Samling av AAF

Os frontale

Framför frontalloben och skyddar. Oparigt. Neurokraniet.

Os parietale

Hjässbenet. Parigt. Neurokraniet

Os temporale

Tinningbenet. Parig. Innehaver den yttre örongången. Ledare till käken. Neurokraniet.

Os occipitale

Nackbenet. Oparig. Innehaver foramen magnum. Neurokraniet.

Os ethmoidate

Silbenet. Del av näsväggen och mediala delen av orbitan. Neurokraniet.

Lamina cribosa

Hålrum i os. ethmoidale som luktnerverna går från näsan till hjärnan.

Os sphenoidale

Kilbenet. Oparig. Neurokraniet.

Orbita

Ögonhålan. Bildas av 7 olika benstrukturer. Viscerokranium.

Os nasale

Parig. Ger struktur åt näshålan. Viscerocranium.

Os zygomaticum

Parigt. Kindbenen. Viscerocranium.

Os maxilla

Överkäken. Parigt. Fäster fast övre tandraden. Viscerocranium.

Os mandibulae

Underkäken. Oparigt. Fäster fast undre trandraden. Viscerocranium.

Os lacrimale

Tårbenet. Parigt. Tårkanal löper från ögat till näshålan. Viscerocranium.

Vomer

Näs-skiljeväggen. Viscerocranium.

Os palatinum

Gom-benet. Viscerocranium.

Os hyoideum

Tungbenet, fäster tungan. Viscerocranium.

Sutura coronalis

Sutura lamdoidea

Sutura sagittalis

Bregma

Kvarstoden av fonticulus anterior

Lambda

Kvarstoden av fonticulus posterior

Käkleden

Fossa mandibularis och caput mandibulae

M. Temporalis

Mastikationsmuskel. Stänger käken.

M. Masseter

Mastikationsmuskel. Starkaster tuggmuskeln. Stänger käken.

M. Pterygoideus lateralis

Mastikationsmuskel. Stänger käken

M. Pterygoideus medialis

Mastikationsmuskel. Öppnar käken.

Canalis opticus

Kanal som löper genom os. sphenoidale med synnerver.

Fossa cranii posterior

Foramen magnum. Öppningar för kärl och kranialnerver. Inre örongången.

Fossa cranii anterior

Sinus frontalis, lamina cribosa, canalis opticus.

Fossa cranii media

Kommunikationsvägar, intra- och extrakraniellt.

Porus et Meatus acusticus internus

Inre ögongången; hörsel och balansnerven.

Sinus paranasales

Grupp av fyra hålrum i näsan. Sinus frontalis, sphenoidalis, maxillaris, cellulae ethmoidales. Förbindelse med extrakraniella vener.

Pars petrosa

Del av os temporale. Robust ben som skyddar innerörat.

Ala minor och ala major

“Vingarna” på Os Sphenoidale

Sella turcica

Plats för hypofysen på Os sphenoidale.

Supra- och infrahyoidala muskler

Muskler som fäster under och ovanför tungbenet. Stabiliserar och placerar tungan samt hjälper i sväljprocessen.

Orbicularis occuli, m. buccinator, orbicularis oris och platysma. Innerveras av n. facialis.

Fyra mimiska muskler

Lamina cribosa

Tillhör Os ethmoidale. Passage för n. olfactorius (luktnerven).

Conchae nasales superior, media et inferior

Näsmusslorna

Nässkiljeväggen

Os sphenoidale, vomer, os ethmoidale samt broskdelar. Försöjs av locus kiesselbachii.

Understrukturer fossa cranii anterior

Sinus frontalis, lamina cribosa, canalis opticus

Fissura orbitalis superior, sella turcica.

Understrukturer fossa cranii media

Porus/meatus acusticus internus, foramen magnum.

Understrukturer fossa cranii posterior

Canalis opticus

Passage för n. opticus i os sphenoidale.

Fissura orbitalis superior (V1), foramen rotundum (V2) och foramen ovale (V3)

Tre passager för n. trigeminus

A. carotis interna och a. vertebralis.

Stora kärl som försörjer hjärnan

a. maxillaris, a. facialis och a. temporalis superficialis.

Tre grenar av a. carotis externa

Förbindelse mellan intra och extrakraniella vener.

Sinus cavernosus och plexus pterygoideus

Emissarvener

Vener som fungerar som förbindelser mellan intra och extrakraniella vener.

Os frontale, os zygomaticum, maxilla, os sphenoidale (canalis opticus), os lacrimale, os ethmoidale

Ben som tillhör orbitan

m. rectus lateralis, medialis, superior et inferior och m. obliquus inferior et superior

Ögonmusklerna

n. abducens (CN VI), n. occulomotorius (CN III), n. trochlearis (CN IV)

Kranialnerver som innerverar ögonmusklerna

Canalicus lacrimalis och ductus nasolacrimalis.

Gången som förbinder ögat med näsan

glandula lacrimalis

Tårkörteln

a. carotis externa → a. facialis → a. opthalmica.

a. carotis interna → a. opthalmica.

Försörjning av ögat

a. meningea

Försörjning av orbita

V. opthalmica → sinus cavernosus → v. jugularis interna

V. opthalmica → v. facialis.

Dränering av ögat

Hjärnan: Grå substans

Hjärnbarken. Signalutsändare och bearbetning av information. Består främst av nervcellskroppar, dendriter och omyeliniserade axoner.

Hjärnan: vit substans

Signalbanor. Transport av information. Består främst av myeliniserat axon.

Delar av nervcell

Dendriter, soma, cellkärna, axoner, myellin, presynaptisk terminal

frontalloben, temporalloben, parietalloben, occipitalloben, limbiska loben, insula

Cerebum lober

corpus callosum

hjärnbalken. Kopplingen mellan hjärnhemisfärerna.

Frontalloben funktioner

Kognition, motorik, personlighet. Innehåller Brocas område.

Parietalloben

Sensorik och uppmärksamhet.

Occipitalloben

Syn och visuell perception.

Temporalloben

Hörsel och igenkänning. Innehåller Wernickes område.

Limbiska loben

Känslor, beteenden, minnen och inlärning.

Insula (insulära loben)

Känslor, medvetenhet och inlärning.

Cerebellum

Lillhjärnan. Planerar och korrigerar rörelser. Bearbeta info från balansorganet och kontrollerar balans och kroppshållning.

Truncus encephali: tre delar

mitthjärnan, bryggan och förlängda märgen

Truncus encephali: funktioner

Autonoma funktioner (andning, hjärtfrekvens, blodtryck, reflexer), kärnor för kranialnerver, bandsystem (kopplingar mellan CNS)

Mellanhjärnan

Kopplingspunkt.

Digestion: Munhålan

Sönderdelar mekaniskt föda och blandar den med saliv (amylas, kolhydrater). För den mot bakre sväljväggen och aktiverar sväljreflexen i esofagus.

Digestion: Esofagus

Matstrupen. Glatt muskulatur (med sväljreflexen) för maten ner mot magsäcken.

Digestion: Cardia

Magsäckens övre magmun.

Digestion: Ventriculus

Magsäcken. Mekanisk (glatt muskulatur, blandar) och kemisk nedbrytning av födan till en trögflytande kymus. Producerar saltsyra och intrinsic factor.

Digestion: Magsaft innehåller

Saltsyra (pH 2-3) och pepsin.

Digestion: intrinsic factor

Protein som krävs för att kroppen ska kunna ta upp vitamin B12.

Digestion: Hormonet gastrin

Produceras i magsäcken. Stimulerar magsaftsproducerande celler och ökar utsöndring av saltsyra och pepsinogen.

Digestion: Tre faser i magsäckens aktivering

1. Kefala fasen: Vagusnerven förbereder kroppen för mat genom syn, lukt eller smak. Direkt stimulering av magsaft eller via gastrin.

2. Gastriska fasen: Utrsöndring av magsaft och aktivering av magsäckens muskler.

3. Intestinala fasen: Födan når tunntarmen. Vagusnerven hämmas (av sekretin eller kolecystokinin) och produktion av magsaft minskar.

Digestion: Magsäckens parietalceller producerar:

Saltsyra och intrinsic factor.

Digestion: Pylorus

Nedre magmunnen. Reglerar utsläppet av bearbetad mat till tunntarmen.

Digestion: Tunntarmen

Duodeum, jejunum, ileum. Absorption av glukos, aminosyror, fettsyror och vitaminer samt elektrolyter och vatten.

Digestion: Duodeum

Tolvfingertarmen. Reglerar tömningen av magsäcken. Innehåller Papilla Vateri.

Digestion: Papilla Vateri

Öppning i duodeum som tillsätter bukspott och galla som neutraliserar magsyra och spjälker näringsämnen. Regleras av sfinkter Oddi.

Digestion: Jejunum

Tomtarm. Ansvarar för absorption av näringsämnen.

Digestion: Ileum

Krumtarm. Slutdelen som absorberar vitaminer och resterande näringsämnen.

Digestion: Sekretin och CCK (kolecystokinin)

Stimulerar utsöndring av galla och bukspott.

CCK:

Digestion: Bukspottkörteln enzymer

Trypsin, som aktiverar andra enzymer ex. kymotrypsin (proteinnedbrytande enzymer), amylas och lipas (fettnedbrytande).

Digestion: Upptag av näringsämnen

Fettlösliga: Kräver gallsalter för absorption

Vattenlösliga: Via diffusion eller aktiv transport.

Vitamin B12: Intrinsic factor.

Järn: Aktiv transport

Digestion: Tillförsel av vatten

Ca. 10 liter vätska passerar tunntarmen per dag, där majoriteten absorberas i tunntarmen. Ca 0,1 liter lämnar kroppen via avföringen.

Digestion: Upptag av vatten

Sker via osmos (via konc.gradienten) eller aktiv transport (tillsammans med ämnen och salter)

Digestion: Colon

Tjocktarmen. Återarbsorption av vatten och salter. Bildar, knådar och lagar avföringen. Bryter ner cellulosa och producerar K-vitamin.

Digestion: Colon delar

Caecum (blindtarmen), colon ascendens, transversum, descendens et sigmoideum, rectus och canalis analis.

Pancreas

Bukspottkörteln.

Endokrin funktion: Producerar insulin och glukagon (reglerar blodsockernivån).

Exokrin funktion: Producerar bukspott.

Digestion: portakretsloppet

V. portae transporterar venöst blod från mag-tarmkanalen, mjälten och pancreas. Passerar genom kapillärnät i levern där näringsämnen, gifter och avfallsprodukter filtreras, lagras eller omvandlas.

Levern försörjs av leverartären.

Digestion: Levern funktioner

Avgiftning, lagring, nutrition, produktion och immunologisk funktion

Digestion: Levern - Avgiftning

Bearbetar alkohol, läkemedel och andra gifter.

Metaboliserar fettlösliga ämnen till att bli mer vattenlösliga (Fas I) och konjugeras för att elimineras via urin eller galla (Fas II).

Omvandlar ammoniak (restprodukt vid nedbrytning av aminosyror) till urea, som elimineras via njurarna med urinen.

Digestion: Levern - Lagring

Sparar viktiga ämnen såsom järn, koppar, vitaminer och glukos (i form av glykogen).