(2024-10-29)

Materialegenskaperna för en komposit kan oftast räknas ut som det viktigaste medelvärdet av de ingående komponenternas egenskaper.

Sant.

Keramer tillhör de mest duktila materialet.

Falskt.

Van der Waals-bindningar är starkare än joniska bindningar.

Falskt.

En definition av superlegeringar är att de klarar tuffa förhållanden (temperatur/atmosfär) och behåller sina egenskaper.

Falskt.

• Definitionen är för bred. Många material (t.ex. rostfritt stål, titan, keramer) klarar tuffa miljöer utan att vara superlegeringar.

Stålkanten på en salommskida, som krockat med en sten, är hårdare än innan eftersom materialet har deformationshärdats.

Sant.

• Krocken gör att stålet plastiskt deformeras.

• Då bildas många nya dislokationer.

• Dislokationerna stör och stoppar varandra, vilket gör stålet svårare att deformera igen → hårdare.

Meritvärden vid materialval (som exempelvis specifik styrka) ordnas så att ett högre värde passar bättre för tillämpningen än ett lägre.

Sant.

• Meritvärden jämför material per vikt, t.ex. specifik styrka.

• Högre värde betyder bättre prestanda per massa.

• Det gör materialet mer effektivt för konstruktioner där vikt är viktigt (t.ex. flyg, fordon).

• Därför är ett högre meritvärde alltid mer önskvärt än ett lägre.

När austenit omvandlas till perlit, sker tillväxten genom att ett lager ferrit bildas, sedan ett lager cementit tills allt material är omvandlat.

Falskt.

• Perlit bildas som lameller, alltså tunna skikt som växer samtidigt.

• Ferrit och cementit växer tillsammans, inte först det ena och sedan det andra.

• Om det hade varit “lager efter lager” skulle mikrostrukturen inte bli den typiska pärl-lamellstrukturen.

Keramer är starkare i tryck än i drag. Detta beror bland annat på att spricktillväxt inte sker då sprickan stängs i tryck.

Sant.

Utgår från fasdiagrammetför silver och germanium och svara på vilken eller vilka faser som finns i områdena a-e.

Obs: Den silverrika fasen betecknas med (Ag) och den germaniumrika fasen med (Ge).

a) L+ (Ge)

b) (Ge) + (Ag)

c) (Ag) + L

d) L

e) (Ag)

Två dragprov har genomförts på olika legeringar vid rumstemperatur, dels ren silver och dels silver med 5 at% germanium.

Vilken har högst sträckgräns, och varför?

Alternativ:

1. Rent silver, eftersom silveratomerna är större än germaniumatomer.

2. Rent silver, eftersom atombindningarna i silver riktade.

3. Rent silver, eftersom de inlösta germaniumatomerna stör gittret.

4. Silver med 5 at% germanium, eftersom strukturen består av silverrik fas och germaniumrik fas om vartannat.

5. Silver med 5 at% germanium, eftersom silver och germanium har olika smältpunkt.

4. Silver med 5 at% germanium, eftersom strukturen består av silverrik fas och germaniumrik fas om vartannat.

   • När man blandar silver och germanium med denna halt bildas två faser:
     silverkorn och germaniumrika områden.

   • Dessa två faser ligger om vartannat → många fasgränser.

   • Fasgränser fungerar som hinder för dislokationer, precis som korngränser gör.

   • Ju fler hinder → desto svårare för dislokationer att röra sig → högre sträckgräns.

Vid all svetsning påverkas materialet genom att 1 tillförs, men för att uppnå detta kan olika metoder användas.

Svetsningens påverkan på en komponent kan delas upp i två huvudsakliga områden: 2 och 3. 

En viktig skillnad mellan en svetsfog och en hårdlödning är 4.

Alternativ:

• Energi

• Dislokationer.

• Restspänningar.

• Hårdlödda komponenter tål högre temperatur än svetsade.

• Bildandet av HAZ.

• Svetsfogen generellt är starkare än hårdlödningen.

Vid all svetsning påverkas materialet genom att energi tillförs, men för att uppnå detta kan olika metoder användas.

Svetsnings påverkan på en komponent kan delas upp i två huvudsakliga områden: restspänningar och bildandet av HAZ. 

En viktig skillnad mellan en svetsfog och en hårdlödning är svetsfogen generellt är starkare än hårdlödningen. 

Sträckgränsen vid plastisk deformation av metaller bestäms av flera faktorer, med 1 är inte en av dem.

För att dislokationer ska röra sig krävs en kombination av 2.

Dislokationer finns av 3 huvudtyper, och blandningar mellan dessa.

Två olika metoder för att höja sträckgränsen för metaller och legeringar är att 4 och 5.

Alternativ:

• Densitet.

• Glidriktning och glidplan.

• Lösa in andra atomer mellan de ordinarie atomerna.

• Skapa flera korngränser.

• Höja temperaturen vid testning.

• Minska antalet korn per längdenhet.

• Höja temperaturen vid testning.

• två.

• Anod och katod.

• Dislokationstätheten.

Sträckgränsen vid plastisk deformation av metaller bestäms av flera faktorer, med densiteten är inte en av dem.

För att dislokationer ska röra sig krävs en kombination av glidriktning och glidplan.

Dislokationer finns av två huvudtyper, och blandningar mellan dessa.

Två olika metoder för att höja sträckgränsen för metaller och legeringar är att lösa in andra atomer mellan de ordinarie atomerna och skapa fler korngränser.

Matcha följande definitioner med rätt beskrivning. Om flera förklaringar kan passa, välj den som är mest specifik.

Definition:

1. Spaltkorrosion.

2. Allmänkorrosin.

3. Elektrokemisk korrosion.

4. Högtemperaturkorrosion.

5. Katod.

Beskrivning:

1. En komponent angrips genom att korrosiva atomer i atmosfären runt komponenten reagerar med atomerna i ytan.

2. Ett område bildas där elektrolyten har en annan koncentration av joner, vilket driver ett lokalt angrepp.

3. Sker då material har olika kemisk potential och står i elektrisk kontakt med varandra och där joner kan vandra i en elektrolyt.

4. En yta av samma material angrips jämnt. Olika områden blir anod och katod vid olika tillfällen.

5. Materialet som tar upp elektroner.

6. Elektrolyten har en annan koncentration av joner, vilket driver ett lokalt angrepp.

1. Spaltkorrosion = Alt 2.

   • Ett område bildas där elektrolyten har en annan koncentration av joner, vilket driver ett lokalt angrepp.

2. Allmänkorrosin = Alt 4.

   • En yta av samma material angrips jämnt. Olika områden blir anod och katod vid olika tillfällen.

3. Elektrokemisk korrosion = Alt 3.

   • Sker då material har olika kemisk potential och står i elektrisk kontakt med varandra och där joner kan vandra i en elektrolyt.

4. Högtemperaturkorrosion = Alt 1.

   • En komponent angrips genom att korrosiva atomer i atmosfären runt komponenten reagerar med atomerna i ytan.

5. Katod = Alt 5.

   • Materialet som tar upp elektroner.