mj1508

antropogena processer

skapat av människan

biom

vegetationsområde. stora regionala områden som har liknande ekosystem

genotyp

en individs genetiska egenskaper. studeras genom att titta på DNA

fenotyp

samverkan mellan miljöfaktorer och genetiska egenskaper. studeras genom att observera individens utseende och beteende.

betingelser

det en individ behöver för att leva men inte konsumerar eller omsätter, t.ex: temperatur, pH-värde, fuktighet

resurser

det en individ behöver konsumera eller omsätta för att leva. kan vara både biotiska och abiotiska, t.ex: mineraler, syre, vatten och mat i form av växter och djur.

abiotiska faktorer

icke-levande faktorer som t.ex: solljus, temperatur, fuktighet

biotiska faktorer

levande faktorer, t.ex: parasiter, rovdjur och sjukdomar

Leibigs lag

underskottet av en faktor kan inte kompenseras av överskottet av en annan faktor. den faktor som ligger längst ifrån tillfredsställelse är den begränsande faktorn.

toleransområde

det intervall i miljöförhållande i vilket en art kan leva

optimum

de optimala miljöförhållanden för att individen ska frodas

selektionstryck

den inverkan som omvärldsfaktorer har på en population och som leder till naturligt urval

r-strateg

en relativ term som beskriver organismer som finns i relativt instabila miljöer och tenderar att ha korta livscykler, fortplantar sig snabbt samt har små frön

k- strateg

en relativ term som beskriver organismer som finns i relativt stabila miljöer och tenderar att ha långa livscykler, fortplantar sig långsamt och har stora frön.

bärkraft/bärförmåga

hur många individer ett ekosystem kan försörja innan ekosystemet blir negativt påverkat

J-formad tillväxtkurva

ökar tills en populationskrasch inträffar och tätheten faller till en låg nivå

S-formad tillväxtkurva

tillväxten avtar när populationen närmar sig miljöns bärförmåga

populationsdynamik

studier om hur en population ändras i storlek

interspecifik

mellan olika arter

intraspecifik

inom samma art

mutualism

interaktion mellan olika arter som gynnas av varandra, t.ex: svamp och alg

kommensialism

interaktion mellan olika arter där den ena utnyttjar den andra, men den utnyttjade blir inte negativt eller positivt påverkad

parasitism

interaktion mellan olika arter där den ena utnyttjar den andra och den utnyttjade påverkas negativt

amensalism

interaktion mellan olika arter där den ena blir negativt påverkad och den andra opåverkad

herbivori

en art äter en växt

kokurrens

organismer utnyttjar samma begränsade resurs

nisch

en kombination av miljöfaktorer som en art är speciellt anpassad för

realiserad nisch

nisch som en art faktiskt har

fundamental nisch

nisch som en art skulle ha om ingen konkurrens fanns

artsammansättning

sammansättning av arter inom ett växt- djursamhälle

spridning

en arts förmåga att sprida sina gener över en geografisk plats, t.ex: frön som sprids med vinden

succession

förändring i ett system.

primärsuccession

succession som sker på ny mark som aldrig haft arter tidigare

sekundär succession

succession på platser som tidigare haft arter, t.ex: efter skogsbrand

störning

händelse som påverkar ett ekosystem, t.ex: brand, bete, miljöförstöring och översvämning

intermediär störning

måttlig och sporadisk störning, t.ex: kor på bete

öbiogeografi

en teori om artrikedom, artspridning och mångfald på öar, t.ex: hur fåglar migrerar till och från öar

avrinningsområden

en område som avvattnas i samma vattendrag. föroreningar och närsalter från dessa områden hamnar tillslut i sjön eller havet.

bräckt vatten/brackvatten

vatten som har högre salthalt än sötvatten och lägre salthalt än saltvatten

språnskikt

en horisontell gräns mellan olika typer av vatten. exempelvis vatten med olika salthalter eller vatten med olika temperaturer

salthaltstress

negativ påverkan på organismen som orsakas av för mycket eller för lite salt. upplevs av de flesta arter i östersjön

närsalter

mineraler som växter behöver för tillväxt, t.ex. kväve, fosfor, kalium

termoklin

temperatursprångskikt, skikt i hav eller sjö där temperaturen ändras mycket inom ett litet djupintervall

övergödning

när ett överflöd av närsalter släpps ut i hav och sjöar ökar algblomning och påskyndar igen växten, vilken resulterar i syrebrist och bottendöd

algblomning

växtplankton massförökar sig nära vattenytan. vissa arter skapar giftiga ämnen

vattenutbyte

utbytet av vatten i sjöar eller angränsande havsområden, t.ex: hög salthaltig vatten strömmar in i östersjön via kattegatt och bräckt vatten strömmar ut.

nyckelart

många arter är beroende av denna arts närvaro, t.ex: blåmussla och blåstång

blåbärsgranskog

skogstypen där gran är dominerande trädslag och blåbär är vanlig markvegetation, har mycket jordmån

fjällbjörkskog

björkskog vid trädgränsen innan kalfjället börjar. Pga stigande temperatur växer trädgränsen sig högre och högre. denna skogstyp är beroende av närhet till havet och växer mestadels bara i skandinavien.

förna

döda växter och djur som inte helt brutits ner av nedbrytarna

kolsänka

en lagring med kol i tex havet eller marken, som bidrar till att mindre kol finns i luften i form av koldioxid

trofinivå

nivåer i näringspyramiden

jordmån

den övre delen av jordtäcket, speglar vad som händer på marknivå

kulturskog

planterad skog som oftast är artfattig

naturskog

skog som är i huvudsak orörd av människan och betesdjur

gallring

avverkning av skog där majoriteten av träden får stå kvar

svedjebruk

jordbruksform som innebär att man bränner ner skogen för att odla på marken

naturbetesmarker

betesmark som inte har plöjts eller gödslats. marken är näringsfattig och blir därför en kolsänka. den intermediära störningen av betesdjur bidrar till en hög biologisk mångfald i dessa områden

naturliga fodermarker

annat ord för naturbetesmarker men som även inkluderar marker som någon gång använts som åker

slåttermark

mark för odling av vallväxter till foder

inäga

i det äldre bondesamhällets mark som hägnats (med gärdsgård eller mur) till skydd mot boskapens intrång

ängen är åkerns moder

ängens hö är nödvändigt för att boskapen skall överleva under vintern och i sin tur ge gott om gödsel för åkern. ju mer gödsel det fanns, desto större åkermark och bättre skörd kunde bonden få

fragmentering

sönderdelning, uppdelning av ett område

biotop

naturtyp, t.ex: insjö, kärr, mosse

habitat

miljö som en viss art eller individ kan leva

artbildning

skapandet av en ny art. en art definieras som organismer som tillsammans kan få en fertil avkomma

naturligt urval

De bäst anpassade individerna har störst chans att överleva och sprida sina gener.

fitness

förmågan att sprida sina gener till nästa generation

fylogenetisk

den delen av evolutionsbiologin som studerar släktskap mellan grupper av organismer, t.ex: arter eller populationer

makroevolution

storskalig förändring av en art (artbildning)

mikroevolution

småskalig förändring i en art mha naturligt urval. de individer inom en art som är sämst anpassad för inte vidare sina gener

molofyletisk grupp

alla grupper som har samma ursprung

parafyletisk grupp

arter som kommer från samma ursprung men alla arter från det ursprunget ingår inte i gruppen

homologa egenskaper

egenskaper som liknar varandra och har samma ursprung

analoga egenskaper

konvergens, liknande egenskaper utvecklas hos två organismer som inte är närbesläktade, t.ex: trädstammar hos barr och lövträd

genetisk drift

neutral selektion, förändring i genetik som är helt slumpmässig och inte beror på selektionstryck

sexuell selektion

selektion beroende av partnerval, t.ex: att påfågelhanen har stora färgglada fjädrar för att attrahera honor och signalera hög fitness

mendels ärftlighetslagar

varje gen har två alleler som kombinerar recessiva och dominanta drag

självreglerande system

system som korrigerar sig själva genom återkoppling

BNF

biological nitrogen fixation, den biologiska processen där kväve från luften binds till biomassa

Biologisk kvävefixering

organismer binder kvävgas från luften och gör den tillgänglig för resten av växt och djurriket. endast några få arter har denna förmågan, t.ex: cyanobakterier, och baljväxter i symbios med cyanobakterier

precisionsodling

genom att utföra utförliga tester på jorden kan man anpassa hur mycket och vilken typ av gödsel som ska användas. på så sätt kan bönder undvika att addera för mycket närsalter till jorden

kalkning

kalk tillsätts till en sjö för att motverka försurning och höga pH-värden

strukturkalkning

kalkning av jordar och marker för att fånga upp fosfor, förbättra skördar och torka upp marken snabbare. processen kräver lerjord för att rätt effekt ska uppstå

eutrofiering

övergödning

cocktaileffekten

samverkan mellan flera olika kemikalier gör att effekten på miljön blir annorlunda än vid utsläpp av endast en kemikalie. effekten är svårstuderad då det finns alldeles för många faktorer att ta hänsyn till.

täckdikning

en typ av markavvattning. diken täcks över och dränerar marken genom att vattnet transporteras bort genom nedgrävda rör

ekosystem

Ett avgränsat område där man studerar samspelet mellan organismer och deras omgivning.

abskission

att aktivt avskilja organ, t.ex: lövträd fäller löv

morän

en jordart bildad av olika textur på jord och sten

landhöjning

höjning orsakad av inlandsisen. inlandsisen kunde med sin enorma tyngd pressa ner jordskorpan i manteln. landhöjningen är en pågående process tillbaka till normalläge efter detta

terrestra system

ekosystem på land

haber-bosch processen

en antropogen process som används vid framställning av konstgödsel, där ammoniak tillverkas av vätgas och kvävgas

försurning

sura ämnen tillförs till marker och vattendrag i högre grad än de förs bort vilket leder till högre koncentration av vätejoner

grönt och blått vatten

grönt vatten är vatten som används av vegetation. blått vatten är vatten som finns i sjöar eller hav

hårda ytor

mark som inte absorberar vatten eller låter vatten rinna genom det, t.ex: asfalt

aralsjön

ett exempel på icke-hållbar utveckling, konstbevattning av bomullsodlingar ledde till uttorkning av nästan hela sjön. de ödelagda markerna som bildats sprider salt och föroreningar med vinden vilket påverkar odling och människans hälsa. ökning av salthalten i Aralsjön har lett till att nästan all fisk har dött. biologiska vapen är begravda i området och riskerar att komma fram. internationell samverkan krävs för att lösa dessa gränsöverskridande problem

biologisk mångfald

variationsrikedom bland levande organismer, inom alla arter, mellan arter och av ekosystem

artdiversitet

variationsrikedom av arter inom ett ekosystem eller område

alfa-diversitet

lokal diversitet, hur många olika arter finns det inom ett begränsat område?