Kemi 1 begrepp + sammanfattning

0.0(0)
Studied by 3 people
call kaiCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/22

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Last updated 7:08 PM on 6/2/26
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced
Call with Kai

No analytics yet

Send a link to your students to track their progress

23 Terms

1
New cards

Jonförening

En jonförening är en förening mellan en icke-metall och en metall (=salt + en förening mellan joner).

2
New cards

salt och saltkristall

Som sagt är en jonförening en salt, och en saltkristall är när jonerna är förenade på ett sätt där de positiva jonerna attraherar de negativa, alltså är varje positiv jon omgiven av negativt laddade joner, medan det negativt laddade jonerna har de positiva som grannar.

<p>Som sagt är en jonförening en salt, och en saltkristall är när jonerna är förenade på ett sätt där de positiva jonerna attraherar de negativa, alltså är varje positiv jon omgiven av negativt laddade joner, medan det negativt laddade jonerna har de positiva som grannar. </p>
3
New cards
<p>elektronformel och elektronkonfiguration </p>

elektronformel och elektronkonfiguration

Elektronformel är när man placerar valenselektronerna runt ämnets namn (se bild 1), och elektrokonfiguration är när man ritar atomen med dess skall och elektroner (se bild 2)

<p>Elektronformel är när man placerar valenselektronerna runt ämnets namn (se bild 1), och elektrokonfiguration är när man ritar atomen med dess skall och elektroner (se bild 2)</p>
4
New cards

Fällning ( + förklaring till lättlösliga och svårlösliga salter )

En fällning är när en svårlöslig salt bildas vid en reaktion av två saltlösningar (Se bild). Alla ämnen i grupp 1 bildar lättlösliga salter medan de som innehåller karbonatjonen blir svårlösliga (om den inte binds med en annan jon i grupp 1)

<p>En fällning är när en svårlöslig salt bildas vid en reaktion av två saltlösningar (Se bild). Alla ämnen i grupp 1 bildar lättlösliga salter medan de som innehåller karbonatjonen blir svårlösliga (om den inte binds med en annan jon i grupp 1)</p>
5
New cards

atomjon

joner som bildas av ett grundämne, positivt laddade: -jon, negativt laddade: -id

6
New cards

sammansatt jon

Det är olika atomer som oftast är bundna med kovalenta bindningar, där en laddning bildas (enkelt sagt som en molekyl med laddning).

7
New cards

Metall och dess egenskaper och metallbindning

En metall är ett ämne som leder värme och elektricitet bra, dess egenskaper är följande:

  • Har metallglans

  • böjas utan att brista (formbarhet)

  • leder värme

  • leder elektricitet

En metallbindning är en bindning mellan två eller fler metaller. Den har en regelbunden mönster, där atomerna omges av ett elektronmoln, där varje atom har bidragit med valenselektroner. Dess elektroner tillhör inte en enda atom men “delas” med alla atomer i bindningen (= delokaliserade elektorner). Det kan ses som positivt laddade partiklar omgivna av elektroner. Metallers höga smältpunkt tyder på att bindningen är kemiskt stark. Det högre antal valenselektroner en atom bidrar med till bindningen desto högre smältpunkt.

Den goda ledningsförmågan är tack vare elektronmolnet (= elektroner i rörelse är ström)

<p>En metall är ett ämne som leder värme och elektricitet bra, dess egenskaper är följande:</p><ul><li><p>Har metallglans</p></li><li><p>böjas utan att brista (formbarhet)</p></li><li><p>leder värme</p></li><li><p>leder elektricitet</p></li></ul><p>En metallbindning är en bindning mellan två eller fler metaller. Den har en regelbunden mönster, där atomerna omges av ett elektronmoln, där varje atom har bidragit med valenselektroner. Dess elektroner tillhör inte en enda atom men “delas” med alla atomer i bindningen (= delokaliserade elektorner). Det kan ses som positivt laddade partiklar omgivna av elektroner. Metallers höga smältpunkt tyder på att bindningen är kemiskt stark. Det högre antal valenselektroner en atom bidrar med till bindningen desto högre smältpunkt.</p><p>Den goda ledningsförmågan är tack vare elektronmolnet (= elektroner i rörelse är ström)</p><p></p>
8
New cards

legering och dess egenskaper

En legering är en blandning av metaller, där de är hårda och mindre formbara. Anledningen till varför bindningarna inte bryts så lätt är på grund av atomernas olika storlekar som bidrar till en oregelbunden mönster som gör det svårt att få olika atomskikt att glida från varandra, i skillnad från saltkristaller.

<p>En legering är en blandning av metaller, där de är hårda och mindre formbara. Anledningen till varför bindningarna inte bryts så lätt är på grund av atomernas olika storlekar som bidrar till en oregelbunden mönster som gör det svårt att få olika atomskikt att glida från varandra, i skillnad från saltkristaller.</p>
9
New cards

kovalent bindning

Det är när ickemetaller reagerar med varandra och delar på elektronpar (elektroner, därför kallas bindningen också för elektronparbindning). Det sker inte fullständig elektronöverföring på grund av den jämna kampen för elektronerna.

10
New cards

enkel-, dubbel- och trippelbindning

Det elektronpar som ingår i en kovalent bindning. Vid en enkelbindning är det en elektronpar (2 elektroner), dubbelbindning 2 elektronpar (4 elektroner), medan en trippelbindning har 3 elektronpar (6 elektroner)

11
New cards

polär och opolär

Polär är när det gemensamma elektronerna är förskjutna mot det mer elektronegativa ämnet, medan en opolär är när det saknas elektriska poler.

12
New cards

dipol

Två olika laddade poler ( - och +) med avstånd. En molekyl som består av minst två olika grundämnen och asymmetrisk är en dipol

13
New cards

Intermolekylära bindningar

Van der Waals bindning, vätebindning och dipol-dipolbindning

14
New cards

Intramolekylära bindningar

Kovalent bindning, jonbindning och metallbindning

15
New cards

dipol-dipolbindning

När dipolmolekyler (ex: H2O ) vänder sina olikladdade sidor mot varandra, då uppstår dipol-dipolbindningar eftersom det olika laddningarna attraherar varandra.

16
New cards

Van der Waals bindning

Tillfälliga dipol-dipolbindningar mellan molekyler. Det är en svag bindning.

17
New cards

Vätebindning

Den starkaste intermolekylära bindningen. Den uppstår när:

  • En stark dipolverkan uppstår när H binds med N,O eller F

  • Fria par av valenselektroner på andra NOF atomer

  • Väteatomers storlek (små) gör det lätt att komma “nära” andra atomer.

18
New cards

Ytspänning

ex: vattenmolekyler binds starkt till varandra och därför blir vatten större och rundare droppar.

19
New cards

Alkohol

Innehåller OH-grupper —> Alkohol

20
New cards

Jon-dipolbindning

En bindning mellan en jon och en polär molekyl.

21
New cards

“lika löser lika”

Molekylernas laddningar måste vara lika för att lösa varandra

22
New cards

Homogen blandning

När beståndsdelarna är så jämnt fördelade att man inte kan se det med blotta ögat. Det ser ut som ett enda ämne, ex: socker blandad i vatten.

23
New cards

Heterogen blandning

När man kan urskilja beståndsdelarna i en blandning, alltså är det inte blandade på molekylnivå, ex: vatten och olja

<p>När man kan urskilja beståndsdelarna i en blandning, alltså är det inte blandade på molekylnivå, ex: vatten och olja</p>