Realism och liberalism - Gustavsson & Tallberg

Vad är realism?

Realism består av en grupp teorier, som länge har dominerat det akademiska studiet av internationella relationer. Något som dessa teorier har gemensamt är att de placerar makt i centrum för all analys av internationell politik. S. 65

Varför är stater de centrala aktörerna inom realismen?

Inom realismen ser man staterna som de mest centrala aktörerna. Detta beror på att man sätter makt i centrum - och man anser att de aktörer i världen som förfogar över mest makt, är just staterna. S. 65

Varför karaktäriserar realismen världen/de internationella politiken som anarkisk?

Eftersom makt är centralt, vilket gör stater till det centrala, innebär det att de två mest centrala fenomenen i de internationella relationerna enligt realismen handlar om makt och stater. När dessa kombineras skapas en arena som präglas av anarki, alltså det saknas en övergripande auktoritet. Stater kan bara lita på sig själva i denna värld. S. 65

Vilken grundläggande ambition finns inom realismen?

Realismen vill försöka förklara orsaken till och konsekvenserna av det “tragiska” tillstånd som den internationella politiken består av - anarki. S. 65

Vilka är realismens filosofiska grunder? S- 66-67

• Klassiska tänkare har påverkat realismen, men den moderna realismen utvecklades mest efter andra världskriget

• Thukydides - kriget mellan Aten och Sparta, beskriver staters begränsade politiska manöverutrymme. Beskrivning av makt - “de starka gör vad de vill och de svaga accepterar de de måste”. En beskrivning av hur stater agerar och startar s.k. förebyggande krig. Beskriv att makten är den grundläggande verkligheten man får anpassa sig efter om man vill överleva.

• Machiavelli - statens ledares roll - beskriver att det främsta ansvaret för statens ledare är att bevara staten och försäkra dess överlevnad för medborgarna. Beskrivning av politik som överordnad principer och moral i förhållande till andra stater. Den viktigaste principen är att väga sina egna intressen och sin egna makt gentemot andra stater.

• Hobbes - naturtillståndet - den internationella anarkin (“det internationella naturtillståndet”). “allas krig mot alla” → statens uppkomst (människor sluter sig samman- frihet mot säkerhet). På den internationella arenan fortsätter naturtillståndet - den internationella arenan präglas av anarki, naturtillståndet fortsätter på den internationella arenan. “Existensen av flera stater skapar ett internationellt säkerhetsproblem”

Beskriv två aspekter av den internationella anarkin som kan anses särskilt intressant! S- 67

• 1) Internationell politik alltid ett tillstånd av antingen faktiskt eller potentiellt krig

• 2) Anarkin innebär att grupper av människor är fria från andra grupper - den frihet man gav upp till staten i det ursprungliga naturtillståndet kompenseras av den frihet som anarkin försvarar gentemot världsherraväldet

Med vem formulerades den moderna realismen? Beskriv kortfattat denna persons idéer. S- 67-68

• Morgenthau

• Grundförutsättning: Politik går att förklara utifrån människans natur, vilken är konstant (densamma i alla tider och platser)

• Morgenthau hämtar inspiration från tidigare filosofer och lägger utifrån detta “pussel” grunderna för realismen 

• 6 principer

• Politics among nations

Hur är realismen enligt Morgenthau? Vilka 6 principer? S. 68

• Politik och samhälle styrs av objektiva lagar som grundar sig i den oföränderliga mänskliga naturen - man kan utveckla teorier som förklarar dessa lagar

• Ledare för stater är intressefokuserade. Intresse definieras vidare som makt. Därmed kan man förklara ledares handlingar på ett objektivt sätt

• Att intresse definieras som makt är en princip som gäller universellt. Makt = en persons kontroll över en anann.

• Politik är moral - men det kan finns en motsättning mellan moral och framgångsrik politik

• Det finns ingen universell moral - olika stater har olika moral

• Politik är en autonom sfär och man måste se på den som autonom för att förstå det politiska. Utmärkande för den politiska sfären är intresse definierat som makt

Vilken bild förmedlar realismen av drivkrafterna bakom internationell politik?

• Präglas av makt, anarki, inga regler, strävan efter överlevnad

• Stater är huvudaktörer på den internationella arenan

• Den internationella arenan präglas av anarki

• Stater agerar utifrån sina nationella intressen (men olika uppfattningar om vilket värde som utgör det nationella intresset (säkerhet vs. makt ex.))

• Staters främsta mål är överlevnad

• Stater strävar efter makt/säkerhet, vilket leder till säkerhetsdilemmat

• Betydelsen av relativa fördelar gör det svårt för stater att samarbeta

Vad menas med neorealism/strukturrealism? Vilka är några tidiga inspiratörer till inriktningen? S- 68-69

• Waltz - neorealismens fader

  • Grundförutsättning: den internationella politiken är ett system som består av stater och hur dessa är sammansatta till en helhet, en struktur. Strukturen avgör hur staterna handlar. Eftersom struktur är anarki, agerar staterna maktpolitiskt.

• Alltså skiljer sig neorealismen från Morgenthaus realism på en punkt (av de 6 principerna) - det är inte den mänskliga naturen som är grunden för det anarkiska internationella/tragiska systemet - det är framförallt strukturen som avgör hur staterna handlar- teorin grundas på struktur snarare än aktör

Vilka svårigheter finns utifrån en realistisk syn på internationellt samarbete?

Stater vill ha relativa fördelar snarare än absoluta - det är svårt att garantera

Realismen har kritiserats för att bortse från vikten av internationella institutioner och organisationer - det är enklare att nå internationellt samarbete än vad realismen säger. Hur har realismen bemött denna kritik? S- 69

• Mearsheimer - försvar av realismen i 3 punkter

1. Internationella institutioner avspeglar den internationella maktbalansen - institutionerna kan inte på egen hand påverka internationell politik. 

2. Internationella institutioner är mellanliggande variabler och hur bara marginellt inflytande

3. Stater är intresserade av relativa snarare än absoluta fördelar (staten måste tjäna mer eller lika mycket som den stat den samarbetar med) (annars kan ju andra stater få mer makt) - det är svårt att färsäkra att ingen stat får större relativa fördelar än en annan i internationella samarbeten

Vad är offensiv och defensiv realism? s. 74-75

• Varianter av neorealism / strukturell realism

• Både offensiv och defensiv realism lägger den största förklaringskraften för den internaitonella politiken i det internationella systemets struktur (anarki) och i staters strävan efter överlevnad (säkerhetsdilemmat)

• Maximera säkerhet vs. maximera makt

• Offensiv realism - stater söker överlägsenhet snarare än jämvikt (eftersträvar hegemoni). Säkerhet är knappt. Alla stater strävar efter makt (hegemoni) och överlägsenhet snarare än jämvikt (stater försöker alltid maximera sina relativa maktresurser) Målet är hegemoni.

Defensiv realism - stabila maktbalanser genererar säkerhet i överflöd. Stater vill därför eftersträva säkerhet genom en aktiv maktbalanspolitik. Statens yttersta behov är inte makt utan säkerhet- Det kan tom vara rationellt att begränsa sin egen makt för att undvika ett säkerhetsdilemma som eskalerar.

Vad menas med relativa respektiva absoluta fördelar? S. 69

• Relativa fördelar - att tjäna antingen mer eller lika mycket som varje annan stat den samarbetar med

• Absoluta fördelar - att bara göra en förtjänst i sig

Vilka orsaker ser realismen till mellanstatliga konflikter/krig, och vilka orsaker ser man till inomstatliga krig?

• Mellanstatliga

  • Neorealism: Handlar om staters strävan efter makt/säkerhet - “den starkes rätt”. Exempelvis Tyskland-Tjeckoslovakien 1938, Ungernrevolten 1956 (små spelare kan inte utmana stora)

  • Neoklassisk realism: Även ledare i staten har betydelse för krig och konflikter. Exempelvis Saddam Hussein i Irankrigen 1980-88 resp. Kuwait 1990-91. George W. Bush och kriget mot terrorismen 2001.

  • Säkerhetsdilemmat leder till rustningsspiraler, så småningom startar någon ett förebyggande krig (s. 70)

• Inomstatliga  (ej i boken)

  • Efter kalla kriget slut - ökning av inomstatliga krig

  • Neorealism: orsakerna vid inomstatliga krig är desamma som vid mellanstatliga krig. Gränsen mellan inrikes (ordning) och utrikes (ordning) bryts ned. 

  • Staten förlorar den legitima rätten att styra, vilket leder till anarki - ett slag inrikes säkerhetsdilemma

Vad är neoklassisk realism (finns ej med i boken)?

Walt - En inriktning som växte fram efter kalla kriget slut. Även om systemet påverkar staters beteenden (neorealism), finns det även faktorer på statsnivå som är viktiga (“inom biljardkloten”). - man försöker bygga en bro mellan systemfaktorer och förklaringar på enhetsnivå. Uppmärksammar ex. betydelsen av staters ledare, och deras perceptioner (uppfattningar) på synen av den relativa internationella maktfördelningen och vad som utgör statens nationella intresse.

Hur ser realister på skillnaden mellan inrikes och internationell politik?

• Ss. 74

Det internationella systemet är förhållandevis stabilt - den internationella politiken är tydligt annorlunda än den nationella. Medan den nationella politiken förändras, ändras inte den internationella politikens mest grundläggande delar (ex. suveränitet, intressehävdande, säkerhetsdilemma, krig, maktbalans). En tidlöshet i det internationella systemet.

Vad är teorin om hegemonisk stabilitet?

• S. 72-73

• Teorin om hegemonisk stabilitet - ett försök att förklara varför internationell samarbete existerar under vissa omständigheter (varför hade västvärldens kapitalistiska demokratier bedrivit omfattande ekonomiskt samarbete sedan slutet på ww2?). Utgår från USA:s unipolära ekonomiska position under det bipolära kalla kriget. Stor skillnad på unipolaritet i det internationella systemet, och teorin om hegemonisk stabilitet. För att vinns allierade under kalla kriget anser man att USA ställde sig som en garant och en finansiär för ekonomiskt samarbete mellan allierade mot Sovjetunionen, något USA kunde göra pga dess unipolära ekonomiska position. 

Beskriv två kritiker mot realismen!

• Alltför reduktionistisk

• Om man fokuserar på säkerhet främst, varför är det störst fokus på mellanstatliga relationer, när det största hoten mot säkerhet är inomstatliga?

1. Beskriv de centrala realistiska begreppen säkerhetsdilemma, maktbalans och polaritet, och varför de är relevanta i studiet av internationella relationer. S. 70-72

• Säkerhetsdilemmat - Varje stats försök att uppnå säkerhet minskar varje annans stat säkerhet, alltså leder staternas individuella säkerhet till en kollektiv osäkerhet (s. 70)

• Maktbalans - det enda sättet att undvika krig. Ett tillstånd i vilket staterna räknar med att de har jämförbara militära resurser. Kan skapas både medvetet och omedvetet

• Polaritet - avgör hur stabilt det internationella systemet kommer vara. Ett centralt begrepp för om fred kan bevaras eller inte. Två viktigaste former - bipolaritet, multipolaritet.

Hur kan man se att liberalismens filosofiska (politiska) syn på staten till viss del går igen i liberalismen som IR-perspektiv? (Liberalismens filosofiska grunder s. 83-84)

• Utgångspunkt: den fria individen. I naturtillståndet skapar den fria individen gemensamma institutioner underifrån och i sitt eget intresse. 

• Staten behövs och förenar den egna nyttan med den gemensamma nyttan. Staten har därmed inget egenvärde

• Staten finns bara för att ge individerna möjlighet att kunna leva sina liv i frihet utan att andras individers frihet begränsas

• Allmän utvecklingsoptimism 

Hur ser liberalismen på staten? (inledning)

• Staten är pluralistisk och hur den agerar beror på inomstatliga angelägenheter/konkurrens om makten

• Hur stater är organiserade internt påverkar hur de agerar utåt

• Stater är viktiga aktörer - men det finns också andra viktiga medspelare i den internationella politiken

Vad är det liberala perspektivet på internationella relationer? (inledning)

Ett perspektiv som har både en normativ och deskriptiv ambition, har utvecklats över tid och har vissa beröringspunkter med liberalismen som sådan

Hur ser liberalismen på den internationella politiken kan utvecklas? (inledning)

Utifrån antagandet att både stater och individer är rationella och därför på ett rationellt sätt kan ta hand om och reglera sina relationer med varandra, anser det liberala perspektivet att detta kan ske på ett sådant sätt att den gemensamma nyttan i världen ökar - särskilt som världen alltmer präglas av ömsesidigt oberoende mellan stater och individer. S. 83

Hur kan liberalism anläggas som perspektiv på internationella relationer? Vilka gemensamma drag finns?

• Finns flera teoretiska tankegångar.

  • Gemensamma drag: betoning på aktörer och intressen, ovilja att dela upp politiken i en inhemsk och en internationell sfär, ambitionen att överbrygga intressekonflikter genom institutioner för fred, tillväxt och frihet. 

• Tre sätt att applicera liberalism på IR

  • Normer och rättigheter

  • Interdependens och institutioner

  • Intressekonkurrens och utrikespolitik

Beskriv hur liberalism kan användas som perspektiv på IR utifrån “normer och rättigheter”!

• Kritik mot kortsiktigt egenintresse och enskilda staters maktpolitik

• Liberalism - idealism - bygger på en uppfattning om att det finns universella värden och gemensamma intressen. Anser att alla människor har fötts med särskilda fri- och rättigheter som måste respektera. Universalism. 

• Omsorgen om människors rättigheter knyter an till harmoni och fred mellan stater. Demokratier anses vara i grunden fredliga stater och förutsättningarna för fred anses vara större mellan demokratiska stater

• Berlinmurens fall - “liberalismens seger” (Fukuyama)

Det behövs globala forum för att representera alla individer, och dessa institutioner måste vägledas av normer som tillgodoser de mänskliga rättigheterna

Vad innebär liberalismens tankar om kosmopolitanism?

Kosmopolitanism - utgår i allmänhet från individen och dennes rättigheter, men ställer sig kritisk till statens särskiljande funktion. Menar att det är oetiskt och olämpligt att dela in människor i territoriellt definierade kategorier. Idén om den nationella gemenskapen anses vara överspelad (s. 86). En viktig fråga för kosmopolitanismen är hur man ska hantera att de mänskliga (“universella”) rättigheterna uppfattas olika beroende på vilken kontext man befinner sig i. (s. 87-90).

Beskriv hur liberalism kan användas som perspektiv på IR utifrån “interdependens och institutioner”!

• Interdependens och internationella institutioner är viktigt för relationerna mellan stater

  • Global interdependens = att människor och stater är ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad, utveckling och välstånd. 

  • Finns flera typer av interdependens

• Makt är inte entydligt, utan sakfrågespecifikt

• Politik är inte ett nollsummespel, utan ett potentiellt plussummespel. 

• Institutionalism (Keohane) - man kan göra stater mindre misstänksamma mot varandra genom internationella institutioner. Keohane definition av internationella institutioner.

Vad betyder global interdependens?

Att människor och stater är ömsesidigt beroende av varandra för sin överlevnad, utvecklnig och välstånd

Hur uppstår interdependens? Varför är interdependens en “särskilt liberal” tanke?

• Interdependens uppstår genom att stater utnyttjar sina komparativa fördelar i den internationella ekonomin (man specialiserar sig på det man är bäst på, resten importeras). 

Den interdependens och det ömsesidiga beroende som uppstår i ekonomisk väg leder till en särskild sorts politisk logik som skiljer sig från det som uppkommer i förståelsen av stater som i första hand konkurrenter om makt i ett anarkiskt system (skillnad på vad liberalismen menar med interdependens och vad realismen menar)

Hur förstås makt inom liberalismen? (s. 90)

Makt är inte entydigt, utan sakfrågespecifikt - man har inte bara makt i allmänhet, utan det gäller särskilda frågor

Hur ser IR-liberalismen på politik, jämfört med realismen?Hur ser IR-liberalismen på politik, jämfört med realismen?

• Maktperspektiv - politik är ett nollsummespel där stater enbart söker relativa fördelar

• Liberlaism - världen är ett potentiellt plussummespel, med goda möjligheter till ömsesidiga fördelar och därmed bättre förutsättningar för samarbete

Vilket problem ser dock ex. realism med internationellt samarbete, och hur försöker man inom liberalismen lösa detta?

• Ett problem - stater kan vara misstänksamma mot varandra och då riskerar de att söka kortsiktiga fördelar framför långsiktiga

• Realism - det lönar sig att fuska

• Neoliberalism institutionalism/institutionalism - Keohane

  • Genom att etablera internationella institutioner kan man avhjälpa detta problem, man kan hjälpa staterna att uppnå fördelarna med långsiktigt samarbete

  • Internationella institutioner fungerar här som något som uppfyller vissa funktioner som kan avhjälpa misstänksamhet: övervakning av efterlevnad, ex

  • Genom att stärka känslan av långsiktighet kan man förlänga “framtidens skugga”, ex. genom att förankra samarbetet i en internationell institution

Hur definierar Keohane internationella institutioner? Vad kan en internationell institution vara?

• “Beständiga och sammankopplade regelsystem som begränsar vad som får göras (reglerar en verksamhet), men som också bidrar till att forma förväntningar om vad som kommer att göras.” 

• Kan vara en formell organisation - ex. EU och FN

• Kna vara “internationella regimer” - framförhandlade regelverk inom olika områden, ex. valutahandel, valfångst

• Kan vara implicita regler och ÖK, utgör ofta förstadiet till en internationell regim

Vad är enligt liberalismen nyckeln till att begränsa den internationella anarkins negativa effekter?

Internationella institutioner är lösningen, pga. då kan aktörer fokusera på långsiktig nytta framför kortsiktig vinst

Beskriv hur liberalism kan användas som perspektiv på IR utifrån “intressekonkurrens och utrikespolitik ”! Vad är liberal intergovernmentalism?

• En framträdande tankegång hos liberalism som IR-perspektiv = att man betonar konkurrens mellan olika inrikespolitiska intressekonstellationer och hur detta påverkar staters agerande gentemot sin omgivning - detta synsätt kallas liberal intergovernmentalism

• Liberal intergovernmentalism - staten ses som en politisk institution vars politik är bereoden av vilka intressegrupper som för tillfället kontrollerar den. Olika grupper i samhället har olika intressen, och staten är en politisk plattform att hävda dessa intressen på. Hur staters intressen uppstår. Tydlig bottom-up modell. Resonemanget kan utsträckas ytterligare - konkurrensen mellan stater i internationella förhandlingar anses forma inriktningen på internationells samarbete

• Man ser alltså inte staten som en enhetlig aktör i detta perspektiv’

• Olika utrikespolitiska intressen konkurrerar om att vara “statens intresse” dvs staten är inte en enhetlig aktörer. Skapade en förhandlingsmodell som byggde på 3 steg: 1) förhandlingar inom staten (formerandet av preferenser), 2) förhandlingar mellan stater, 3) förhandlingar om institutionell utformning (av det statliga samarbetet). En analytisk indelning - ofta sker dessa förhandlingar parallellt eller i omkastad ordning - sker inte nödvändigtvis i denna ordning. 

• Liberal intergovernmentalism har framförallt används för att studera fördragsförändringar i EU. utkomsten av mellanstatliga förhandlingar förklaras av asymmetrisk interdependens.

Hur förklara liberalismen att staters intressen skiftar?

• Olika typer av statsorganisationer skapar olika statsintressen

• Stater anpassar sina intressen efter vilka mål de vill nå, dessa kan variera

• Olika grupper styr staten, dessa grupper har olika intressen

• S. 93-94

Beskriv kortfattat hur liberalismen tillämpats som IR-perspektiv inom det s.k. demokratiska freden!

• Förklaringar: demokratins institutioner och normer

• Demokratiska stater krigar inte med varandra - två förklaringar till varför

1. Demokrati skapar strukturella hinder och ett institutionellt ramverk vilket försvårar för enskilda stater att besluta om att gå i krig

2. Liberalismen för med sig särskilda normer, däribland en motvilja till krig. Det uppfattas som illegitimit för en liberal/demokratisk stat att gå i krig.

Vad handlar Kants tankar om den “eviga freden” om? Varför är dessa tankar relevanta för liberalismen som IR-perspektiv?

• Kant: tysk filosof, Eviga freden. Stater ska vara demokratiska och republikanska - då kommer krig så småningom att upphöra - om befolkningen fattar beslut om vålds/krigshandlingar så kommer våld användas mycket mer sällan. Befolkningen är sällan intresserad av krig. Krig är kostsamt och befolkningen känner till nackdelarna.  “Welfare instead of warfare”. Detta har lagt grunden för tanken om den demokratiska freden - att demokratiska stater inte krigar mot varandra. Dock - demokratiska länder krigar ändå mot icke-demokratiska länder.

• Fred mellan stater gynnas av en inre republikansk ordning och konstitutionell rättsstateri

• En internationell organisation - en federation av oberoende republiker - borde skapas’'

• Relationerna mellan stater och medborgarna borde präglas av öppenhet och gästfrihet - skulle gynna frihandel

Den eviga freden - tanken - är relevant även för liberalism som IR-perspektiv, detta beror på att moderna liberala forskare har anknutit till Kant genom utvecklingen av teorier om den demokratiska freden

Vad menas med en “säkerhetsgemenskap”?

• Bygger på tanken att ömsesidigt ekonomiskt och politiskt utbyte mellan stater (frihandelspolitik och öppna kommunikationer) leder till att motsättningen mellan folk minskar och samt gemensamma intressen och identiteter skapas - demokratiska och liberala stater integreras

• Motsättningar kan då lösas utan våld eller hot om våld

En grupp stater som följer detta mönster = en säkerhetsgemenskap

Vilka begränsningar/kritik finns mot demokratiska freden?

• Begränsningar i den demokratiska freden

  • Demokratier krigar mot icke-demokratier - finns alltså ingen generell fredsskapande effekt

  • Även om relationerna mellan demokratiska stater inte har utbrutit i regelrätt krig, så kan de knappast omnämnas som fredliga. Ex. USAs agerande under KK. demokrati i sig leder inte till ett beteenden som uppfattas som normativt gott utifrån ett liberalt perspektiv.

  • Perceptionens/varseblivningens roll - staterna måste uppfatta varandra som demokratiska för att beteendet ska påverkas

Hur kan man koppla Woodrow Wilsons 14 punkter till liberlismen?

• Wilson: amerikansk president. De 14 punkterna, tal 1918 (kap 3). Självbestämmande för att nationen - stat och nation måste överlappa (kommer innebär bättre utsikter för fred). Fred måste även säkras genom skapandet av en internationell organisation, NF. denna organisation behövde dock ha tillräckligt med militär makt för att avskräcka aggression och genomdriva sin vilja - kollektiv säkerhet.  USA ratificerade dock inte (isolationistisk hållning - se kap 2)

• De 14 punkterna skulle vara en väg framåt för fortsatt fredliga utveckling - fri från maktintresssen och rättvisa

• De 5 första och den sista punkten anger allmänna liberala riktlinjer för internationell politik, vilket också går i linje med Kants tankar om den eviga freden

  • Fredsavtal ska vara offentliga…

  • Alla ska ha rätt att segla på världshaven…

  • Alla ekonomiska handelshinder mellan stater ska avskaffas…

  • Rustningsnivåer ska enbart ligga på en tillräcklig nivå för nationell säkerhet…

  • Alla tvister om koloniala anspråk ska lösas via opartisk skiljedom…

  • Upprättandet av ett Nationernas Förbund med garantier om oberoende och territoriell integritet

Vilken kritik har riktats mot liberalismen?

• Liberalismen är för utopisk, antaganden om universella värden och gemensamma intressen är orealistiskt i en internationell kontext

• Liberalismen är en teori av och för västvärlden, och bidrar inte med några lösningar på de dominerande problemen inom internationell politik, utan legitimerar snarare dessa orättvisor. Antagandena om den rationella individen döljer ojämlikhet mellan könen. - Liberalismen gör anspråk både på att formulera universella världen, samt att hitta med mest rationella vägen att förverkliga dessa på - detta stämmer inte

Beskriv några av liberalismens huvuddrag!

• Stater är viktiga aktörer i internationell politik, men de är inte de enda

• De negativa effekterna av anarkin kan överkommas genom ömsesidigt beroende, interdependens

• Starka internationella institutioner skapar tillit till samarbete och ger absoluta fördelar

Vad menas med neo-neo-debatten?

• Neorealism (strukturrealism) vs. neoliberalism

• Båda: Världen är en anarkisk arena

• Olika synsätt gällande samarbete

• Utrikespolitik för neorealister handlingar ytterst om överlevnad och nationell säkerhet

• Utrikespolitik för neoliberalister handlar mycket om att hantera den komplexa interdependens i dagens globaliserade världs, stort fokus på ekonomiskt välstånd

• Studerar de olika världar? - neorealism fokuserar på säkerhet och militära frågor, neoliberaler på IPE (internationell politisk ekonomi), miljö och MR