Samhällskunskap demokrati och diktatur

Samhälle

Invidiver som ingår i samma nätverk,  kultur eller lagstiftning, är geografiskt begränsat, något som överlever framtida generationer.

Naturrätt

Aristoteles menar att människan av naturen är en samhällsvarelse och därför behöver ett samhälle för att kunna leva. Samhället är en naturlig del av människans liv, och när vi lever tillsammans med andra skapar vi gemenskaper och samhällen. Aristoteles tankar om naturrätten innebär att människor har naturliga rättigheter, till exempel rätten till liv och frihet. Dessa tankar har senare blivit en grund för de mänskliga rättigheterna och principen att alla människor har lika värde.

Samhällskontraktet

sofisterna menar att vi inte genom naturen är samhällsvarelser, utan genom överenskommelse. (Thomas Hobbes och John Locke). Vi ska lämna all makt åt härskarna och få trygghet och fred genom det. Härskaren fick monopol. Finns inget ändamål med naturen och inget är i sig själv rätt. Rätt är det om härskare bestämmer. Alltid fel att säga emot härskaren. Bryter härskaren mot kontraktet har undersåtarna rätt att göra uppror.

Maktdelning

Montesquieu utvecklade ideen om maktdelning. Maktuppdrag skulle balansera varandra. 1 styrande, 1 dömande, 1 lagstiftande. Oberoende av varandra. Kontrollera varandra och lägga in veto. Dömande makt kan inte godkänna en lag t.ex. Ville ha pluralism (fler åsikter i samhället).

Folksuveränitet

Rousseau menade att all offentlig makt skulle baseras på den allmänna viljan. Folk har rätt att avsätta härskare som inte uppfyller kontraktet. Komplement tilll maktdelningsprincipen. Sverige har det eftersom vi har folkvalda parlamentet som utser styrande makten och kan avsätta den.

Ideologi

1700 och 1800-talet. Vetenskap och teknik utvecklades. Industrialismen. Liberalismen och socialismen utvecklades. 

Det blir inte naturen, utan historien som berättar varför samhället ser ut som det gör. 

Mer demokratiskt samhälle tack vare ideologierna.

Under 1800-talet skilde sig vetenskapen från politiken. Vetenskapen ska förklara resultatet av politiska beslut, analysera hur de kommer till och vilka konsekvenserna blir. Vetenskapen kan vägleda oss med inte säga vad som är rätt och fel.

Diktatur

flertalet människor kan inte styra ett samhälle. Diktatur står över lagen. Man är ständigt utsatt för någon annans beslut, ingen rätt att vara kritisk o säga sin mening. VAnligt umgänge med människor försvåras, öppenhet ersätts med misstänksamhet, försiktighet och självcencur.

Demokrati

alla medborgare är med och bestämmer är moraliskt riktigt och överlägset för att lösa samhällsproblem och garantera mänskliga rättigheter.

alla ska ha lika mycket inflytande. Vi alla har dock olika förmågor och intresse att göra oss hörda. Vissa röstar bara, andra skriver insändare, diskuterar och engagerar sig i partier. Ska alltid sträva mot en bättre demokrati, så många som möjligt tar del i den politiska debatten.

Demokratiskt samhälle kräver

1. allmän rösträtt:  alla ska få välja mellan partierna och kandidaterna. Lika rösträtt innebär att alla ska ha en röst vardera, inte få fler röster ju mer skatt man betalar. Det ska också vara hemligt så man inte blir bestraffad för sitt val. 

2. yttrandefrihet: utan frihet kan vi aldrig välja politiker och partier. Fri opinionsbildning- rätten att agitera och bilda opinion för sin syn på hur samhället ska se ut. Skulle inte heller gå att kritisera den förda politiken. Politiker skulle aldrig få signaler från samhället. All utveckling skulle avstanna. 

3. organisationsfrihet: människor ska kunna gå samman i partier, fackföreningar och organisationer. Ensam individ har svårt att göra sig hörd. 

4. Majoritetsprincipen: majoritets åsikt måste väga tyngre än en minoritets- 

5. rättssäkerhet och likhet inför lagen: kriminellt ska vara en tydlig lag. Lagen ska tillämpas för alla. 

6. Mänskliga fri och rättigheter: Individen ska respekteras och skyddas. Får inte diskimineras pga etnicitet, religion eller funktinosnedsättning. Staten ska agera med respekt för människovärdet i allmänheten.

Demokratiska institutioner:

Demokratiska regler ska garantera att demokratin fungerar och fortsätter att finnas. De myndigheter som ser till att reglerna följs kallas demokratiska institutioner. Den viktigaste är författningen, som i Sverige består av grundlagarna. Författningen reglerar bland annat hur politiska församlingar väljs och arbetar samt hur grundlagarna kan ändras. Men det räcker inte med bra regler – de måste också följas. Om poliser och domstolar är korrumperade fungerar inte demokratin.

Demokratisk kultur

demokrati kräver att medborgarna förstår värdet av den, det gör man med demokratisk kultur. Människor ska inse poängen med att samhällsproblem diskuteras och majoritetens vilja väger tyngst. Om människor får uttrycka sin åsikt respekterar de lättare majoiritens beslut även om de tycker annorlunda. Man tänker självständigt och kritiskt utan att blint tro på sina medmänniskor.

Diktatur innebär:

• En författning räcker inte om den inte följs – då kan landet ändå vara en diktatur.

• Diktatorer får ofta makten med stöd från militären.

• De kan hävda att demokratin har varit dålig för folket.

• När en diktatur tar slut kan det leda till kaos och krig.

• För att skapa demokrati behövs:

  • en demokratisk kultur

  • starka demokratiska institutioner

  • regler som skyddar och utvecklar demokratin.

Diktatur konsekvenser

• Diktaturer har ofta svårt att rätta till problem när politiken går dåligt.

• Makthavarna får få signaler från medborgarna om vad som fungerar och inte fungerar.

• Det kan skapas en ”ja-sägar-kultur”, där alla håller med makthavarna trots att de tycker annorlunda.

• Detta kan leda till att samhället försämras och till slut kollapsar genom revolution eller militärkupp.

• I en demokrati diskuteras politiken hela tiden och landet kan lättare anpassa sig till förändringar.

• Medborgarnas deltagande gör det lättare att acceptera politiska beslut.

• Först under 1920-talet började det finnas fullt demokratiska länder.

• Demokratier kräver:

  • demokratiska institutioner

  • demokratisk kultur

  • hög levnadsstandard

  • utbildning

  • välutbyggd infrastruktur.

Kinas diktatur:

• Kina är en diktatur och ett av världens största och folkrikaste länder.

• Kommunistpartiet (CCP) har monopol på den politiska makten.

• Politbyråns ständiga utskott består av 7 medlemmar som fattar de viktigaste besluten.

• Nationella folkkongressen har cirka 3 000 medlemmar och fungerar som ett symboliskt parlament.

• Folkkongressen väljs vart femte år, men följer kommunistpartiet.

• De flesta myndighetschefer är medlemmar i kommunistpartiet.

• Kina använder system för belöning och bestraffning.

• Personer som följer regler kan få förmåner.

• Den som bryter mot regler eller har skulder kan få begränsningar, till exempel att inte kunna köpa flygbiljetter.

Olika typer av demokratier

• Representativ demokrati: Politiker som representerar folket fattar politiska beslut.

• Direktdemokrati: Medborgarna röstar själva direkt om viktiga beslut.

  • Exempel: Medborgare samlas och röstar på ett torg.

Representativ demokrati

Det man vill med en stark demokrati är att den bara ska bli större och starkare hela tiden.

Den delas upp i 2 delar:

• Deltagardemokrati: Så många människor som möjligt ska delta i den politiska debatten och påverka samhället.

• Valdemokrati: Medborgarna väljer politiker i allmänna val.

  • Politikerna fattar besluten åt folket.

  • Om man är missnöjd kan man rösta på andra politiker i nästa val.

statschef

• Varje stat har en statschef som fungerar som en samlande person för landet.

• Statschefen ska normalt vara partipolitiskt obunden.

Statschefen i republik

• Statschefen är vald och kallas oftast president.

• Presidenten kan väljas:

  • Direkt av folket

  • Indirekt av parlamentet

• Presidenten kan ha mycket makt, som i USA, eller främst ceremoniella uppgifter, som i Tyskland.

Statschefen i monarki

• Statschefen är ärftlig och kallas monark.

• Absolut monarki: Monarken har verklig politisk makt.

• Konstitutionell monarki: Monarkens makt är begränsad och regleras av konstitutionen.

• Sverige är en konstitutionell monarki där kungen har ceremoniella uppgifter.

• Reglerna för vem som ärver tronen finns i Successionsordningen, som är en av Sveriges grundlagar.

Enhetsstater

• De flesta stater är enhetsstater.

• Den viktigaste makten finns på central nivå.

• Regional och lokal makt har delegerats från central nivå.

• Hur mycket makt regionerna får kan variera.

• Diktaturer är ofta enhetsstater med väldigt lite regionalt självbestämmande.

Federala stater

• Makten är delad mellan central nivå och regioner/delstater.

• Regionerna har rätt att bestämma över många frågor själva.

• Utrikespolitik och utrikeshandel sköts främst av den centrala staten.

• Exempel på federala stater:

  • 🇦🇷 Argentina

  • 🇦🇺 Australien

  • 🇺🇸 USA

  • 🇨🇦 Kanada

  • 🇩🇪 Tyskland

Maktfördelnings uppkomst

• John Locke menade att makten ska delas upp i tre delar:

  • Lagstiftande makt: Stiftar lagar.

  • Styrande makt: Genomför och tillämpar lagarna.

  • Dömande makt: Ser till att lagarna följs och att domstolar och straffsystem fungerar enligt lagen.

• Montesquieu utvecklade idén:

  • Parlamentet → lagstiftande makt.

  • Regeringen/presidenten → styrande makt.

  • Domstolarna → dömande makt.

Parlamentarism

• Regeringen är beroende av parlamentets stöd.

• Regeringen måste ha stöd från majoriteten eller tillräckligt stöd i parlamentet för att kunna styra.

Majoritetsregering:

• Regeringspartiet eller partierna har majoritet av mandaten.

• Det är lättare att få igenom sina förslag.

Minoritetsregering:

• Regeringspartiet eller partierna har inte majoritet i parlamentet.

• Måste ofta samarbeta och kompromissa med andra partier.

Samlingsregering:

• Flera eller alla stora partier ingår i regeringen.

• Kan bildas i kriser eller krig.

• Exempel: Sverige under andra världskriget.

Presidentstyre

Presidentstyre

• Presidenten är folkvald och utser själv regeringen.

• Regeringen är oberoende av parlamentet.

• Presidenten är oftast både statschef och regeringschef.

• Parlamentet har den lagstiftande makten och stiftar lagar.

• Presidenten har ofta stor politisk makt.

• Många tidigare kommunistiska stater har presidenter med stor makt.

en eller tvåkammarsystem

• Parlamentet kan bestå av en eller två kammare.

• Tvåkammarsystem: Parlamentet är uppdelat i två avdelningar, så kallade kamrar eller hus.

Federala stater:

• Första kammaren representerar folket och väljs utifrån folkmängd.

• Andra kammaren representerar regionerna/delstaterna.

• Varje region har oftast lika många representanter i andra kammaren.

Enhetsstater:

• Andra kammaren ska göra besluten mer genomtänkta.

• Den kan fördröja eller stoppa (lägga veto mot) beslut från första kammaren.

System för att välja representatant till parlamentet

1. Majoritetsvalsystem

2. Proportionella valsystem

Majoritetsvalsystem

• ”Vinnaren tar allt” – den kandidat som får flest röster vinner mandatet.

• Exempel: 100 mandat = 100 valkretsar.

• Varje parti nominerar en kandidat i varje valkrets.

• Det är svårt för små partier att vinna mandat.

• Därför blir det ofta ett tvåpartisystem.

• Det kan vara enklare att förändra ett stort parti inifrån än att starta ett nytt.

För och nackdelar med majoritetsvalsystem

Fördelar:

• Ger ofta stabila regeringar.

• Regeringar är svårare att fälla.

• Det blir tydligare vilket parti som styr.

Nackdelar:

• Små partier har svårt att få inflytande.

• Partier som fokuserar på en viss fråga, t.ex. miljö, har svårare att lyckas.

• Många röster kan bli ”bortkastade” om kandidaten inte vinner i valkretsen.

Proportionellt valsystem

• Partierna får lika stor andel mandat som andel röster.

• Exempel: Får ett parti 50 % av rösterna, får det ungefär 50 % av mandaten.

• Landet delas in i valkretsar som får olika antal mandat beroende på befolkning.

• Mandaten fördelas mellan partierna med hjälp av matematiska metoder.

• Eftersom fördelningen inte alltid blir helt proportionell finns utjämningsmandat.

• Utjämningsmandaten går till partier som blivit missgynnade i den första fördelningen.

För och nackdelar med proportionellt

Fördelar:

• Mandaten speglar folkets röster bättre.

• Mindre partier har större chans att komma in i parlamentet.

• Fler olika åsikter och perspektiv blir representerade.

• Färre röster blir bortkastade.

Nackdelar:

• Det blir ofta många partier i parlamentet.

• Det kan bli svårare att bilda en regering med egen majoritet.

• Regeringar kan bli mindre stabila och behöva samarbeta med flera partier.

• Beslut kan ta längre tid eftersom partier måste kompromissa.

USA statsskick

• Federal stat

• Uppdelad konstitution i 3 delar- Lagstiftande makt: Kongressen

• Styrande makt: Presidenten

• Dömande makt: Domstolarna

• Kongressen motsvarar Sveriges riksdag och består av två kamrar:

  • Senaten: Varje delstat har 2 senatorer. De sitter i 6 år, och en tredjedel byts ut vartannat år.

  • Representanthuset: Antalet ledamöter beror på delstatens folkmängd. Det finns 435 ledamöter som väljs vartannat år.

  • Båda kamrarna måste godkänna en lag för att den ska kunna antas.

  • Kongressen kontrollerar presidentens makt och kan avsätta presidenten om han eller hon missbrukar sitt ämbete.

  • Senatorer och ledamöter i representanthuset väljs genom majoritetsval i enmansvalkretsar.

  • Den kandidat som får flest röster vinner.

USA presidents uppgifter

USA:s president

• Presidenten är både statschef och regeringschef.

• Presidenten utser sin regering, men ministrarna måste godkännas av senaten.

• Regeringen består av 15 departement, som leds av varsin minister.

• Presidenten kan föreslå lagar till kongressen.

• Presidenten kan stoppa lagförslag genom att lägga veto.

• Presidenten nominerar domare till Högsta domstolen, men de måste godkännas av senaten.

Presidentval

USA:s presidentval

• Den som vill rösta måste registrera sig.

• Väljarna röstar i varje delstat på elektorer.

• Elektorerna röstar sedan fram presidenten.

• Valet är därför indirekt, men i praktiken vet man vilken kandidat elektorerna kommer att rösta på.

• Stora delstater har fler elektorer än små delstater.

• I de flesta delstater får kandidaten som vinner flest röster alla delstatens elektorsröster.

• Den kandidat som får flest elektorsröster vinner presidentvalet.