Biologi prov 2 ordlista

Aktiv transport

: Transport av ämnen över ett cellmembran från områden med låg koncentration till områden med hög koncentration. Det kräver energi (vanligtvis i form av ATP) och utförs med hjälp av proteinpumpar.

Aerob cellandning

Cellandning som kräver syre som en elektronmottagare.

Anaerob cellandning

Cellandning som sker utan användning av syre, och istället använder andra oxidationsmedel.

Arkéer

En typ av prokaryota organismer som ofta lever i extrema miljöer.

Autoklavering

En metod för att sterilisera material genom kokning under övertryck och vid högre temperaturer än normalt (vanligtvis 120°C).

Autotrofa bakterier

Bakterier som inte behöver organiska ämnen för att överleva och istället kan omvandla icke-organiska ämnen till näringsämnen. Det finns två undergrupper: fotoautotrofa och kemoautotrofa.

Bakterie

En typ av prokaryot organism.

Bakteriekromosom

En ringformad DNA-molekyl som innehåller de flesta av en bakteries gener och saknar introner eller nonsens-DNA.

Blågröna bakterier

En typ av fotoautotrofa bakterier.

Cellmembran

En "skal" som omger cellmembranet hos de flesta prokaryota celler och växtceller.

Cellvägg

En struktur som omger cellmembranet hos många prokaryota celler, inklusive bakterier. Den består främst av peptidoglukaner.

Cytoplasma

Geléliknande substans som fyller cellens inre och omger organeller.

Diplokocker

Kugelrunda bakterier (kocker) som sitter ihop två och två.

Stafylokocker

Kugelrunda bakterier (kocker) som sitter ihop i klumpar.

Endospor

En tjockväggad struktur som kan bildas av vissa bakterier för att överleva extrema förhållanden. Endosporer skyddar bakterien tills förhållandena blir bättre, och bakterien "väcks" upp igen.

Flagell

En struktur som används för rörelse hos vissa bakterier. Till skillnad från eukaryota celler innehåller flageller inte mikrotubuli.

Fotoautotrofa bakterier

Bakterier som använder solljus som energikälla och koldioxid som kolkälla för sin ämnesomsättning.

Gramnegativa bakterier

Bakterier som har en tunn cellvägg och ett extra yttre cellmembran. De färgas inte vid en speciell gramfärgning, till skillnad från grampositiva bakterier.

Grampositiva bakterier

Bakterier som har en tjock cellvägg som färgas vid en speciell färgning (gramfärgning).

Heterotrofa bakterier

Bakterier som behöver konsumera organiska ämnen för att få energi, exempelvis genom att äta andra organismer eller deras nedbrytningsprodukter.

Järnbakterier

En typ av kemoautotrof bakterie som använder oorganiska reaktioner, som oxidation av ammoniumjoner till nitratjoner, som energikälla och koldioxid som kolkälla för sin ämnesomsättning

Kemoautotrofa bakterier

Bakterier som använder oorganiska reaktioner som energikälla, till exempel oxidation av ammoniumjoner till nitratjoner, och koldioxid som kolkälla för sin ämnesomsättning. Exempel inkluderar nitrifikationsbakterier, svavelbakterier och järnbakterier.

Kocker

Kulformiga bakterier.

Kontaminerad

Förorenad av något, till exempel vatten som är förorenat med bakterier. Kvävefixering/biologisk kvävefixering: Processen där kvävefixerande bakterier kan ta kväve från luften och omvandla det till ammoniumjoner eller proteiner.

Monokocker

Kulformiga bakterier (kocker) som är ensamma och inte sitter ihop med någon annan bakterie.

Nitrifikationsbakterier

En typ av kemoautotrof bakterie.

Nukleoid

Ett "kärnliknande" område i bakteriecellen där bakteriekromosomen befinner sig hos vissa bakterier.

Peptidoglukaner

En viktig beståndsdel i bakteriernas cellvägg.

Pili

Trådliknande utskott som bakterier använder för att fästa sig på olika ytor.

Plasmid

Mindre DNA-ringar hos bakterier som innehåller gener för egenskaper som ökar bakteriernas överlevnad, t.ex. antibiotikaresistens. De kan utbytas mellan bakterier via sexpili.

Prokaryot

En organism som saknar cellkärna. Bakterier och arkéer är exempel på prokaryota organismer.

Ribosom

En celldel som används för tillverkning av proteiner genom translation.

Sexpili

Trådliknande utskott som bakterier använder för att utbyta DNA, särskilt plasmider, med varandra.

Spiralformade bakterier

Bakterier som har en spiralformad kroppsstruktur. Det finns två typer: spirochaeter och spiriller.

Spirochaeter

En typ av spiralformade bakterier.

Stavformade bakterier

Bakterier som har en stavformad kroppsstruktur.

Sterilisering/sterilteknik

Metoder som används för att göra material fritt från mikroorganismer eller för att säkerställa att materialet endast innehåller en typ av mikroorganismer.

Streptokocker

Kulformade bakterier (kocker) som sitter ihop i kedjor.

Svavelbakterier

En typ av kemoautotrof bakterie.

Annuella

Växter som är ettåriga, vilket innebär att de gror från frön, blommar, förökar sig och dör inom ett år.

Cellulosa

En lång kedja av glukos (socker) som utgör huvudbeståndsdelen i växters cellväggar och är vad vi i vardagen kallar "trä."

Epidermis

Det yttersta cellagret som finns på blad, stam och rot hos växter.

Exocytos

En process där ämnen transporteras ut ur en cell genom att ämnena inuti cellen är omslutna av ett membran som smälter samman med cellmembranet, och ämnena släpps ut utanför cellen.

Floem

Den del av ledningsvävnaden som ansvarar för att transportera socker och andra organiska ämnen runt i växten. Den kan liknas vid människans blodomlopp i växter.

Fruktämne

Den nedre delen av pistillen som innehåller fröämnet, och fröväxters kvinnliga könsceller finns inuti fruktämnet.

Grundvävnad

Den delen av vävnaden i en växt som inte utgör epidermis eller ledningsvävnad och fyller ut växten med celler. Den kan vara mjuk eller fungera som stödjande vävnad.

Gömfröiga växter

En typ av växter som gömmer sina frön i någon sorts frukt, vilket skiljer dem från nakenfröiga växter som har sina äggceller och embryon oskyddade. Gömfröiga växter kallas Angiospermae på latin.

Kambium

En specifik meristemvävnad som finns mellan barken och veden i träd och möjliggör tillväxt i både längd och bredd.

Ledningsvävnad

Består av två delar, xylem och floem, och är ansvarig för transport av ämnen som vatten och näringsämnen i växten.

Lignin

Kallas även vedämne och är ett stödjande material i växter.

Meristem

Delningsvävnad i växter där ny vävnad bildas och möjliggör tillväxt både på längden och bredden.

Moduler

Delar av växter som är relativt konstanta i storlek oavsett ålder och övrig storlek, såsom blad och blommor.

Mossor

Lågväxta växter som saknar stöd- och ledningssystem, har inga rötter, och förökar sig via sporer. Mossor är ofta gröna.

märke

Pistillens översta del där pollenkornen fastnar.

Nakenfröiga växter

Fröväxter som har endast ett hölje runt sina äggceller och fröembryon, så fröna är mer nakna jämfört med gömfröiga växter.

Perenna

Växter som lever i flera år, övervintrar och skjuter nya skott varje vår.

Pistill

Det honliga könsorganet i en blomma.

Plasmodesmer

Porer som sammanlänkar cellerna i växter med varandra och öppnar möjligheter till kommunikation genom cellväggarna.

Pollen

Fröväxters hanliga könsceller som finns på ståndarna och som används vid fortplantning.

Spor

En encellig förökningskropp som vissa organismer använder vid förökning. Dessa celler kan vara haploida eller diploida.

Sporkärlsväxterv

En grupp växter som förökar sig med sporer och har vävnader som ger stöd, ledningssystem och rötter, vilket gör att de kan växa högre än mossor.

Stickling

En avskuren stam-, gren- eller rotdel av en växt som placeras i jord eller vatten för att slå rot och bilda en ny planta.

Stift

En del av pistillen som är kanalen som leder från märket till fruktämnet i en blomma.

Ständare

Det manliga organet i en blomma som tillhandahåller pollen för fortplantning.

Totipotent cell

En cell där inga delar av dess DNA har stängts av, och den har inte specialiserat sig till att bli en viss typ av cell. Totipotenta celler är vanliga i växter och möjliggör till exempel sticklingar för reproduktion.

Xylem

Är den delen av ledningsvävnaden som består av den mer stabiliserande veddelen och som har i uppgift att transportera vatten och oorganiska ämnen (mineraler) i växten

Autotrofi

Kallas en organism som är självförsörjande, det vill säga kan producera sin egen "mat" och inte behöver livnära sig på andra organismer.

Begränsande faktor

Det mineralnäringsämne som det finns för lite av i jorden som gör att växten inte kan växa som den borde kallas för den begränsande faktorn.

C3-växt

En sorts växt som kräver mindre energi vid fotosyntesen än C4-växter men som då inte klarar av varma och torra klimat lika bra.

C4-växt

En sorts växt som kan växa effektivt trots dålig tillgång till vatten. De kan göra detta tack vare att deras fotosyntes är mer effektiv, faktiskt den mest effektiva fotosyntes vi känner till.

CAM

En typ av fotosyntes hos växter som lever i ett extremt torrt klimat, vilken fungerar så att växten på natten tar in och binder koldioxid vid syror och sedan använder denna koldioxid på dagen då den kan ha klyvöppningarna helt stängda. Detta är den minst effektiva form av fotosyntes.

Cellandning

Motsatsen till fotosyntes där en organism istället förbrukar syre och kolhydrater och producerar koldioxid, vatten och energi.

Fotokemisk reaktion

Den del av fotosyntesen där vatten och solljus omvandlas till syrgas och energi. Man kan säga att det är en bindning av energin från ljus.

Fotosyntes

Den process där levande organismer omvandlar ljus, vatten och koldioxid till kolhydrater och syre.

Fågelspillning eller fladdermusspillning

Exkrementer från fåglar eller fladdermöss som kan användas som gödsel på grund av deras näringsinnehåll. Även kallat Guano

Klorofyll

Det är det gröna pigmentet i växter som är avgörande för fotosyntesen. Klorofyll fångar in ljusenergi och omvandlar den till kemisk energi som används för att producera kolhydrater från koldioxid och vatten.

Kloroplast

En organell i växtceller där fotosyntesen äger rum. Kloroplasterna innehåller klorofyll och är platserna för ljusreaktionerna i fotosyntesen.

Klyvöppning

En öppning i växtens blad som kan öppnas och stängas. Klyvöppningen möjliggör gasutbyte mellan växten och dess omgivning, inklusive upptag av koldioxid och frigivning av syre.

Kompletnettoutbyte

Vid svagt ljus väger fotosyntesen och cellandningen upp varandra så att nettoutbytet av koldioxid blir noll. Detta kallas för kompensationspunkten.

Konstgödsel

Ett oorganiskt gödselmaterial som framställs syntetiskt för att tillföra viktiga näringsämnen till växter.

Kronblad

Ofta färgglada blad som utgör blommor. De har olika färger och mönster och spelar en roll i attraktionen av pollinatorer.

Leukoplaster

Färglösa plastider i växtceller som lagrar stärkelse i underjordiska organ, som rötter.

Makronäringsämnen

Näringsämnen som växter behöver i stora mängder, såsom syre, kol, kväve, svavel och fosfor.

Mikronäringsämnen

Näringsämnen som växter behöver i mindre mängder, såsom järn, koppar, mangan, klor och zink. De kallas även spårämnen.

Mineralnäringsämnen

Joner av ett grundämne, oftast en metall, som växter tar upp från jorden med hjälp av vatten.

Plastid

En grupp organeller som finns i växtceller, inklusive kloroplaster.

Proplastid

Plastider som finns i groende frön och ännu inte har utvecklats till fungerande kloroplaster.

Rubisko

Ett enzym som kombinerar koldioxid med en sockermolekyl för att bilda sockermolekyler med tre kolatomer i varje.

Skuggväxt

En växt som inte kräver mycket solljus för att kunna utföra fotosyntes, men som inte klarar av starkt solljus lika bra. Motsatsen är solväxt.

Slutceller

Växtceller som tillsammans bildar klyvöppningar på växters blad, där gasutbyte och vattenreglering äger rum.

Solväxt

En växt som trivs i starkt solljus och är anpassad för att utnyttja det effektivt.

Stroma

Utrymmet mellan tylakoiderna och kloroplastens membran, där den koldioxidfixerade delen av fotosyntesen sker.

Tylakoid

"Travar" av membranblåsor i kloroplasterna där den fotokemiska delen av fotosyntesen sker.

Anaerob

En organism som inte behöver tillgång till syre för att överleva.

Algavampar

En grupp organismer som ser ut som svampar och bildar hyfer, men som man tror är släkt med alger.

Anabolism

Uppbyggande reaktioner i levande organismer.

Bazidier

"Tappar" som växer ut från undersidan av svampens hatt och som sedan släpper ut sporer.

Basidiesvampar

En grupp svampar, inklusive "hattsvampar," som förökar sig via basidier och fruktkroppar.

Endocytos

En process där celler absorberar material från utsidan genom att innesluta det med sitt cellmembran.

Fotobiont

En organism som kan genomföra fotosyntes.