religion prov hinduism, buddhism

Vem är grundaren av hinduismen?

Hinduismen har ingen speciell grundare, utan har utvecklats under tusentals år genom en blandning av olika religioner och traditioner i Indien.

Vilka heliga texter finns i hinduismen?

Hinduismen har fler heliga skrifter än de flesta andra religioner. De kan vara både skrivna (på sanskrit) och i ljudform, då ljud anses heliga. Mantran, som "Om", används vid meditation. Att lyssna på en Guru som reciterar har stor betydelse även om man inte förstår språket.

Förklara begreppet Samsara inom hinduismen.

Samsara är det eviga kretsloppet av födelse, död och återfödelse. Alla levande varelser ingår i detta kretslopp, som styrs av karma.

Förklara begreppet Karma inom hinduismen.

Karma är lagen om handling och konsekvens. Goda handlingar leder till en bättre återfödelse, medan dåliga handlingar leder till en sämre. Karma är både moralisk och kosmisk och skapar ordning i universum.

Förklara begreppet Moksha inom hinduismen.

Moksha är befrielsen från samsara, då själen (Atman) återförenas med Brahman. Det är det yttersta målet och kan nås genom kunskap (jnana), handling (karma), kärlek (bhakti) eller meditation (yoga).

Förklara hinduismens gudssyn.

hinduismen har många gudar och kan då klassas som polyteistisk religion. Däremot kan vissa hinduer bara tro på en gud och på så sätt kan det också vara en monoteistisk religion. Hinduer som tror på en gud gör det för att man anser världssjälen Brahman befinna sig i allt levande och ting.

För vissa andra hinduer tror man inte på någon gud alls

Förklara hinduismens människosyn.

Människan ses som en del av det gudomliga. Alla människor bär på atman, en evig själ som är identisk med Brahman. Livets syfte är att förstå denna enhet och frigöra sig från begär och okunnighet. Människan är också bunden till sitt karmiska ansvar och sin sociala plikt (dharma), vilket påverkar hennes andliga utveckling.

Vem är grundaren av buddhismen?

• Buddhismen grundades av Siddharta Gautama (ca 500 f.vt) Som är en prins som blev buddha “den upplyste”. Buddha spred sedan buddhismen i norra Indien. 

• Buddha blev upplyst och kunna sprida dessa kunskaper vidare 

• Buddha levde hela sitt liv som en prins i lyx. Han senare mötte det faktum att sjukdom, ålderdom finns i livet och bestämde sig för att lämna lyxlivet och började leva som asket, men kom dock inte fram till  ett svar på livets gåtor. 

• Buddha började meditera under ett träd och kom fram till 4 sanningar och om man lever enligt dessa 4 sanningar kommer man att nå nirvana dvs befrielsen från återfödelsen. 

Vilka heliga texter finns i buddhismen?

De viktigaste texterna inom buddhismen finns i Tripitaka ("de tre korgarna"), som innehåller Buddhas lärdomar, regler och filosofiska texter.

Förklara begreppet theravada inom buddhismen.

Betyder “de äldstes lära” och är den äldsta inriktingen inom buddhismen

Förklara begreppet Nirvana inom buddhismen.

Nirvana är målet i buddhismen – att slippa återfödas och bli fri från lidande.

Förklara begreppet Bodhisattva inom buddhismen.

En Bodhisattva är en person som nått upplysning men väljer att återfödas för att hjälpa andra.

Förklara buddhismens gudssyn.

Buddhismen är en ateistisk religion, vilket innebär att man inte dyrkar några gudar. Buddha ses inte som en gud utan som en lärare. Det finns andliga varelser och gudar i vissa inriktningar, men de kan inte ge befrielse; den måste varje människa själv uppnå.

Förklara buddhismens människosyn.

• Inom buddhismen är människan ej skapad av gud.

• människan är i ständig förändring, man tror inte på att människan har en evig själ, utan har istället en anti själ (anatman) och det är ens karma som återföds. Målet för människan är att nå nirvana. Människan ska följa vissa plikter exempelvis att inte skada andra levande varelser och bette sig gott mot allt levande.

• Människan är varken god eller ond, utan man är ett resultat av karma som finns runt världen

Vilka likheter och skillnader hittar du inom hinduismens olika inriktningar?

• Inom hinduismen finns flera olika inriktningar som alla delar tron på Brahman, världssjälen, och på samsara, karma och målet moksha. Skillnaderna handlar främst om vilken gudomlig aspekt av Brahman man dyrkar och hur man ser vägen till befrielse. Vaishnavismen fokuserar på Vishnu och hans avatarer, som Krishna och Rama, och betonar kärlek och hängivenhet som vägen till moksha. Shaivismen ser Shiva som den högsta guden och lyfter fram meditation och inre kontroll som centrala vägar till befrielse. Inom shaktismen dyrkas den kvinnliga gudomliga kraften, Shakti, och betoningen ligger på skaparkraften och gudinnans roll i livet. Trots dessa skillnader förenas inriktningarna i tron på att allt liv ytterst är en del av Brahman och att det slutliga målet är andlig befrielse.

Vilka likheter och skillnader hittar du inom buddhismens olika inriktningar?

• Inom buddhismen finns också olika inriktningar som delar samma grundtankar men tolkar vägen till upplysning på olika sätt. Theravada-buddhismen, den äldsta riktningen, ser Buddha som en människa och betonar att endast de som lever som munkar eller nunnor kan nå nirvana. Mahayana-buddhismen menar att alla människor kan uppnå upplysning, och att bodhisattvor – upplysta varelser – stannar kvar för att hjälpa andra. Vajrayana, den tibetanska formen av buddhism, kombinerar Mahayanas filosofi med symbolik, ritualer och meditationstekniker. Alla riktningar delar tron på de fyra ädla sanningarna och den åttafaldiga vägen, men de skiljer sig åt i hur de tolkar Buddhas natur och vem som kan nå befrielse.

Vilka likheter och skillnader hittar du mellan hinduismen och buddhismen?

• Hinduismen och buddhismen har flera gemensamma drag eftersom båda religionerna växte fram i Indien och påverkades av samma filosofiska miljö. De delar tankar om karma, återfödelse och att människan befinner sig i ett kretslopp av liv som man vill befrias från. Målet är i båda religionerna en form av slutlig befrielse – moksha i hinduismen och nirvana i buddhismen – där lidande och återfödelse upphör. De betonar också meditation, etiskt handlande och självdisciplin som viktiga delar av den andliga utvecklingen.

• Samtidigt finns tydliga skillnader. Hinduismen är en polyteistisk religion med många gudar och en tro på en evig själ, atman, som i slutändan förenas med världssjälen brahman. Buddhismen har ingen skapargud och förnekar en bestående själ; istället ses människan som en samling föränderliga processer. Kastsystemet är också en central del av hinduismens sociala struktur, medan buddhismen avvisar kaster och menar att alla människor, oavsett bakgrund, kan nå upplysning. Vägen till befrielse skiljer sig också: hinduismen erbjuder flera vägar som hängivenhet, kunskap eller handling, medan buddhismen utgår från Buddhas lära och den åttafaldiga vägen. Sammanfattningsvis delar religionerna viktiga grundidéer om karma och befrielse, men skiljer sig i synen på gud, själ, social ordning och hur man når det slutliga målet.

Hur kan man använda grundtankar inom hinduismen både för att försvara och förkasta kastväsendet?

• Hinduismens grundtankar kan både användas för att försvara och kritisera kastväsendet, beroende på hur man väljer att tolka religionens texter och traditioner. En mer traditionell tolkning utgår ofta från karmaläran, där människans födelseplats i samhället ses som ett resultat av tidigare handlingar. Om man tänker så blir kastsystemet en del av en större kosmisk ordning: man får de livsvillkor man själv skapat genom sin karma. Här lyfts också dharma fram – idén om att varje människa har vissa plikter att fullfölja. När var och en gör sin del skapas balans och stabilitet, och genom att leva rätt kan man samla god karma inför nästa liv. Ur detta perspektiv kan kastväsendet uppfattas som både rättvist och nödvändigt för att samhället ska fungera.

• Samtidigt innehåller hinduismen starka filosofiska argument mot samma system. I Upanishaderna betonas att allt levande ytterst är ett med Brahman, den djupaste verkligheten. Atman, den individuella själen, sägs vara av samma gudomliga natur i varje människa. Om alla själar är lika heliga blir det svårt att motivera ett system som delar upp människor i högre och lägre grupper. Även tanken om ahimsa – att inte skada andra – används av kritiker som menar att kastsystemet skapar lidande och orättvisor. Under 1900-talet tog flera reformrörelser, inspirerade av bland annat Gandhi och bhaktitraditionen, fasta på dessa idéer och betonade jämlikhet, medkänsla och personlig gudshängivenhet framför social rang.

• Tillsammans visar detta att hinduismen inte erbjuder en enda tydlig hållning till kastsystemet. Olika tolkningar av samma grundtankar kan leda till helt olika slutsatser. Vissa använder karma och dharma för att försvara den traditionella ordningen, medan andra lyfter fram tron på själens enhet och etiska ideal som stöd för jämlikhet. På så sätt blir det tydligt att religionens mångfald av idéer både kan legitimera sociala skillnader och fungera som grund för förändring och kritik.

Återge berättelsen om hur Siddharta Gautama blev Buddha, och förklara hur berättelsen illustrerar buddhismens tankar om hur man bäst ska leva.

Siddharta Gautama föddes som prins i en rik familj och levde ett liv fyllt av lyx och trygghet. Hans far försökte skydda honom från allt som kunde uppfattas som smärtsamt eller svårt, men när Siddharta som ung vuxen smög ut ur palatset mötte han världen som den verkligen var. Han såg en gammal man, en sjuk man, ett dött lik och en asket. Dessa möten skakade honom djupt – han förstod att åldrande, sjukdom och död är en del av livet, och att ett liv i materiell trygghet inte kan skydda någon från lidande. Samtidigt såg han att människor kan söka mening och befrielse genom andlig strävan.

Drivkraften att förstå lidandet fick Siddharta att lämna sitt liv som prins. Han levde först som asket och prövade extrema former av självförnekelse, men insåg att det inte ledde till verklig insikt. Istället valde han den så kallade medelvägen – ett liv i balans mellan överflöd och självplåga. Under bodhiträdet i Bodh Gaya mediterade han djupt och nådde upplysning, och blev Buddha – den upplyste.

Berättelsen visar flera centrala buddhistiska idéer. Den påminner om att verklig frihet inte handlar om rikedom eller extrem disciplin, utan om inre förståelse och medveten närvaro. Siddhartas väg illustrerar de fyra ädla sanningarna: livet innehåller lidande, lidandet har en orsak (begär), lidandet kan upphöra, och vägen dit är den åttafaldiga vägen. Den lyfter också fram medelvägen, självinsikt och medkänsla som vägledande principer, och visar att människor genom förståelse och omtanke kan minska lidande – både sitt eget och andras.