1/64
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced |
|---|
No study sessions yet.
Trafikförsäkring
En obligatorisk försäkring som täcker skador på andra personer och deras egendom vid en trafikolycka. Täcker inga skador på det egna fordonet. Ska tecknas av fordonets verklige ägare, och den som huvudsakligen kör bilen.
Trafikförsäkringsavgift
Saknar man trafikförsäkring kommer man krävas på trafikförsäkringsavgift. Trafikförsäkringsavgiften är mycket högre än premien för försäkringen vilket gör det oerhört viktigt att ha trafikförsäkring
Regressrätt
Rätten för försäkringsbolag att kräva återbetalning från en tredje part som bär skulden för en skada som de har betalat. Sker vid grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller grovt rattfylleri, och återkrävs från den som orsakat skadorna.
Bonus
Ett system som belönar försäkringstagare med lägre premie för skadefria år, vilket kan leda till en rabatt på trafikförsäkringskostnaden. Efter en skada där försäkringen utnyttjas sänks bonusen.
Delkaskoförsäkring
En typ av bilförsäkring som täcker skador på eget fordon vid olyckor, samt vissa yttre faktorer som brand, stöld eller stötskador. Försäkringen är frivillig, men rekommenderas.
Vagnskadeförsäkring
En typ av bilförsäkring som täcker skador på eget fordon vid trafikolyckor. Den är vanlig att ha i samband med finansiering av ett fordon och kan inkludera skydd för både skador och stöld. Vagnskadeförsäkringen täcker även bland annat bärgningskostnad.
Skadeanmälan
Anmälan som görs till försäkringsbolaget för att få ersättning vid skada. Denna process kan inkludera utfyllande av formulär och insamling av bevis. Blanketten finns på alla försäkringsbolag och man bör alltid ha den i bilen. Man ska aldrig diskutera skuldfrågan på plats, utan istället hänvisa till sitt försäkringsbolag.
Bredd
Last som sträcker sig utanför fordonets sidor och kan påverka trafikens säkerhet. Lasten får inte sticka ut mer än 20 centimeter åt vardera håll. Fordonets totala bredd, med lasten inräknad, får inte överstiga 260 cm. Dessa regler gäller på allmän väg. På enskild väg och terräng kan andra regler gälla.
Lastregler
Lasten ska vara så placerad och förankrad att den inte kan skada någon i bilen. På taket eller i släpvagn ska den inte kunna förskjutas eller falla av och orsaka olyckor. Last får inte släpa på marken eller skapa onödigt buller. På släpvagn får lasten inte orsaka störande dammbildning. Lasten får inte skymma bilens belysning eller registreringsskyltar. Lasten får inte heller täcka förarens syn eller försvåra manövrering av bilen.
Passagerare och säkerhetsbälte
Personbilar kan vara utrustade med åtta platser för passagerare. Bilen får inte transportera fler passagerare än bilen är registrerad för, så många bilbälte det finns med andra ord. Passagerarna ska använda bilbältet, och föraren är ansvarig för att barn under femton år använder bältet.
Tillåten maxlast
I bilens registreringsbevis anges högsta tillåtna last. Som last räknas passagerare och annat som bilen transporterar, förarens vikt räknas inte. Alltså kanske inte allt bagage för alla i en fullsatt bil kan transporteras utan att maxlasten överskrids.
Taklast
Hur tung last man får ha på ett takräcke brukar finnas angivet i instruktionsboken.
Längd
Fordonets totala längd, med last inräknad, får inte överstiga 24 meter.
Utskjutande last i längdled
Last får skjuta ut hur mycket som helst så länge det är inom fordonets 24 tillåtna meter. Om lasten skjuter ut framför bilen, eller mer än 1 meter bakom bilen, ska lasten markeras. Det gör med flagga i dagsljus, och med ljus och reflexer i mörker. Vitt ljus och vita reflexer framåt, rött ljus och röda reflexer bakåt. Om det för andra trafikanter tydligt framgår att lasten inte sticker ut mer än 1 meter framtill behöver den inte markeras.
Hastighetsanpassning
Hastighet ska i grunden alltid anpassas efter förhållanden
Tillräckligt låg fart
I lagen finns det 15 exempel på förhållanden och ställen där olycksrisken är hög och vi därmed är skyldiga att köra i tillräckligt låg fart.
Fordonshastighet
Många fordon och fordonskombinationer är olämpliga att köra i hög hastighet. Exempel på s.240
Väghastighet
Vägens maxhastighet anges med ett vägmärke, och bestäms utifrån faktorer som om det finns mitträcke, mängden trafik, hur trafiken är sammansatt och om sidoområden är rensade från fasta hinder. På vägar där bilar blandas med gående, cyklister, etc sätts hastigheten lägre. Lägre hastighet ger dessutom lägre utsläpp av koldioxid och partiklar samt mindre bullerstörningar.
Hastighet och risk på skada på trafikanter
De flesta oskyddade trafikanter som blir påkörda av en bil som kör i 50 km/h dör av sina skador. Om bilen kör i 30 km/h överlever de flesta.
Reaktionssträckor och bromssträckor vid 30- respektive 50 km/h
Vid reaktion och bromsning hinner förare som kör i 30 km/h hinner stanna innan föraren som kör i 50 km/h ens hinner börja bromsa.
Variabla hastigheter
På vissa ställen finns digitala vägmärken med hastighetsgränser som kan ändras vid olika förhållanden. Exempel på förhållanden är risk för halka eller om det finns oskyddade trafikanter på vägen.
Besiktning
Kontrollbesiktning av fordon är obligatorisk i Sverige. Man vill minska antalet olyckor som sker på grund av tekniska fel och minska halten av föroreningar. Man kontrollerar även avgaser och buller från bilen uppfyller de krav som finns. Det finns flera godkända företag som utför besiktning av fordon.
När ska bilen besiktigas?
Bilen ska besiktigas första gången efter tre år. Därefter sker besiktning efter ytterligare två år och sedan varje år, senast 14 månader efter föregående besiktning. Alltså ska ett fordon som besiktigades i september 2024 nästa gång besiktigas senast den 30 november 2025.
Besiktning på släpvagnar med totalvikt på högst 3,5 ton
Besiktning ska ske första gången senast fyra år efter fordonet togs i bruk. Därefter besiktigas fordonet senast 24 månader efter senaste besiktning
Körförbud
Om bilen inte blir besiktad inom den tid som gäller så råkar bilen ut för körförbud. Körförbudet hävs inte förrän besiktning görs.
Flygande inspektion
Polis och bilinspektör har alltid tillåtelse att kontrollera fordon när som helst ute på vägarna. Det kallas för flygande inspektion. Om brister upptäcks måste ägaren reparera fordonet. Allvarliga brister kan leda till körförbud på fordonet.
Fordonsskatt
De flesta bilar är skattepliktiga. Alltså måste ägaren betala skatt för att fordonet ska få köras. Skattens storlek bestäms framför allt av bilens koldioxidutsläpp och drivmedel. Hemkommunen kan påverka skattens storlek. Miljöbilar är skattebefriade de första fem åren.
Registreringsbevis
Till alla registrerade fordon finns ett registreringsbevis utfärdat av transportstyrelsen. Registreringsbevis innehåller många viktiga uppgifter om fordon och ägare, och består av två delar
Registreringsbevis del 1
Del 1 är ett blått dokument som innehåller uppgifter om bevisets innehavare (oftast ägare). Dessutom finns information om fordonet, så som när det togs i bruk, antal ägare, fordonets vikt och mått samt vilka eventuella släpvagnar fordonet får dra. På baksidan av del 1 kan man göra anmälan om av och påställning samt beställa extra registreringsskyltar eller registreringsbevis. Del 1 måste finnas i fordonet om man åker utomlands, men rekommenderas att förvaras i bilen vid alla tillfällen.
Registreringsbevis del 2
Del 2 av beviset innehåller uppgifter om vem som äger fordonet samt tidigare ägare. På baksidan av dokumentet kan man göra anmälan om ägarbyte eller avregistrering. Del 2 av registreringsbeviset är en värdehandling som alltid ska förvaras på säker plats i fordonet.
Registreringsbesiktning
Vid ändring av till exempel mått, motortyp eller viktuppgifter, ska man inom en månad registreringsbesiktiga fordonet. Exempel på åtgärder är ändring av motoreffekt på bil och motorcykel eller privatimport av fordon.
Ägarbyte av fordon
Inom tio dagar ska både fordonets nya ägare och säljare anmäla ägarbytet till transportstyrelsen. Del 2 av det senast utfärdade registreringsbeviset ska användas i original. Ägarbyte kan ske genom transportstyrelsens app.
Avställning
Fordon som inte ska användas under en längre tid kan avställas. Hur detta görs framgår av registreringsbevisets del 1. När ett fordon är avställt behöver trafikförsäkring och fordonsskatt inte betalas.
Lätt släpvagn
Med ett vanligt b-körkort får man köra med en tillkopplad lätt släpvagn. Lätta släpvagnar är alla släpvagnar vars totalvikt inte överstiger 750 kg. Tyngre släpvagnar får dras om bilens och släpets totalvikt inte överstiger 3500 kg. Uppgifter om totalvikt finns i registreringsbevisen.
Utökad B-behörighet
Om man har utökad B-behörighet får man köra en totalvikt på fordon och släp på max 4250 kg. Utökad B-behörighet kräver ett särskilt förarprov och anges med villkorskod 96 på körkortet.
BE-behörighet
För att dra en ännu större släpvagn krävs BE-körkort. Då får man köra en eller flera släpvagnar, förutsatt att släpens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3500 kg. För att köra tyngre släp krävs körkort med behörighet CE, C1E, DE eller D1E.
Bilens begränsning
En bils stabilitet, bromsar och dragförmåga tillåter inte hur tunga släpvagnar som helst. Alltså måste man förutom att ha rätt körkort även ha rätt bil för rätt släp. I ruta O.1 i bilens registreringsbevis framgår detta. I denna ruta anges bruttovikt, alltså släpets verkliga vikt. Bilens och släpets sammanlagda bruttovikt får alltså inte överstiga det värde som anges i ruta F.3 på bilens registreringsbevis.
Vad måste man kolla innan man kopplar till släp förutsatt att man har B-körkort?
Släpets totalvikt inte överstiger siffran O.3 i bilens registreringsbevis. Alltså att släpvagnen är lätt.
Släpets bruttovikt inte överstiger siffran O.1 i bilens registreringsbevis.
Bilens och släpets sammanlagda bruttovikt inte överstiger siffran F.3 i bilens registreringsbevis.
Säkerhetskontroll vid påkoppling av släp
Kontrollera att kopplingen är säkrad, att vajern till katastrofbromsen är ordentligt fastsatt, att elkontakten sitter ordentligt, och att all belysning på bil och släpvagn fungerar. Stödhjulet ska vara ordentligt upphissat och låst. Katastrofvajern och elsladden måste vara lagom långa och får inte släpa på marken.
Kultryck
Hur stort kultrycket ska vara finns ofta beskrivet i bilens instruktionsbok. Normalt varierar det mellan 30 och 100 kilo. Det kan smidigt mätas med en badrumsvåg under släpvagnens stödhjul innan den är kopplad till bilen. För att få ett optimalt kultryck bör man dessutom fördela vikten jämt på släpet, då blir det även enklare att köra bilen.
Lågt kultryck
För lågt kultryck gör att ekipaget slingrar sig på vägen. Vältningsrisken ökar och dragförmågan blir sämre för bakhjulsdrivna bilar. Vid flygande inspektion kan negativt kultryck innebära körförbud på ekipaget.
Högt kultryck
Vid högt kultryck blir halvljuset bländande. Det blir även instabilitet i styrningen, och på framhjulsdrivna bilar blir det dessutom sämre dragförmåga vilket beror på att framhjulen får lägre tryck mot vägen.
Färdbroms
Släpvagnar med totalvikt på över 750 kg måste ha färdbroms. På släp som kopplas till personbilar används oftast en påskjutsbroms. När dragbilen bromsas skjuter släpvagnen på, och bromsarna dras åt automatiskt.
Parkeringsbroms
På släpvagnar med en tjänstevikt på över 400 kg ska det dessutom finnas en parkeringsbroms.
Bromskontroll
Bromsar bör kontrolleras med jämna mellanrum. Dra åt parkeringsbromsen och försök köra iväg, då märker man om bromsen tar. Man bör även bromsa kraftigt i mycket låg fart och sedan kontrollera att kolven på påskjutsbromsen inte “bottnat”
Ytterbackspeglar
Om man kopplar till husvagn är det möjligt att man måste skaffa yttre backspeglar. Detta beror på att husvagnen ofta är bredare än bilen.
Lastförankring
Lasten på släpvagnen ska förankras väl, förstängning och spännband är praktiskt. Med förstängning menas att man ser till att lasten inte kan förskjutas. Med ett par plankor i avpassad längd mellan lasten och främre lämmen ser man till att lasten i förskjuts vid hård bromsning.
Tappad last?
Föremål som man orsaka fara eller hinder får aldrig lämnas kvar på vägen. Om något faller av från bilen eller släpvagnen måste det därför avlägsnas från vägen. Går det inte så måste föremålet märkas medan man skaffar hjälp för att föra bort det.
Sidvind
Med husvagn är det viktigt att vara försiktig vid kraftig blåst. Husvagnen är ett stort vindfång som kan pressas av vägen vid hård vind. På vissa vägar kan trafik med vindkänsliga fordon stoppas när det blåser hårt.
Hastighet med släpvagn
Med tillkopplad bromsad släpvagn får man inte köra fortare än 80 km/h. Med en obromsad släpvagn får man också köra i 80 km/h om släpvagnens totalvikt (eller tjänstevikt om den är olastad) inte överstiger hälften av bilens tjänstevikt. Är den obromsade släpvagnen tyngre får man bara köra i 40 km/h. En obromsad släpvagn får aldrig ha en totalvikt över 750 kg.
Bogsera fordon
Ibland kan andra bilar behöva bogseras, vid exempelvis motorhaveri. Bogsering ska ske på vägrenen eller, om den saknas, längst till höger på vägen. Vid bogsering får man inte åka fortare än 30 km/h, och om bogserlinan är längre än två meter måste den märkas ut.
Bogsera fordon på motorväg
Vid bogsering på motorväg ska bogseringen ske på vägrenen och får endast ske till närmaste lämpliga avfart.
Reflexer och ljus på släpvagn
Släpvagnen ska ha bakljus, bromsljus, blinkers, backljus, dimljus, skyltlykta och triangelformade röda reflexer baktill. Orange ljus och reflexer ska finnas på sidorna. Vita reflexer och på släpvagnar bredare än 160 cm vitt positionsljus framtill.
Bogsering av fordon vars ljus är ur funktion
I mörker måste bogserat fordon alltid ha belysning på. Om belysningen inte fungerar ska fordonet därför framtill ha vita reflexer och lykta som visar vitt ljus. Baktill ska fordonet ha röda reflexer och lykta som visar rött ljus.
Bogsering av motorcykel
Motorcykel får ej bogseras. Man får inte heller bogsera med motorcykel.
Spärrtid
Tid då indraget körkort är indraget. Kan variera mellan någon månad och flera år beroende på allvarlighetsgraden.
Köra bil efter att körkortet blivit indraget
Om man blir av med körkortet måste man alltid ta ett nytt innan man kan köra igen. Om spärrtiden är högst tolv månader får man tillbaka körkortet utan att göra nytt prov förutsatt att man har körkort utan prövotid.
Prövotid
Under de första 2 åren som körkortsinnehavare har du en så kallad prövotid. Det innebär att Transportstyrelsen under denna period tar hårdare på eventuella överträdelser.
Köra mot rött eller missa stopplikt
Att köra mot rött eller missa stopplikt räknas som en allvarlig förseelse, och risk finns att körkortet återkallas. Dessutom leder det troligen till dagsböter. Andra trafikbrott som räknas som allvarliga är exempelvis omkörning vid ett obevakat övergångsställe, en obevakad cykelpassage eller en cykelöverfart.
Vad händer vid fortkörning?
Kör man mer än 20 km/h inom 30-område eller mer än 30 km/h på annat ställe så omhändertas körkortet troligen på plats. Man får även böter. Om hastigheten är lägre kan man antingen erkänna förseelsen och få ett bötesförleäggande eller så blir man kallad till rättegång.
Finns det risk för indraget körkort vid parkeringsböter?
Så länge parkeringsboter betalas i tid så finns det ingen risk för någon annan åtgärd.
Vem har rätt att stanna bilister för kontroll av körkort?
Polis och bilinspektör
10 punkter som medför att körkort ska återkallas
dom av grov vårdslöshet eller rattfylleri
dom av smitning från trafikolycka och att brottet inte kan ses som ringa
skyldig till upprepade förseelser som visar att man saknar vilja till att följa trafikregler
skyldig till förseelse mot en viktig trafiksäkerhetsregel
bedöms olämplig som förare med tanke på onyktert levnadssätt
bedöms olämplig som förare med tanke på brottslighet
bedöms olämplig som förare med tanke på sjukdom eller skada
inte följer anmodan att lämna in läkarintyg eller nytt bevis om godkänt förarprov
inte följer anmodan att förnya körkort
själv begär att körkortet ska återkallas
Kan brott mot trafikregler ge fängelse
Riktigt grova överträdelser kan leda till fängelse. Rattfylleribrott, grov vårdslöshet i trafik eller smitning från trafikolycka är några exempel
Glömt körkort
Man slipper böter om man har annan ID-handling med sig.