Körkortsteori 1 - Kompletteringar

0.0(0)
studied byStudied by 2 people
0.0(0)
full-widthCall Kai
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
GameKnowt Play
Card Sorting

1/64

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Study Analytics
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced

No study sessions yet.

65 Terms

1
New cards

Trafikförsäkring

En obligatorisk försäkring som täcker skador på andra personer och deras egendom vid en trafikolycka. Täcker inga skador på det egna fordonet. Ska tecknas av fordonets verklige ägare, och den som huvudsakligen kör bilen.

2
New cards

Trafikförsäkringsavgift

Saknar man trafikförsäkring kommer man krävas på trafikförsäkringsavgift. Trafikförsäkringsavgiften är mycket högre än premien för försäkringen vilket gör det oerhört viktigt att ha trafikförsäkring

3
New cards

Regressrätt

Rätten för försäkringsbolag att kräva återbetalning från en tredje part som bär skulden för en skada som de har betalat. Sker vid grov vårdslöshet i trafik, rattfylleri eller grovt rattfylleri, och återkrävs från den som orsakat skadorna.

4
New cards

Bonus

Ett system som belönar försäkringstagare med lägre premie för skadefria år, vilket kan leda till en rabatt på trafikförsäkringskostnaden. Efter en skada där försäkringen utnyttjas sänks bonusen.

5
New cards

Delkaskoförsäkring

En typ av bilförsäkring som täcker skador på eget fordon vid olyckor, samt vissa yttre faktorer som brand, stöld eller stötskador. Försäkringen är frivillig, men rekommenderas.

6
New cards

Vagnskadeförsäkring

En typ av bilförsäkring som täcker skador på eget fordon vid trafikolyckor. Den är vanlig att ha i samband med finansiering av ett fordon och kan inkludera skydd för både skador och stöld. Vagnskadeförsäkringen täcker även bland annat bärgningskostnad.

7
New cards

Skadeanmälan

Anmälan som görs till försäkringsbolaget för att få ersättning vid skada. Denna process kan inkludera utfyllande av formulär och insamling av bevis. Blanketten finns på alla försäkringsbolag och man bör alltid ha den i bilen. Man ska aldrig diskutera skuldfrågan på plats, utan istället hänvisa till sitt försäkringsbolag.

8
New cards

Bredd

Last som sträcker sig utanför fordonets sidor och kan påverka trafikens säkerhet. Lasten får inte sticka ut mer än 20 centimeter åt vardera håll. Fordonets totala bredd, med lasten inräknad, får inte överstiga 260 cm. Dessa regler gäller på allmän väg. På enskild väg och terräng kan andra regler gälla.

9
New cards

Lastregler

Lasten ska vara så placerad och förankrad att den inte kan skada någon i bilen. På taket eller i släpvagn ska den inte kunna förskjutas eller falla av och orsaka olyckor. Last får inte släpa på marken eller skapa onödigt buller. På släpvagn får lasten inte orsaka störande dammbildning. Lasten får inte skymma bilens belysning eller registreringsskyltar. Lasten får inte heller täcka förarens syn eller försvåra manövrering av bilen.

10
New cards

Passagerare och säkerhetsbälte

Personbilar kan vara utrustade med åtta platser för passagerare. Bilen får inte transportera fler passagerare än bilen är registrerad för, så många bilbälte det finns med andra ord. Passagerarna ska använda bilbältet, och föraren är ansvarig för att barn under femton år använder bältet.

11
New cards

Tillåten maxlast

I bilens registreringsbevis anges högsta tillåtna last. Som last räknas passagerare och annat som bilen transporterar, förarens vikt räknas inte. Alltså kanske inte allt bagage för alla i en fullsatt bil kan transporteras utan att maxlasten överskrids.

12
New cards

Taklast

Hur tung last man får ha på ett takräcke brukar finnas angivet i instruktionsboken.

13
New cards

Längd

Fordonets totala längd, med last inräknad, får inte överstiga 24 meter.

14
New cards

Utskjutande last i längdled

Last får skjuta ut hur mycket som helst så länge det är inom fordonets 24 tillåtna meter. Om lasten skjuter ut framför bilen, eller mer än 1 meter bakom bilen, ska lasten markeras. Det gör med flagga i dagsljus, och med ljus och reflexer i mörker. Vitt ljus och vita reflexer framåt, rött ljus och röda reflexer bakåt. Om det för andra trafikanter tydligt framgår att lasten inte sticker ut mer än 1 meter framtill behöver den inte markeras.

15
New cards

Hastighetsanpassning

Hastighet ska i grunden alltid anpassas efter förhållanden

16
New cards

Tillräckligt låg fart

I lagen finns det 15 exempel på förhållanden och ställen där olycksrisken är hög och vi därmed är skyldiga att köra i tillräckligt låg fart.

17
New cards

Fordonshastighet

Många fordon och fordonskombinationer är olämpliga att köra i hög hastighet. Exempel på s.240

18
New cards

Väghastighet

Vägens maxhastighet anges med ett vägmärke, och bestäms utifrån faktorer som om det finns mitträcke, mängden trafik, hur trafiken är sammansatt och om sidoområden är rensade från fasta hinder. På vägar där bilar blandas med gående, cyklister, etc sätts hastigheten lägre. Lägre hastighet ger dessutom lägre utsläpp av koldioxid och partiklar samt mindre bullerstörningar.

19
New cards

Hastighet och risk på skada på trafikanter

De flesta oskyddade trafikanter som blir påkörda av en bil som kör i 50 km/h dör av sina skador. Om bilen kör i 30 km/h överlever de flesta.

20
New cards

Reaktionssträckor och bromssträckor vid 30- respektive 50 km/h

Vid reaktion och bromsning hinner förare som kör i 30 km/h hinner stanna innan föraren som kör i 50 km/h ens hinner börja bromsa.

21
New cards

Variabla hastigheter

På vissa ställen finns digitala vägmärken med hastighetsgränser som kan ändras vid olika förhållanden. Exempel på förhållanden är risk för halka eller om det finns oskyddade trafikanter på vägen.

22
New cards

Besiktning

Kontrollbesiktning av fordon är obligatorisk i Sverige. Man vill minska antalet olyckor som sker på grund av tekniska fel och minska halten av föroreningar. Man kontrollerar även avgaser och buller från bilen uppfyller de krav som finns. Det finns flera godkända företag som utför besiktning av fordon.

23
New cards

När ska bilen besiktigas?

Bilen ska besiktigas första gången efter tre år. Därefter sker besiktning efter ytterligare två år och sedan varje år, senast 14 månader efter föregående besiktning. Alltså ska ett fordon som besiktigades i september 2024 nästa gång besiktigas senast den 30 november 2025.

24
New cards

Besiktning på släpvagnar med totalvikt på högst 3,5 ton

Besiktning ska ske första gången senast fyra år efter fordonet togs i bruk. Därefter besiktigas fordonet senast 24 månader efter senaste besiktning

25
New cards

Körförbud

Om bilen inte blir besiktad inom den tid som gäller så råkar bilen ut för körförbud. Körförbudet hävs inte förrän besiktning görs.

26
New cards

Flygande inspektion

Polis och bilinspektör har alltid tillåtelse att kontrollera fordon när som helst ute på vägarna. Det kallas för flygande inspektion. Om brister upptäcks måste ägaren reparera fordonet. Allvarliga brister kan leda till körförbud på fordonet.

27
New cards

Fordonsskatt

De flesta bilar är skattepliktiga. Alltså måste ägaren betala skatt för att fordonet ska få köras. Skattens storlek bestäms framför allt av bilens koldioxidutsläpp och drivmedel. Hemkommunen kan påverka skattens storlek. Miljöbilar är skattebefriade de första fem åren.

28
New cards

Registreringsbevis

Till alla registrerade fordon finns ett registreringsbevis utfärdat av transportstyrelsen. Registreringsbevis innehåller många viktiga uppgifter om fordon och ägare, och består av två delar

29
New cards

Registreringsbevis del 1

Del 1 är ett blått dokument som innehåller uppgifter om bevisets innehavare (oftast ägare). Dessutom finns information om fordonet, så som när det togs i bruk, antal ägare, fordonets vikt och mått samt vilka eventuella släpvagnar fordonet får dra. På baksidan av del 1 kan man göra anmälan om av och påställning samt beställa extra registreringsskyltar eller registreringsbevis. Del 1 måste finnas i fordonet om man åker utomlands, men rekommenderas att förvaras i bilen vid alla tillfällen.

30
New cards

Registreringsbevis del 2

Del 2 av beviset innehåller uppgifter om vem som äger fordonet samt tidigare ägare. På baksidan av dokumentet kan man göra anmälan om ägarbyte eller avregistrering. Del 2 av registreringsbeviset är en värdehandling som alltid ska förvaras på säker plats i fordonet.

31
New cards

Registreringsbesiktning

Vid ändring av till exempel mått, motortyp eller viktuppgifter, ska man inom en månad registreringsbesiktiga fordonet. Exempel på åtgärder är ändring av motoreffekt på bil och motorcykel eller privatimport av fordon.

32
New cards

Ägarbyte av fordon

Inom tio dagar ska både fordonets nya ägare och säljare anmäla ägarbytet till transportstyrelsen. Del 2 av det senast utfärdade registreringsbeviset ska användas i original. Ägarbyte kan ske genom transportstyrelsens app.

33
New cards

Avställning

Fordon som inte ska användas under en längre tid kan avställas. Hur detta görs framgår av registreringsbevisets del 1. När ett fordon är avställt behöver trafikförsäkring och fordonsskatt inte betalas.

34
New cards

Lätt släpvagn

Med ett vanligt b-körkort får man köra med en tillkopplad lätt släpvagn. Lätta släpvagnar är alla släpvagnar vars totalvikt inte överstiger 750 kg. Tyngre släpvagnar får dras om bilens och släpets totalvikt inte överstiger 3500 kg. Uppgifter om totalvikt finns i registreringsbevisen.

35
New cards

Utökad B-behörighet

Om man har utökad B-behörighet får man köra en totalvikt på fordon och släp på max 4250 kg. Utökad B-behörighet kräver ett särskilt förarprov och anges med villkorskod 96 på körkortet.

36
New cards

BE-behörighet

För att dra en ännu större släpvagn krävs BE-körkort. Då får man köra en eller flera släpvagnar, förutsatt att släpens sammanlagda totalvikt inte överstiger 3500 kg. För att köra tyngre släp krävs körkort med behörighet CE, C1E, DE eller D1E.

37
New cards

Bilens begränsning

En bils stabilitet, bromsar och dragförmåga tillåter inte hur tunga släpvagnar som helst. Alltså måste man förutom att ha rätt körkort även ha rätt bil för rätt släp. I ruta O.1 i bilens registreringsbevis framgår detta. I denna ruta anges bruttovikt, alltså släpets verkliga vikt. Bilens och släpets sammanlagda bruttovikt får alltså inte överstiga det värde som anges i ruta F.3 på bilens registreringsbevis.

38
New cards

Vad måste man kolla innan man kopplar till släp förutsatt att man har B-körkort?

  1. Släpets totalvikt inte överstiger siffran O.3 i bilens registreringsbevis. Alltså att släpvagnen är lätt.

  2. Släpets bruttovikt inte överstiger siffran O.1 i bilens registreringsbevis.

  3. Bilens och släpets sammanlagda bruttovikt inte överstiger siffran F.3 i bilens registreringsbevis.

39
New cards

Säkerhetskontroll vid påkoppling av släp

Kontrollera att kopplingen är säkrad, att vajern till katastrofbromsen är ordentligt fastsatt, att elkontakten sitter ordentligt, och att all belysning på bil och släpvagn fungerar. Stödhjulet ska vara ordentligt upphissat och låst. Katastrofvajern och elsladden måste vara lagom långa och får inte släpa på marken.

40
New cards

Kultryck

Hur stort kultrycket ska vara finns ofta beskrivet i bilens instruktionsbok. Normalt varierar det mellan 30 och 100 kilo. Det kan smidigt mätas med en badrumsvåg under släpvagnens stödhjul innan den är kopplad till bilen. För att få ett optimalt kultryck bör man dessutom fördela vikten jämt på släpet, då blir det även enklare att köra bilen.

41
New cards

Lågt kultryck

För lågt kultryck gör att ekipaget slingrar sig på vägen. Vältningsrisken ökar och dragförmågan blir sämre för bakhjulsdrivna bilar. Vid flygande inspektion kan negativt kultryck innebära körförbud på ekipaget.

42
New cards

Högt kultryck

Vid högt kultryck blir halvljuset bländande. Det blir även instabilitet i styrningen, och på framhjulsdrivna bilar blir det dessutom sämre dragförmåga vilket beror på att framhjulen får lägre tryck mot vägen.

43
New cards

Färdbroms

Släpvagnar med totalvikt på över 750 kg måste ha färdbroms. På släp som kopplas till personbilar används oftast en påskjutsbroms. När dragbilen bromsas skjuter släpvagnen på, och bromsarna dras åt automatiskt.

44
New cards

Parkeringsbroms

På släpvagnar med en tjänstevikt på över 400 kg ska det dessutom finnas en parkeringsbroms.

45
New cards

Bromskontroll

Bromsar bör kontrolleras med jämna mellanrum. Dra åt parkeringsbromsen och försök köra iväg, då märker man om bromsen tar. Man bör även bromsa kraftigt i mycket låg fart och sedan kontrollera att kolven på påskjutsbromsen inte “bottnat”

46
New cards

Ytterbackspeglar

Om man kopplar till husvagn är det möjligt att man måste skaffa yttre backspeglar. Detta beror på att husvagnen ofta är bredare än bilen.

47
New cards

Lastförankring

Lasten på släpvagnen ska förankras väl, förstängning och spännband är praktiskt. Med förstängning menas att man ser till att lasten inte kan förskjutas. Med ett par plankor i avpassad längd mellan lasten och främre lämmen ser man till att lasten i förskjuts vid hård bromsning.

48
New cards

Tappad last?

Föremål som man orsaka fara eller hinder får aldrig lämnas kvar på vägen. Om något faller av från bilen eller släpvagnen måste det därför avlägsnas från vägen. Går det inte så måste föremålet märkas medan man skaffar hjälp för att föra bort det.

49
New cards

Sidvind

Med husvagn är det viktigt att vara försiktig vid kraftig blåst. Husvagnen är ett stort vindfång som kan pressas av vägen vid hård vind. På vissa vägar kan trafik med vindkänsliga fordon stoppas när det blåser hårt.

50
New cards

Hastighet med släpvagn

Med tillkopplad bromsad släpvagn får man inte köra fortare än 80 km/h. Med en obromsad släpvagn får man också köra i 80 km/h om släpvagnens totalvikt (eller tjänstevikt om den är olastad) inte överstiger hälften av bilens tjänstevikt. Är den obromsade släpvagnen tyngre får man bara köra i 40 km/h. En obromsad släpvagn får aldrig ha en totalvikt över 750 kg.

51
New cards

Bogsera fordon

Ibland kan andra bilar behöva bogseras, vid exempelvis motorhaveri. Bogsering ska ske på vägrenen eller, om den saknas, längst till höger på vägen. Vid bogsering får man inte åka fortare än 30 km/h, och om bogserlinan är längre än två meter måste den märkas ut.

52
New cards

Bogsera fordon på motorväg

Vid bogsering på motorväg ska bogseringen ske på vägrenen och får endast ske till närmaste lämpliga avfart.

53
New cards

Reflexer och ljus på släpvagn

Släpvagnen ska ha bakljus, bromsljus, blinkers, backljus, dimljus, skyltlykta och triangelformade röda reflexer baktill. Orange ljus och reflexer ska finnas på sidorna. Vita reflexer och på släpvagnar bredare än 160 cm vitt positionsljus framtill.

54
New cards

Bogsering av fordon vars ljus är ur funktion

I mörker måste bogserat fordon alltid ha belysning på. Om belysningen inte fungerar ska fordonet därför framtill ha vita reflexer och lykta som visar vitt ljus. Baktill ska fordonet ha röda reflexer och lykta som visar rött ljus.

55
New cards

Bogsering av motorcykel

Motorcykel får ej bogseras. Man får inte heller bogsera med motorcykel.

56
New cards

Spärrtid

Tid då indraget körkort är indraget. Kan variera mellan någon månad och flera år beroende på allvarlighetsgraden.

57
New cards

Köra bil efter att körkortet blivit indraget

Om man blir av med körkortet måste man alltid ta ett nytt innan man kan köra igen. Om spärrtiden är högst tolv månader får man tillbaka körkortet utan att göra nytt prov förutsatt att man har körkort utan prövotid.

58
New cards

Prövotid

Under de första 2 åren som körkortsinnehavare har du en så kallad prövotid. Det innebär att Transportstyrelsen under denna period tar hårdare på eventuella överträdelser.

59
New cards

Köra mot rött eller missa stopplikt

Att köra mot rött eller missa stopplikt räknas som en allvarlig förseelse, och risk finns att körkortet återkallas. Dessutom leder det troligen till dagsböter. Andra trafikbrott som räknas som allvarliga är exempelvis omkörning vid ett obevakat övergångsställe, en obevakad cykelpassage eller en cykelöverfart.

60
New cards

Vad händer vid fortkörning?

Kör man mer än 20 km/h inom 30-område eller mer än 30 km/h på annat ställe så omhändertas körkortet troligen på plats. Man får även böter. Om hastigheten är lägre kan man antingen erkänna förseelsen och få ett bötesförleäggande eller så blir man kallad till rättegång.

61
New cards

Finns det risk för indraget körkort vid parkeringsböter?

Så länge parkeringsboter betalas i tid så finns det ingen risk för någon annan åtgärd.

62
New cards

Vem har rätt att stanna bilister för kontroll av körkort?

Polis och bilinspektör

63
New cards

10 punkter som medför att körkort ska återkallas

  1. dom av grov vårdslöshet eller rattfylleri

  2. dom av smitning från trafikolycka och att brottet inte kan ses som ringa

  3. skyldig till upprepade förseelser som visar att man saknar vilja till att följa trafikregler

  4. skyldig till förseelse mot en viktig trafiksäkerhetsregel

  5. bedöms olämplig som förare med tanke på onyktert levnadssätt

  6. bedöms olämplig som förare med tanke på brottslighet

  7. bedöms olämplig som förare med tanke på sjukdom eller skada

  8. inte följer anmodan att lämna in läkarintyg eller nytt bevis om godkänt förarprov

  9. inte följer anmodan att förnya körkort

  10. själv begär att körkortet ska återkallas

64
New cards

Kan brott mot trafikregler ge fängelse

Riktigt grova överträdelser kan leda till fängelse. Rattfylleribrott, grov vårdslöshet i trafik eller smitning från trafikolycka är några exempel

65
New cards

Glömt körkort

Man slipper böter om man har annan ID-handling med sig.