kap 12

ekosystem

ekosystem

biotiska faktorers samverkan som påverka av abiotiska faktorer i ett organismsamhälle

biosfär

tunn hinna runt jorden där allt liv finns

atmosfär

gasskiktet runt jorden där det finns liv

litosfär

berggrunden och den lösa jorden ovanå

hydrosfären

vatten

biomassa

den totala mängden biologiskt material inom ett ekosystem

abiotiska miljöfaktorer

icke-levande miljöfaktorer, ex solljus, temperatur, pH-värde,

toleransområde

det område som en art tål, till exempel inom temperaturr

nisch

en arts specifika levnadssätt, som är helt unikt. om två arter har samma nisch konkurrerar dem ut varandra så att antingen den ena arten försvinner från området (dör) eller de båda krymper sina nischer. bestäms dels av artens medfödda förutsättningar och dels av hur arten trängs bort av ex konkurrenter och parasiter.

skrå

de djur som lever inom samma habitat har liknanden beteende och som lever av i stort sätt samma föda

konkurrens

det som uppstår mellan arter och individer om begränsade resurser

revir

platsen där en individ lever som den skyddar och tar hem sin partner till

resurser (begränsade resurser?)

ex tillgången på sötvatten i torra miljöer, bra behåller och föda (ger upphov till konkurrens)

stress

om miljön arten befinner sig i inte är optimal, då den blir mer känslig för bl a sjukdomar

habitat

platsen eller miljön där en organism lever, olika organismer inom samma område kan utnyttja olika delar av samma habitat

population

individerna av en art inom ett område under en viss tid

j-kurva

populationen av en art växer snabbt tills den övergår miljöns bärförmåga i en krasch och många individer dör, ibland börjar den öka tills det blir en ny krasch osv

s-kurva

klassiska tillväxtkurvan av en population, ökningen i antalet individer stannar av när den hamnar på miljöns bärförmåga (uppstår en balans mellan de faktorer som får populationen att öka respektive minska)

miljöns bärförmåga/miljöns bärkraft

ett mått på hur stor population ett begränsat områdes resurser räcker till

täthets-beroende och oberoende faktorer

täthetsberoende faktor: en faktor som påverkar individantalet först då storleken på en population överstiger en viss nivå, ex brist på resurser samt rovdjur och parasiter

täthetsoberoende faktor: en faktor vars inverkan inte beror på storleken av en population

predator

rovdjur som dödar och äter upp det (även förätande djur)

populationscykler

många arter varierar i antal i cyklar

rödlistan

lista på arter som riskerar att utrotas om vi inte gör något åt problemet

biologisk bekämpning

en metod där naturliga fiender används för att bekämpa skadeorganismer. man måste vara säker på att de organismer man använder verkligen fungerar som man tänkt sig.

ekovandaler

introducerade arter som påverkar ekosystemet negativt, populationen växer ofta mycket snabbt till bekostnad av inhemska växter och djur. kan föra med sig parasiter och sjukdomar

organismsamhälle

en samling arter som alltid brukar finnas inom ett visst område med lämpliga miljöförhållande

nyckelarter

viktiga arter för det organismsamhället. om arten försvinner finns det risk att det förändras så att ett nytt organismhälle bildas.

symbios

samliv mellan olika organismer för att de ska kunna överleva eller bli framgångsrika: parasitism, betande, mutualism och kommensalism

parasitism

lever av sin värd och är beroende av den och “suger ut” sitt offer, kan döda den (vilket även dödar parasiten)

betande

arter som skadar växten eller arten (men sällan dödar den), även blodsugande djur och myggor och fästingar

mutualism

ömsesidigt samarbete mellan två arter som båda behöver varandra, ex samarbete mellan svamp och träd

kommensalism

den ena arten behöver den andra men den andra arten är likgiltig, exempelvis små havsdjur som sitter på musselskal

näringskedja

en mycket förenklad karta av energiflödet i ett ekosystem, samt hur en del av grundämnena omsätts

näringsväv

ett schema däran försöker visa många olika beroenden, en kombination av många näringskedjor

näringspyramid

en modell för hur biomassan och därmed energin minskar för varje trofinivå i näringskedjan

topp-predator

den predator som befinner sig högst upp i näringskedjan

konsument

organismer som måste leva av andra organismer för att få energi och byggnadsmaterial

producent

organismer som från abiotiskt material producerar biotiskt material, främst organismer som genomför fotosyntes

destruent

nedbrytare

fotosyntes

den process i vilken ljusenergi omvandlas till lagrad kemisk energi i form av kolhydrater

koldioxid + vatten + ljusenergi = kolhydrater + syre

cellandning

processen där lagrad kemisk energi i form av kolhydrater används för att bilda energiförmedlaren ATP, med koldioxid och vatten och restprodukt.

kolhydrater + syre = koldioxid + vatten + energi (lagrad i ATP)

detritus

humusämnen

organiskt material som inte är fullständigt nedbrutet

cellulosa

syrets kretslopp

syret i atmosfären kommer från växter som utövar fotosyntes. Syre används av organismer i cellandning och bildar koldioxid i luften, som växterna använder. En del syreatomer överförs också till djur och nedbrytare i födan i form av kolhydrater.

kvävefixering

kvävefixerande bakterier använder kvävgas direkt för att bygga in kvävet i aminosyror och proteiner

nitrifikationsbakterier

bakterier som omvandlar ammoniumjoner till nitratjoner

denitrifikationsbakterier

utnyttjar nitratjoner istället för syrgas vid cellandningen och återbildar kvävgas som sipprar ut i luften, så att kvävets kretslopp åter sluts i biosfären?????

kvävgas

den kväve som finns i luften

kväveoxider

kvävgasen i luften reagerar med syre och bildar detta, som därefter kan bilda salpetesyra och nitratjoner

nitratjon

jon som bildas utifrån kväveoxid (kväve och syre) som växterna kan ta upp för att få i sig kväve (NO3-)

ammoniak

när nedbrytare förbrukar kvävehaltiga organismer i cellandningen frigörs ammoniak

ammonium

i sur miljö övergår ammoniak till ammoniumjoner(?)

kvävets kretslopp

olika arter av kvävefixerande bakterier kan använda kvävgas direkt för att bygga in kvävet i aminosyror och proteiner. ibland kan också oorganiska kemiska reaktioner göra kvävet tillgängligt för levande organismer, då kvävgasen i luften reagerar med syre och bildar kväveoxider, som därefter kan bilda salpetersyra och nitratjoner. för att bilda kväveoxider krävs hög temperatur, som vid åskväder och förbränning i bilmotorer.

växterna kan få kväve antingen genom att leva i symbios med kvävefixerande bakterier, eller genom att ta upp kväveföreningar från marken eller vattnet (nitratjoner och ammoniumjoner). djuren och nedbrytarna får kväve genom att äta eller bryta ned växter eller äta växtätare som rovdjur.

när nedbrytare förbrukar kvävehaltiga organiska ämnen i cellandningen frigörs ammoniak. i sur miljö övergår ammoniak till ammoniumjoner, som kan tas upp av växterna

\n

kolets snabba kretslopp

växterna tar upp koldioxid och utnyttjar det i fotosyntesen. de äts av djur och nedbrytare, som förbränner koldioxid av kolhydraterna och andra organiska ämnen de fått i sig.

kolets långsamma kretslopp

alla växtdelar förbrukas inte omedelbart av djur eller nedbrytare. i kallt klimat eller syrefria miljöer arbetar inte nedbrytarna så effektivt. då kan kol i döda organismer ansamlas i stora mängder. i skogar bildas humusämnen, i våtmarken torv. äldre avlagringar har omvandlats till stenkol eller olja. med de ämnena förbränner vi fossila bränslen (stenkol och olja). halten koldioxid stiger i atmosfären, som ökar växthuseffekten och därmed jordens klimat.

växthuseffekten

koldioxid fördröjer värmestrålningen från jorden så att klimatet blir varmare

fossila bränslen

ämnen som har lagrats i tusentals år, ex stenkol eller olja som används som bränsle

torv

ett slags humusämne som bildas i våtmarker

fosforcykel (snabba

växternat tar upp fosfat från marken och utnyttjar det i sina celler. djuren och mikroorganismerna utnyttjar växtmaterial så att fosfatet så småningom frigörs igen.

fosforcykel (långsamma)

fosfat är ganska hårt bunden i marken, därför hölls det mesta kvar i ekosystemet (även om en del sköljs bort och hamnar i vattenmiljöer). det kompenseras genom kemisk vittring i vattenmiljöer(?). en del av fosfatet hamnar som sediment på havsbotten där det stannar. det skulle krävas en ny bergskedjeveckning för att det här fosfatmineralet skulle hamna i jordskorpan på land igen

fosfatjon

?

fosfo kväve-kvoten

anger förhållandet mellan kväve och fosfor (det är inte lika mycket, hur mycket???)

ekologisk succession

ett områdes ekosystem förändras över en tid genom naturliga processer (efter katastrof??)

primär succession

det har aldrig tidigare funnits liv på området, ex det som sker på en nybildad vulkanö

sekundär succesion

ekosystemet har inte förstörts totalt, ex efter en skogsbrand eller stormfällning

ekosystemets resistens

ekosystemet förändras inte särskilt mycket alls

ekosystemets resiliens

en störning har stora effekter men ekosystemet lyckas återhämta sig

specialbegrepp??

biotiska miljöfaktorer

ex byten, rovdjur, nedbrytare och konkurrens