Hinduism

Förklara Atman

Atman: Atman är ett begrepp inom hinduismen men förekommer även i buddhismen. Inom hinduismen refererar Atman till den eviga och oföränderliga själen som finns i varje levande varelse. Enligt Vedaskrifterna, som är hinduismens heliga texter om skapelsen, är Atman en del av Brahman. Enligt hinduerna är Atman varje levande varelses innersta själ.

Förklara Brahman

Brahman: Brahman är inom hinduismen den högsta, universella verkligheten eller den absoluta kraften som finns överallt och i allt, Brahma finns i allt runt omkring oss. Brahma är oändligt oföränderligt. Allting i världen, både levande och icke-levande, anses vara en del av Brahman. Enligt hinduisk filosofi är Brahman källan till allt och själva grunden för existensen.

Förklara Samsara

Samsara: Samsara är begreppet inom hinduismen som refererar till kretsloppet av liv, död och återfödelse (reinkarnation). Samsara har varken början eller slut, vilket gör att det är omöjligt att veta/säga vilket liv som är det första. Enligt hinduismen är alla levande varelser fast i samsara tills de når andlig befrielse, kallad moksha. Detta uppnås genom att leva ett liv fyllt av goda gärningar och samla på sig god karma, vilket hjälper själen att komma närmare en förening med Brahman och slutligen bryta cykeln av återfödelse.

Genom att be, meditera och läsa de heliga texterna får man förståelse för själens enhet med Brahman (Jnan Yoga, insikt yoga) . Genom att göra osjälviska handlingar eller offra till gudarna (som blommor, frukt eller vatten) renas man från egoism och samlar bra karma (Karma Yoga, Gärnings yoga). Genom att älska Gud, ofta Shiva eller Vishnu, kan man nå andlig förening. Denna väg passar särskilt de som är från lägre kaster och vill ha en personlig relation med Gud. (Kärlekens yoga Bkhati yoga)

Förklara Daliter

Daliter: Daliter är en grupp människor i Indien som traditionellt har stått utanför det kastsystemet, och de har ofta kallats för "oberörbara" eller "orena" och "outcasts". De har historiskt sett blivit utsatta för social diskrimnering, förtryck och orättvisor. Daliter har fått göra de mest orena eller fysiskt smutsiga arbetet. 

Idag används termen Dalit mer posoitiv och med fokus på rättigheter. Under de senaste tiderna har det funnits sociala och politiska rörelser som kämpar för Daliternas rättigheter, från åtkomst till utbildning, arbete och jämlik behandling.

 Enligt det traditionella kastsystemet inom hinduismen är det inte möjligt att förändra sin kast under ett liv. Kastet är oftast kopplat till din födelse och familjebakgrund, och det ses som en del av din karma från tidigare liv. En person föds in i en viss kast beroende på handlingarna (karma) från sina tidigare liv, och det är detta system som styr hur människor betraktas och behandlas inom samhället. enligt denna tro, kan man förbättra sin position genom goda handlingar och samlade goda gärningar (karma) under sitt nuvarande liv. Detta innebär att en person kan återfödas i ett bättre kast i nästa liv beroende på den karma de har samlat på sig.

Förklara Dharma

Dharma: Dharma referera till universella lagar och moralprinciper samt det sättet att leva på. Ordet översättas till plikt eller livets väg. Personlig dharma handlar om de plikter och ansvar människor har beroende på deras plats i kastsystemet, eller till och med kön. Till exempel, en ung person kan ha plikter som att studera och förbereda sig för framtiden, medan en äldre person kanske har plikter relaterade till visdom och vägledning. Eller att en kvinna behöver betala en man för att kunna gifta sig med honom, det är såndan lagar de måste följa. Religiös dharma handlar om att följa de religiösa och spirituella principerna som definieras av skrifterna och traditionerna, som Vedaskrifterna, Bhagavad Gita, etc. Universell dharma handlar om de allmänna moraliska principerna som gäller för alla, som sanning, rättvisa och att respektera livet. Det är de grundläggande värderingarna som styr hela universum.

Förklara Avatarer

Avatarer: Avatarer: Gudar som tar en fysisk form på jorden för att hjälpa människor, ofta i form av guden Vishnu som återföds i olika inkarnationer (t.ex. Rama eller Krishna). Han som bevarar världen och ser till att allt fungerar som det ska. Han har blå hud och ofta avbildad vilande på en orm. 

Förklara Övergångsriter

Övergångsriter: Religiösa eller kulturella ceremonier som markerar viktiga livsövergångar, som födelse, giftermål och död. TEX Dödsceremonin i hinduismen kallas antyesti och inkluderar ofta begravning eller kremering av den avlidne, följt av ritualer för att hjälpa själen att gå vidare och återfödas. Familjen samlas för att ge ära åt den avlidne och genomföra de nödvändiga ceremonierna för att hjälpa själen på dess väg.

Förklara Polyteism

Polyteism: Polyteism: Tron på flera gudar. Hinduismen är ett exempel på en polyteistisk religion med många olika gudar och gudinnor. som Brahma (skaparen), Vishnu (upprätthållaren, som ser till att allt går som det ska, samt bevarar världen) och Shiva (förstöraren, som förstör för att återbygg något nytt.) samt gudinnor som Lakshmi, Parvati och Sarasvati är tre viktiga gudinnor inom hinduismen, ofta förknippade med de manliga gudarna Vishnu, Shiva och Brahma. 

Förklara Brahma

Brahma: GUD (SKAPAREN): En av de tre huvudgudarna i den hinduiska triniteten (Trimurti). Brahma är skaparguden, ansvarig för att skapa världen och allt liv.

Förklara Reinkarnation

Reinkarnation:  Tron på att själen återföds i en ny kropp efter döden. Detta sker om och om igen, beroende på ens karma.

Förklara Karma

Karma: Lagen om orsak och verkan. En individs handlingar (goda eller dåliga) påverkar deras framtida liv och återfödelse. Enligt hinduer är ju bättre karma du har ju högre kast du hamnar i efter återfödelsen.

Förklara Vedaskrifterna

Vedaskrifterna: Vedaskrifterna är hinduismens äldsta och heligaste texter. Den är gudomligt inspirerad och innehåller kunskap om religion, filosofi och ritualer. Den innehåller fyra huvuddelar eller fyra huvudvedorna. 

Rigveda – Den äldsta och viktigaste, innehåller hymner till gudarna.

Samaveda – Består av sånger och melodier för rituella ceremonier.

Yajurveda – Innehåller instruktioner för offer och ritualer.

Atharvaveda – Innehåller magiska formler, böner och folkliga ritualer.

1. Beskriv de tre stora inriktningarna inom hinduismen samt vad som skiljer de åt?

Inom hinduismen finns det flera inriktningar, där varje inriktning dyrkar en specifik gud som den högsta. De tre inriktningarna är Vaishnavism, Shaivism och Shaktism. 

Vaishnavism är en av de största inriktningarna, enligt dem dyrkar man guden Vishnu och hans avatarer Rama och Krishna. Inom Vaishanvism tror man på att den främsta vägen till moksha (befrielse) är Bhakti, alltså genom att ge kärlek och hängivenhet till Vishnu kan själen förenas med honom.

Den andra största inriktningen är Shaivism där de dyrkar Shiva som den högsta guden. Shivismen fokuserar på Shiva som då repsenterar både förstörelse och återfödelse. Shaiviter ser Shiva som källan till den högsta verkligheten (Brahman. Inom Shaivism tror man på att meditation och yoga är viktiga för att kunna närma sig Shiva. Vissa av dem följer Advaita Vedanta, där Shiva och Brahman anses vara ett och samma. 

Shaktism dyrkar Gudinnan Shakti och anses vara den högsta kraften. Shaktismen skiljer sig från de andra inriktningarna genom att den dyrkar den gudomliga feminina kraften (Shakti) som den yttersta verkligheten. Man dyrkar även gudinnor såsom Durga, Kali, Lakshmi och Sarasvati. Shakti är den skapande och upprätthållande kraften i universum, medan gudar som Shiva och Vishnu inte kan verka utan hennes energi. Ritualer inom Shaktism kan vara antingen milda och kärleksfulla, som dyrkan av Lakshmi för välstånd, eller intensiva och kraftfulla där man dyrkar Kali som handlar om att använda hennes för att övervinna ondska och negativa krafter. I vissa delar av Shaktism används tantriska metoder för att frigöra och använda kroppens energi för att nå andlig upplysning. 

Det skiljer sig från de monoteisktiska religionerna islam och kristendom, där alla inritkingar inom varje religion tror på en och samma gud. I islam är det Allah som dyrkas oavsett om det är sunni eller shiism, tillber den enda guden, även om de har olika pratiska tolkningar. På samma sätt är kristendomens sekter, såsom katolicism, protestantism och ortodoxi, fokus kring tron på en Gud. Det som skiljer hinduismens inriktningar från islam och kristendom är alltså att hinduismen har olika gudar beroende på vilken inriktning man tillhör.

2. Beskriv de tre sorterna inom hinduismen? (Inte inriktningar). 

Inom hinduismen finns tre huvudsakliga sätt att utöva religionen, beroende på samhällsklass, kunskapsnivå och religiösa traditioner. Dessa tre sorters hinduism är Brahminkastets hinduism, frälsningsvägarnas hinduism och den folkliga byhinduismen.

Brahminkastets hinduism är den mest traditionella och intellektuella formen av hinduism. Den praktiseras främst av prästerna (brahminerna), som är den högsta kasten i det hinduiska samhället. Denna form av hinduism bygger på Vedaskrifterna och de gamla religiösa ritualerna. Brahminerna ansvarar för tempelceremonier, offerritualer och recitation av de heliga texterna. Denna typ av hinduism är starkt knuten till sanskrit, det religiösa språket i hinduismen, vilket gör att den ofta är svåråtkomlig för människor från lägre kaster.

Frälsningsvägarnas hinduism fokuserar mer på individens möjlighet att nå moksha, det vill säga befrielse från återfödelsens kretslopp (samsara). Här finns olika vägar till frälsning, exempelvis insiktens väg (jnana yoga), gärningarnas väg (karma yoga) och hängivenhetens väg (bhakti yoga). Denna form av hinduism är mer personlig och filosofisk och betonar individens strävan efter andlig upplysning. Den är vanlig bland de som söker en djupare förståelse av religionen, oavsett kasttillhörighet.

Den folkliga byhinduismen är den äldsta formen av hinduism och kan se olika ut beroande på vilken by man är från. Det är så gammalt, långt innan de vediska skrifterna skrevs. Den är den mest praktiska och vardagsnära formen av hinduism, särskilt på landsbygden. Här dyrkas ofta lokala gudar och gudinnor, och tron är mer inriktad på skydd, lycka och framgång i det dagliga livet. Många ritualer, högtider och tempelbesök kretsar kring böner för god skörd, hälsa och trygghet. Troende använder ofta amuletter, offergåvor och olika riter för att blidka gudar och avvärja onda krafter. Till skillnad från brahminernas ritualer, som kräver präster, kan denna form av hinduism utövas av vanliga människor i hemmet eller i små tempel. Här följs kastsystemet som mest i skillnaden med stora städer där alla jobbar.

3. Beskriv en högtid inom hinduismen. Varför firas den? Hur firas den?

Inom hinduismen finns det flera viktiga högtider, men den mest kända är Holi, även kallad färgfesten. Holi firas i mars och symboliserar kärleken mellan guden Krishna och Radha. Under firandet kastar man färgpulver och vatten på varandra, vilket representerar glädje, gemenskap och livets färger.

4. Vilka positiva respektive negativa konsekvenser för samhället, ekonomin och människorna har karma-tänkandet?

Karma-tänkandet, som är en viktig del av hinduism, innebär att varje handling har en konskvens, antigen positiv eller negativ, beroende på handlingens syfte. Karma påverkar både individens liv och samhälle på många sätt. 

Om man talar om positiva konsekvenser så kan man tala om moraliskt ansvar och goda handlingar, karma-tänkandet uppmuntrar människor att agera moraliskt och etiskt eftersom varje handling har en konsekvens. Det kan skapa ett samhälle där människor strävar efter att göra det goda, hjälpa andra och vara osjälviska och ta ansvar för sina handlingar. När människor fokuserar på goda gärningar, skapar det social sammanhållning. Karmatänkandet uppmuntrar till att hjälpa andra och vara medkännande, eftersom goda handlingar ger positiv karma och kan förbättra ens liv. Det kan också inspirera till välgörenhet och stöd för svaga i samhället, vilket skapar mer rättvisa och harmoni. Eftersom karma handlar om att handlingar får konsekvenser över flera liv, uppmuntrar det till långsiktigt tänkande. Det gör att människor agerar på ett sätt som hjälper både dem själva, framtida generationer och samhället. 

En negativ sida av karma-tänkandet är att det kan få människor att tro att andras svårigheter, som fattigdom eller sjukdom, beror på deras egen dåliga karma. Det kan minska empatin och göra att samhället tar mindre ansvar för att hjälpa dem. Om karma ses som orsaken till en persons situation kan det skapa sociala klyftor, där de som har det bra ses som "välsignade" och de som har det svårt som "fördömda". Detta kan undergräva jämlikhet och sammanhållning i samhället. Om människor tror att allt som händer dem är ett resultat av tidigare handlingar, kan det minska viljan att förändra orättvisor. De kanske accepterar sin situation istället för att kämpa för en bättre tillvaro, vilket kan bromsa social utveckling och förändring.

5. Är kastsystemet ett bra/rättvist system? Vad är bra, vad är mindre bra?

Kastsystemet är en social struktur som ursprungligen utvecklades i Indien och är starkt kopplat till hinduismen. Det delar människor i olika grupper baserat på deras födelse, yrken och sociala status.

Kastsystemet har lett till många negativa konsekvenser, särskilt när det gäller rättvisa och jämlikhet. Men vissa av de positiva konsekvenser kan vara en social ordning, kastsystemet skapade en form av social struktur, där varje kast hade sina egna uppgifter och ansvar, vilket underlättade arbetsfördelningen i samhället. Det gjorde att människor had en viss roll att fylla i samhället. T.ex präster (brahminer, krigare (kshatriyas), handelsmän (vaishyas och arbetare ( shudras) hade en specifik funktion i samhället, det som ligger utanför kastsystemet kallas för daliter och är kända som de "oberörbara" eller "orena", vilket själv skapar orättvisor och ojämlikhet. En annan positiv aspekt är att i hinduismens tradition anses varje kast ha en speick plats i ordningen och kastsystemet är som en väg till att utföra sitt livs uppgifter enligt religösa normer (dharma). För vissa människor har det lett till en känsla av mening och syfte i deras liv.

Men nu kan man tala om de negativa aspekterna av kastsystemet. Det första är ojämnlikhet och diskriminering, människor föds i sin kast och kan inte ändra den under hela sitt liv. De som tillhör lägre kasten (daliter eller de orena) har utsatts för social utsatthet , orättvisor och fattigdom. Detta skapar stora sociala klyftor med tanken på att inom hindhyismen så betalar kvinnan pengar för att gifta  sig, men tanken går till dem som är födda i ett lägre kast, de som inte har råd med att gifta bort sina döttrar brukar bli av bli av med sina döttrar redan när de är unga. En annan negativ aspekt är begränsade möjligheter, eftersom ens kast ofta bestämmer ens yrke och livsstil, kan människor i lägre kaster vara begränsade i sina livsval och ekonomiska möjligheter även utbildningsskäl. Detta gör att människor kan bli fast i fattigdom och har svårt för att förbättra sitt liv, med tanken på att man alltid kommer vara i samma kast oavsett hur rik man kan bli, så är har man alltid damma placering i kastsystemet. 

Idag har det skett en förändring gällande daliter, många har protesterat för daliternas rättigheter, och nu är det bestämt att 20% av platserna i utbildningslokaler är garanterade för daliterna. De begränsade möjligheter leder till att daliterna kan bli diskriminerade, utkastade från vissa delar av samhället och hindras från att få tillgång till utbildning eller arbete. 

Kastsystemet främjar ett samhälle där de som tillhör högre kaster ofta har mer makt medan de lägre kasten kan bli förtryckta och passerade orena arbetsuppgifter. Detta kan leda till att människor inte ser varandra lika vilket skapar socialt orättvisa. Eftersom kastsystemet är kopplat till tradition och tro kan det vara svårt att förändra eller byta de samhälleliga normerna som är satta i kastsystemet. 

6. Hur många gudar tror hinduerna på, vad finns det för olika svar på denna fråga? Hur kan det komma sig att det inte bara finns ett svar? (Monoteistisk, polyteistisk samt gudsuppfattning)

Frågan om hur många gudar hinduer tror på är inte enkel att besvara, eftersom hinduismen är en mångfacetterad religion med en mängd olika perspektiv på Gud och gudomliga varelser. Beroende på hur man tolkar de olika traditionerna och skrifterna inom hinduismen, kan svaret på frågan variera. 

Många hinduer tror på flertalet gudar och gudinnor. Hinduismen innehåller en rik mångfald av gudar och gudomliga väsen, var och en med sina egna unika egenskaper och krafter. Till exempel, gudar som Brahma (skaparguden), Vishnu (bevararen), Shiva (förgöraren), Lakshmi (lyckans och välgångens gudinna), och många andra, som tillsammans utgör ett komplext pantheon. Det finns också ett stort antal lokala gudar och gudar för specifika aspekter av livet, som till exempel Ganesha (guden för visdom och borttagning av hinder). 

En annan syn är att det faktiskt bara finns en gud i hinduismen, som manifesterar sig på olika sätt genom olika gudar och gudinnor. Detta synsätt bygger på idén om Brahman, den universella och oändliga verkligheten som är det enda sanna och eviga. Brahman är inte en personifierad gud, utan snarare en transcendent verklighet som kan uttryckas i olika former, som Vishnu, Shiva eller Devi (gudinnan). Därmed kan man säga att alla gudar i hinduismen bara är olika manifestationer av samma gudomliga princip. 

I vissa traditioner inom hinduismen betonas att Gud är allt och allt är Gud. Detta synsätt innebär att Gud inte är separerad från skapelsen, utan att hela universum är en manifestation av det gudomliga. Enligt denna syn på hinduismen, är Gud närvarande i varje element av naturen, i alla levande varelser och i hela universum. På detta sätt kan man säga att det finns oändligt många aspekter och former av Gud, men att alla dessa är en del av samma gudomliga helhet.

7. Jämför hinduismen med abrahamitiska religioner, vad finns det för likheter respektive skillnader? Finns det något som är precis lika eller nästan lika inom religionerna? Diskutera! Fokusera på tron, livsåskådningen, religionernas mål samt hur man når dit. (Inte så mycket om kläder, mat, högtider…)

Hinduismen och de abrahamitiska religionerna (judendom, kristendom och islam) har både likheter och skillnader när det gäller tro, livsåskådning och målet med religionen.

En likhet är att alla dessa religioner betonar andlighet och en högre makt. Inom islam, kristendom och judendom tror man på en enda Gud, medan hinduismen kan vara både monoteistisk och polyteistisk beroende på tolkning. Vissa hinduer ser alla gudar som olika aspekter av den högsta verkligheten, Brahman, vilket kan jämföras med hur islam ser Allah som den enda guden och profeterna som hans budbärare.

När det gäller livsåskådning ser de abrahamitiska religionerna tiden som linjär – världen skapades av Gud och kommer att ha ett slut, då Gud dömer människorna. Hinduismen har däremot en cyklisk tidsuppfattning där världen skapas, upprätthålls och förstörs i eviga cykler, och själen (atman) återföds tills den når moksha (befrielse).

Målet med religionen skiljer sig också. Inom hinduismen är målet att nå moksha, att bli fri från återfödelsens kretslopp och förenas med Brahman. Inom islam, kristendom och judendom handlar det om att få en plats hos Gud efter döden, antingen i paradiset eller i Guds rike. Vägarna till detta mål skiljer sig åt – hinduer kan välja olika vägar som kunskapens väg (jnana-yoga), hängivenhetens väg (bhakti-yoga) eller handlingens väg (karma-yoga). Inom de abrahamitiska religionerna når man frälsning genom tro, lydnad inför Gud och goda gärningar.

Det finns även praktiska likheter. Inom både hinduismen och islam reciteras heliga ord i barnets öra vid födseln för att ge en andlig start i livet. Begravningstraditioner visar däremot en skillnad – hinduer kremerar kroppen snabbt för att frigöra själen, medan muslimer begraver sina döda så snart som möjligt för att visa respekt.

Inom hinduismen spelar det ingen roll vilken kast man tillhör – det viktiga är att bryta återfödelsens kretslopp och nå moksha. På samma sätt bryr sig inte islam om var man kommer ifrån eller vilken inriktning man följer, utan det viktiga är att  tro på samma gud och följa samma heliga skrift samt komma nära Gud.

Självmord är inte tillåtet i hinduismen eftersom man då avbryter sin återfödelse på egen hand, vilket går emot den naturliga ordningen. Livet ses som en chans att samla god karma och utvecklas andligt. Islam har en liknande syn – självmord är förbjudet eftersom det innebär att man går emot Guds plan.

Trots dessa skillnader är den grundläggande idén i alla dessa religioner att människan ska leva rättfärdigt, göra goda handlingar och sträva efter att närma sig det gudomliga.

8. Vad är de 3 olika Samakara?

Inom hinduisem finns det 16 olika övergångsriter (samskara) men de 3 av dem som alla hinduer följer ovsätt tro, är Födelsen är den första stora övergången i livet. Vid födelsen av ett barn utförs en rit som kallas Jatakarma, som markerar att själen nu har kommit till denna värld. Det är en rit som syftar till att skydda det nyfödda barnet från onda krafter och välsigna barnet med ett långt och lyckligt liv. Riten kan inkludera att barnets namn ges och att det första mötet med eld och vatten sker, vilket symboliserar att barnet nu är en del av den fysiska världen.

Övergångsriter, eller samskaras, är specifika religiösa ritualer som markerar viktiga livshändelser eller övergångar. Samskaras hjälper till att rena och välsigna individen under dessa livsförändrande moment.

• Jatakarma: Ritualen som utförs vid en nyfödds födelse.

• Upanayana: Ritualen där en ung pojke får sin utbildning och blir initiad in i lärandet (påminner om en form av övergång till Brahmacharya).

• Vivaha: Bröllopsritualen, som markerar övergången till Grihastha (familjefasen).

  genomförs en rad viktiga ritualer och ceremonier som symboliserar det heliga äktenskapet mellan brud och brudgum. Dessa ritualer kan variera beroende på region och familjetraditioner, men några av de viktigaste delarna av en hinduistisk bröllopsceremoni inkluderar:

  1. Sindoor (Röd färg):

     • Brudgummen applicerar en röd markering (sindoor) i brudens hårdel (parting) som en symbol för hennes status som gift. Detta ses som ett tecken på hennes engagemang och hennes förening med brudgummen.

• Antyesti: Begravningsritualen som markerar övergången till det andliga livet (och en respektfull avslutning på det materiella livet).

 Äktenskap är en av de största och viktigaste övergångarna i hinduernas liv. 

Vivah är en helig och andlig union, där äktenskapet betraktas som en religiös plikt och en väg för att uppnå dharma. Under bröllopet genomförs olika ritualer (Saat Phere De sju varven) för att bekräfta banden mellan maken och makan, och ofta inbegriper ceremonier som att tända ett heligt bål (havan) och gå sju steg tillsammans runt elden, vilket symboliserar löftena om att vara tillsammans under hela livet och kommande liv. När en individ dör utförs Antyeshti, en begravningsrit som hjälper den avlidne att gå vidare genom samsara och på vägen mot moksha (befrielse). Riten innefattar bland annat att kroppen bränns, och aska sprids på en helig plats, ofta nära en flod. Detta anses hjälpa själen att lämna den fysiska världen och få ett bättre nästa liv eller frigöras från återfödelsens kretslopp. 

9. Beskriv en helig plats

Floden som kallas för Ganges är den mest centrala och heligaste platsen som anses rena ens synder.  (rinner genom Varanasi)

Beskriv två symboler inom hinduism

Aum-symbolen (ॐ) : Aum anses representera universums ursprung och hela skapelsen. Det ses som ett uttryck för den högsta verkligheten, det vill säga den absolut största och mest grundläggande sanningen i universum. När man säger eller tänker på "Aum", anses det skapa en koppling till den universella energin eller andliga kraften. Det är också ett ljud som har en särskild kraft och används för att fokusera sinnet under meditation och för att komma i kontakt med det transcendentala, alltså något bortom den fysiska världen. Ljudet används även av människor som är icke hinduer bara för att det hjälper med fokus under meditation.

Lotusblomman: är en väldigt viktig symbol inom hinduism och betyder mycket för den andliga vägen. Lotusblomman växer i smutsig lera under vattnet, men blomman växer upp och öppnar sig ovanför ytan där det är rent och vackert. Det här visar på hur man, trots svårigheter och problem i livet, kan växa och nå renhet.Eftersom lotusblomman blommar ovanför det smutsiga vattnet, symboliserar den hur själen kan bli ren och upplyst, trots att vi lever i en värld som kan vara svår och orolig. Den representerar andlig utveckling och att man kan nå en högre nivå av förståelse och inre frid. Lotusblomman är också viktig i relation till flera hinduiska gudar:

Beskriv kort de heliga skrifterna

Inom hinduismen finns det flera tals heliga skrifter men de mest använda skrifter är:

• Vedas: De äldsta och mest heliga texterna. De består av hymner, böner och ritualer.

• Upanishaderna: Filosofiska texter som utforskar de djupare andliga sanningarna bakom Vedas.

• Bhagavad Gita: en viktig del där Krishna ger andliga lärdomar till Arjuna.

Vad är skillnaden mellan Brahman och Atman?

Brahman är den högsta, allomfattande verkligheten i hinduism. Det är den universella, eviga och oändliga kraften som ligger bakom och genomtränger allt i universum. 

Atman är den inre essensen som finns inom varje levande varelse, och det representerar en individs högsta själv eller andliga jag.

Skilland:

• Brahman är det universella och absoluta medan Atman är det individuella självet eller essensen.

Enligt hinduistisk filosofi, särskilt i traditioner som Advaita Vedanta, är det slutliga målet att inse att Atman och Brahman är ett och samma, att den individuella själen (Atman) och den universella verkligheten (Brahman) inte är separata utan enhetliga.

Världssyn?

Människosyn?

Gudssyn?

Världsbild

Kretsloppet samsara

Den eviga och opersonliga världssjälen Brahman

Människosyn

Den mänskliga själen - atman

Reinkarnation - själens återfödelse

Varna/Kast

Ashrama

Karma

Moksha

Gudssyn

Polyteism och monoteism

Shiva, Vishnu, Shakti

Gudarna är också underkastade samsara

Gurus

Vad innebär Ashrama?

Ashrama-systemet i hinduismen beskriver de fyra livsstadierna som en individ går igenom, och varje fas har sitt eget syfte och sina egna åtaganden. Här är en kort sammanfattning av vad varje ashrama innebär:

1. Brahmacharya (studie- och lärande-fas):

   • Den första fasen handlar om studier och självdisciplin. Under denna tid lever man som ung och fokuserar på utbildning och andlig utveckling, ofta i celibat och i ett lärande sammanhang. Målet är att utveckla en solid grund för resten av livet.

2. Grihastha (familjefas):

   • Denna fas innebär att man går in i vuxenlivet och ofta bildar familj. Man ansvarar för att försörja och ta hand om sin familj och samhället. Här kombineras ansvaret för materiella saker som arbete och familj med ett andligt liv.

3. Vanaprastha (tillbakadragning):

   • Vid denna fas börjar man dra sig tillbaka från vardagens ansvar. Man söker mer inre ro och tid för andlig praktik, som meditation och bön. Man kan tillbringa mer tid på andlig reflektion och förbereda sig för den sista livsfasen.

4. Sannyasa (munkliv):

   • I den sista fasen av livet söker individen fullständig andlig frihet. Man ger upp alla materiella begär och ägnar sig helt åt andlig utveckling, ofta genom att leva ett asketiskt liv. Målet är att nå moksha (befrielse eller enhet med det gudomliga).