Fonetik

Vad menas med fonetik?

Fonetik är läran om mänskliga språkljud. Fonetik handlar om hur ljuden och ljudsystemen i människans språk: 
1. produceras och uppfattas 
2. är uppbyggda akustiskt 
3. tillägnas av barn 
4. varierar från språk till språk 
5. förhåller sig till andra strukturer i språket 
Huvudområden är talets produktion, akustik och perceptio

Vad menas med fonologi?

Läran om språkljudets funktion

Vad betyder fonem?

Det är den minsta betydelse skiljande enhet.

Vad betyder allofon?

Olika uttalsvarianter

Variationer av samma fonem som inte ändrar betydelsen av ett ord. Tex hur man uttalar /r/ antigen som [r] eller [R]. Oavsett vilken av dem man använder kommer inte innebörden av ordet att förändras. 

Vad menas med stavelse?

Rytmisk enhet i tal bestående av vokal med evtuell föregående eller eftergående konsonanter. Består av en stavelsekärna som är vokal, konsonanter som kommer före vokal kallas ansats, och konsonanterna efter vokalen kallas koda. Kodan och kärnan utgör tillsammans stavelsens rim.  

Vad menas med fontax?

Handlar om bestämda regler för hur fonem får kombineras. Vi har det som förekommer i början (initialt), det som kommer i mitten (medialt) och de i slutet (finalt). Den ordningen i vilken språkljuden kan uppträda i förhållande till varandra 

 

Vad är konsonatkombination?, samma som konsonatkluster

Ansatsen kan bestå av två eller flera konsonanter (konsonantkluster). Två konsonantkluster kan vara: Spö, stå, sko, knä. Tre kononatsklister som tex: split, spjut, språk, skruv. Det är en kombination av flera konsonanter direkt efter varandra.  

Vad är segmenteringsproblemet?

Handlar om hur vi uppfattar och separerar de olika ljuden eller segmenten i ett ord eller en talad fras. När vi lyssnar på talat språk, hör vi inte nödvändigtvis tydliga gränser mellan varje enskilt ljud. Istället uppfattar vårt sinne en kontinuerlig ström av ljud. '

• Handlar om kontext och förståelse.

• Tolkning genom att jämförelse med förväntningarna

Vad är invaransproblemet?

Handlar om hur vi kan förstå och känna igen ljuden i ett språk trots variationer i hur de uttalas. Vi människor kan uttala ord eller ljud på olika sätt men kan ändå identifiera dem som samma ljud eller ord.

Vad är talapparaten?

De delar av kroppen som används i talproduktion. Främst munhåla, näshåla, stämband lungor, luftvägar.

Vad menas med initeriering?

Produktion av luftflöde. Den inledande delen i att skapa tal. Ljudens motor. Oftast sker det med lungorna, vokaler och pulmoniska konsonanter. 

• organet som skapar luftströmmen kallas initiator

Artikulation

Det är processen där talapparaten formar luftströmmen från lungorna för att skapa talade ljud och ord. Att man skapar ett hinder för luften att passera förbi. Ex: läpprundning, höjt gomsegel, retroflex tunga, etc.

Vad innebär fonation?

Röstbildning. Det ljud som uppstår när stämbanden vibrerar. Ljuden blir tonade genom att stämbanden sätts i rörelse på grund av luftström.  

Vad är talandning?

Andningen är anpassad för att reglera de luftströmmar som krävs för bildning av olika språkljud.

Vad är livsandning?

Det som svarar för gasutbytet i lungorna. Livsuppehållande andning. 

Vad är subglottalt tryck?

• Det är tryck som underifrån verkar på våra stämläppar.

• spelar en stor roll i vår ljudproduktion

• Det subglottiska trycket kommer att öppna stämbanden.

• Det subglottiska trycker bestämmer kraften som luften pressat ut genom stämbanden. Varierar med lungvolymen

Larynx

Struphuvudet. Skyddar andningsapparaten från främmande objekt. Sekundära funktioner = röstkälla vid fonerat tal, olika inställningar ger olika röstkvalitet. 

Stämläppar

Stämbanden. Muskler som kan streckas, slappnas av, öppnas och stängas för att skapa olika ljud och vibrations frekvenser. Styrs av muskler inuti larynx. 

Grundton

Den lägsta svägningen av stämbanden vid fonation. Lägsta tonen i en sammansatt ton. Det är grundtonens frekvens som bestämmer vilken tonhöjd som man uppfattar hos den sammansatta tonen. 

F0

Det är grundton för en frekvens

Ljudvåg

• Förändringar i trycket över tid.

• Högt tryck - många luftmolekyler på en yta

• lågt tryck - molekylerna långt i från varandra

Ljudhastigheten åker snabbast igenom stål.

Ljudvåg är en tryckvågor i luften som örat känner av och uppfattar som ett ljud. Ljud är vågrörelser. Tryckvåg med en sådan frekvens och amplitud att den uppfattas som ett ljud. 

Enkla ljudvågor

Kan beskrivas med frekvens och amplitud. samma mönster återkommer, samma period

• En sinuston =bara en grundton, inga övertoner

Komplexa sammansatta ljudvågor

• Kan analyseras som sammansatta av enkla periodiska toner

• kan beskrivas med de ingående tonernas frekvens och amplitud

• Grundton plus övertoner, det är en grundsvängning och överlagrande övertoner. Kallas även klang. Vårt tal består av komplexa vågor

Vad är frekvens?

Frekvens innebär antal perioder under en sekund. Antal svängningar per sekund, svängningstal mäts i hertz, Hz. Ju högre frekvens desto ljusare blir det. För att ta reda på ljudet frekvens =

• räkna längden på en period i sekunder och räkna 1/periodtiden = ljudets frekvens

Vad är amplitud?

• Det är ljudvågornas storlek/ graden av tryckökning eller tryck minskning mätt från nollinjen.

• Ljudvågor som har en stor amplitud låter starkare än en ljudvåg som har en låg amplitud

Vad är en period?

Det är ett mönster som upprepas gång på gång där en period är en ensam upprepning av mönstret. Ett förlopp i ljudvågen som upprepas kontinuerligt.

• när en vågform består av likadana perioder som återkommer gång på gång kallar man de periodiskt.

• Periodens duration/periodtiden betecknas med t.

Vad menas med periodtid?

• Periodens duration/periodtid, betecknas med t

• Tiden det tar för mönstret att svänga. Att gå från en punkt till att genom gå en fullständig svängning och tillbaka till samma punkt

Vad är ett periodiskt ljud?

Det är ljudvågor som har regelbundna svängningar med upprepande mönster. Jämn svängning. Kan vara enkla eller komplexa. Så länge mönstret ser likadant ut hela tiden. Ljud som kommer från stäm läpparna är periodiskt. Klanger är periodisk

Vad är aperiodiskt ljud?

Ett icke periodiskt ljud. Har ingen tydlig regelbunden vågform, finns ingen upprepning, inga jämna svängningar. Brusljud är aperiodiskt som tex /s/ ljud, mönsterna upprepar sig inte.

Vad är delton och överton?

Delton – tonerna i en sammansatt ton som avgör vilken klangfärg rösten från. Grundtonen är delton 1 

Överton - Frekvenserna över grundtonen som avgör vilken klang rösten från. Ju högre grundton desto lägre blir det mellan övertonerna. 

Produktion av talljud kräver två grundläggande komponenter, vilka då?

1. Initeringen - produktionen av luftflöde

2. artikulationen - man skapar ett hinder som påverkar luftflödet för att skapa ett visst ljud

Harmoniskt ljud

Ett ljud med deltoner på jämna avstånd….?

Brusljud

• Aperiodiska ljud, mönsterna upprepar sig inte

ljudkälla

• Vårt ljud uppstår i ljudkälla, tex stämläpparna

• Kan kombineras och finnas flera ljudkällor

Vad menas med filter (resonator)

• Hjälper till att producera olika typer av ljud

• ansatsröret

• Kan förändra deltonernas amplitud (styrka),vi kan göra vissa deltoner starkare och vissa svagare

formant

• Resonans som tillsammans med andra resonanser betingar språkljudens (särskilt volkalerna) klangfärg.

• Artikulationen används för att ändra talrörets form eller ansatsröret och därigenom 
  dess resonansegenskaper.  
  • De grupper av deltoner som förstärks av talröret kallas formanter. 
  • En vokals klangfärg eller vokalkvalitet bestäms av dess formantfrekvenser. Klangfärg och vokalkvalitet - använder de orden för att beskriva att vokalerna låter olika.

amplitud- frekvensdiagram

• visar amplitud och frekvens, “amplitudskala och frekvenskala”

• Det är samma perioder som uppreppas, behöver inte tidsfaktorn utan räcker med amplitud på -y axeln och frekven -x axeln.

• Linjen närmast y axeln/längst till vänster representerar grundton och de andra är övertoner.

• Diagrammet uppvisar ett spektrum

Spektogram

• Används när man vill se frekvens och amplitud över tid.

  Visar om ljuden är tonande eller ej, om det finns aspiration och gör det möjligt att mäta VOT. Ju mörkare det är desto starkare är ljudet i spektogrammet, vilket är formanterna  

vokal

• Vokaler är talljud som bildas med en helt öppen ljudkanal genom svalg och mun

• Normalt är de tonade, alla språk utgör de stavelsekärnor,

• beskrivs i vokalrymd. 

Konsonant

Konsonat bildas genom något artikulatoriskt hinder längst vägen från glottis till munöppningen. Det kan vara en fullständig avspärrning som när man slår ihop och öppnar stämläppanra i ordet “apa”. Men de kan även vara något mindre som när man pressar ut luft mellan övertänderna och underläppen i ordet “Affe”.

• Har olika artikulationsätt (hindrets effekt på luftströmmen) och ställen ( var i ansatsröret hindret förekommer)

• Konsonanter grupperar sig runtom vokalerna

• Är dem pulmoniska eller icke pulmoniska (görs dem med lungan eller ej?)

• Kan vara tonade och tonlösa
  

Vokalrymd

• vokalerna beskrivs med vokalrymd

• Handlar om det akustiska utrymmet formad av tunga och läppar när vi uttalar vokalljud

Vokalfyrkant

• Ett diagram som visar var i munnen en vokal produceras.

• Fyrkanten visar på var någonstans du har din tunga och läppar när man uttalar en vokal

• delas in i hög/låg och främre/bakre områden för att kunna visa postition

Öppna och slutna vokaler

• öppna är sådana med tungan så lång ned i munnen som möjligt (vilket öppnar upp käken).

• slutna är sådana med tungan så högt upp i munnen som möjligt (mer stängd käke) 

främre och bakre vokaler

Främre vokal - ljud där tungan är i eller närmar sig främre delen av munnen när de uttalas tex:

/i/,/e/, /y/

Bakre vokaler - ljud där tungan är placerad längre bak i munnen när de uttalas tex:

/u/,/o/,/a/ - mal

Rundade och orundade vokaler

Rundade - Vokalerna blir rundade på grund av läpparna formas som en rundning när de uttalas tex

/y/, /o/,/u/

Orundade - vokalerna är orunade för läpparna är inte formade som runda när de uttalas tex:

/i/, /e/, /a/

Orala och nasala vokaler

Är det helt öppet till näshålan eller blockeras nasofarynx av velum? Nasala är sådan där luft strömmar ut genom näshålan för att ge ljud. Svenskan har inga nasala vokaler.

Rörliga artikulatorer

• Dem delar i munnen och svalget som kan röra på sig för att skapa olika ljud när vi talar=

• Tunga (lingua)

• Läppar (labia/labial)

• Mjuka gommen (velum/velar)

• Svalget (farynx/faryngal)

Icke rörliga artikulatorer

• De delar som inte rör på sig när vi producerar ljud tex:

• tänderna (dens, dentes/dental)

• tandvallen (alveoler/alveolar)

• hårda gommen ((palatum/palatal)

Kardinalvokaler

Togs fram av Daniel Jones.  

• Tog fram karidanlvokalerna 

• Dem är ett slagsrefens ljud, kan jämföra vokalerna i svenska. Han försökte göra ett system? 

• Består av 8 st referensljud 

• Försökte se hur dem görs, hur låter dem, propriceptiva faktorer (vi har en känsla om var kroppens delar befinner sig även fast vi inte ser dem, tex vi ser inte tungan när vi ska artikulera) 

• Hur vi besrkiver vokaler i de fonetiska alfabetet. 

Diftong

• En vokal som inrymmer två klangfärger, en vokal som låter på två olika sätt (vanligt på skånska). 
  • Bildar en enda stavelsekärna, låter som två vokaler men bara en stavelsekärna. 
  • Äkta diftonger finns i många svenska dialekter, t ex gotländska och 
  skånska. 

diftongering

Vanligt i svenskan, blir en slags vokalglidning på slutet av ett ord

Pulmoniska och icke pulmoniska konsonanter

Görs dem med lungorna eller inte? 

Pulmoniska - sådana som görs med luft från lungorna (utandningsluften). Klusiler, frikativor, nasaler, tremulter.  

Icke-pulmoniska - sådanan som ej baserade på utandningsliften tex ejektivor, tonade implosiover och klickar. Kan göras genom stäning av glottis eller att använda sig av tungan. 

Hur är vokalernas beskrivning?

• tungposition - är tungan främre, central eller bakre?

• Öppningsgrad - hur öppen är munnen? Helt öppen, halvöppen, halvsluten eller sluten?

• Rundning - är läpparna rundade eller orundade?

• Velmumposition - är det oral eller nasal?
  

artikulationsställe

Var görs ljudet?

Artikulationssätt

Hur görs ljudet?

Tonade och tonlösa ljud

• Tonade ljud känner man om man håller anden vid larynx.

• Tonade ljud bildas i stämbanden, stämbanden är aktiva och du känner vibrationerna i stämbanden

• Vid tonade ljud åker vidare till ansatsröret och går hela vägen igenom de.

• Vid Tonlösa ljud är stämbanden inte aktiva, luften passerar bara förbi, inga vibrationer

• Bruskälla som uppstår

Klusil (plosives

• Det är en konsonat som tex [p] som bildas med ett totalt blockage i svalg eller mun som kallas kusil.

• Explosiva ljud som/ P/, /K/, /B/, /G/,/D/

• Kan vara tonade eller tonlösa - utan fonation/utan glottisvibrationer

• Stämbanstonen kan synas i spektogrammet under ocklusionsfasen

• explosionen kan följas av aspiration

Ocklusionsfas

Tystnaden mellan föregånende ljud och explosionen. Stämbanden kan dock svänga lite under denna fas om klusilen är tonade. 

Explosion (i klusil)

Det hörbara ljudet som kommer efter tystnad. Trycket har byggts upp så mycket att det måste släppas löst. Bygger på att de är helt stopp någonstans. Blir ett högt tryck och släpper på trycket och då åker luften ut och då får man det explosiva ljudet. 

Vocie onset time (positiv och negativ)

 

• VOT är tidsskillnaden mellan klusilexplosionen och röstansats.

• VOT-intervallet i tal kam vara fyllt av aspirationsbrus.

• Vanligaste klusiltypen i världen: tonlös oaspierad med kort positiv VOT

• Tittar på explosionen tills stämbanden kommer igång - stämbandsvägningar.  

• Negativ - Mäter åt andra hållet när stämbanden redan är igång sedan tidigare.  

• Hur man varierar dessa påverkar hur man uppfattar ordet. 

 

Aspiration

• Extra brusljud eter explosion i kusil.

• aspirerande och oaspierande klusiler är allofoner

• tonade klusiler är oftast i aspirerande i svenska

• Det uppstår en bruskälla då luft strömmar genom särdragna stämläppar, påmniner om en hörbar utandning och kallas aspirativ

• tex - Tå

Nasal

Ljudet skapar av luften passerar genom näsan istället för munnen. /m/, /n/, /ng/

Man kan testa att hålla för näsan och uttala ett ord så kan man se ifall de är nasalt eller ej.

Tremulant

• Artikulationsätt

• Bildas genom vibrationer i tungspets eller uvula.

• Främre tremult förs tungblad och tungspets mot tandvallen.

• [b] - bilabial (båda läppanra)

• Rullande r och bakre r

Frikativor

• Brusljud, Luftströmmen passerar en förträning som gör att en brus bildas.

• Tex [h] och [s], [f]

affrikator

• Klusil och frikativa ihop som går ihop

• Inte vanligt i standardsvenskan, påminer om diftonger

• Tsunami, tjärn, chocklad

Approximanter

• Normalt tonade konsonatljud som bildas med en oral förträning som är slutnare än den för de mest slutna vokalerna men öppnare än den för frikativor.

• Mindre klangfulla än vokalerna

• [l] och [j],

Sibilant

• Visslande och väsande ljud ljud

• är en typ av frikativor tex [s], och ljud som, kjol, kära, Sje och tje ljud.
  

Laterala

• Konsonattyp karektiserad av medial avspärring och öppning vid en eller båda tungans sidor

• Blockering av mittlinje av munhåla och luftströmmen tvingas passera vid sidorna tex [l]

• Lateral friaktiv - brusuppstår

• lateral approximant - brus uppstår ej

Klickljud

• Det är två orala avspärrningar, mellan vilka undertryck uppstår. När den främre avspärningen släpps uppstår ett smackljud.

• Finns inte så mycket i svenska språket

Implosiv

• Oral avspärrning som i klusiler

• stämbanston uppstår genom att struphuvudet hastigt dras nedåt

• Ofta bilabial'

• Norrländskan när man drar in luft istället för ja

ejektiva

Uppstår genom att glottal + oral avspärrning samtidgt som struphuvudet förs uppåt, detta kommer leda till ett ökat tryck. När den orala avspärrningen släpps uppstår ljudet.

Prosodi

Det är talets rytmiska, dynamiska och melodiska egenskapar. Prosodiska egenskaper kan vara betydelseskiljande, tex hur man uttalar saker (vatten). Fokuserar på det som är viktigt att betona, förmedla typ av budskap, skapa intresse som ger uppmärksamhet. 

Supragsegmentalla drag

De vokaler och konsonanter som bygger upp ord och meningar kallas för “segement”. Talets melodier och rytmer kan ses som överlagrade på dessa segment. Melodiska och rytmiska egenskaper kallas därför för suprasegmentalla, från latin över.  

 

Fokusering

När man vill visa vad det viktigaste i en mening är. Det som är fokuserat blir betonat vilket innebär att den betonade stavelsen är längre, har en dynamisk grundton och mer kraft (amplitud) 

Betoning

Det är oftas innebållsord som betonas. Vid betoning blir stavelsen längre, grundtonen höjs och amplituden ökar, betonade stavelser har även mer tryck. En av ordets stavelser får större eftertryck än de andra och representerar hela ordet i betoningsmässigt avseende.  

Finns: 

1. Satsbetoning = vilka ord i satsen är betonade 

2. Ordbetoning = vilken stavelse i ett betonat ord är betonad.  

3. Tex formell - formel, eller banan - banan

Rörlig och fast betoning

• Svenskan har en rörlig betoning.

• Rörlig betoning - betoningen kan variera, kommer göra att vi märker skillnader i ord’

• Fast betoning - ord betonad alltid på samma ställe

Huvudbetoning

• Innebär att en specifik stavelse i ett ord får den starkaste betoningen

• stavelsen som låter starkast. lång vokal.

Bibetoning

• den svagare betoningen i ett ord eller en mening'

• motsats till huvudbetoning

Obetonade stavelser

• Obetonade stavelser är alla språkljuden korta

ordaccent akut/accent 1 och grav/accent 2

• Det är en kontrast mellan grav och akut accent endast i betonade stavelser. Den huvudsakliga skillnaden mellan grav och akut är hur grundtonen varierar

• Akut = har en topp markerar med ´, kallas accent 1, enstaviga ord är alltid akut

• Grav - har två toppar, markeras med `, kallas accent 2. ord som sammansättningar tex måndag, blåbär, trädgård har oftast grav

Kvantitet (vokalkvantitet)

Kort eller lång vokal. Kan variera i betonade stavelse. Samvarierar med kvalitet tex långt  (a] som i "kal" eller kort [a] som i "kall" 

Prosodem

Svenskans prosodem = Kvantitet, accent och betoning.

Kan ha minimla par som skiljer sig åt på prosodem tex cafe och kaffe.  ??

Dysprosodi

Avvikande prosodi

Foreign accent syndrome

Avvikande dysprosodi

Fått de pågrund av stroke, neurlogisk skada, utvecklingsstörning

Framförallt höger hjärnahalva som drabbas, svårt att skilja på tal kan låta som en utländsk brytning.

Föregripande och eftersläppande koartikultion

Föregrippande - påverkas av de ljud som kommer att uttalas

Eftersläppande - påverkas av de ljud som har uttalats.

Assimilation

En fonologisk process, de har blivit en del av språkets struktur

reduktion

• Vi realiserar bara en del av ett fonem, eller hoppar över det helt, alltså ljudet artikuleras mindre tydligt eller tas bort helt

haplologi

En hel ljudkombination faller bort, kan vara en konsonatkombination eller en hel stavelse.

Kan bli lexaliserade

metates

• Kallas även transposition

• Intilliggande ljud kommer att byta plats med varandra

• tex “Andreas vs Anders, “Brigitta vs "birgitta”

Epentes (inskottsljud)

?

Mcgurk-effekten

Det är illusion som kan uppstå när man ser bildningen av ett ljud samtidigt när ett annat ljud spelas upp, denna kombination kan ge uppfattningen om ett tredje ljud. Baba och vava.  

Komplementär distribution

Ljudet har olika karaktärer beroende på vilken kontext det förekommer i.