Psykologi 1 och 2

Psykodynamiska: Sex och aggression

Grunddrifter som enligt Freud styr vårt beteende.

Psykodynamiska: Det omedvetna

Del av psyket där förbjudna känslor och minnen lagras – påverkar oss utan att vi märker det.

Psykodynamiska: Detet, jaget och överjaget

• Detet: Driftsstyrt och impulsivt (vill ha nu!).

• Jaget: Medlar mellan detet och överjaget, försöker vara realistiskt.

• Överjaget: Samvete och moral – säger vad som är rätt/fel.

Psykodynamiska: Bortträngning

Glömmer jobbiga känslor/minnen.

Psykodynamiska: Förnekande

Vägrar inse sanningen.

Psykodynamiska: Reaktionsbildning

Visar motsatsen till vad man egentligen känner.

Psykodynamiska: Rationalisering

Försvarar sina handlingar med logiska bortförklaringar.

Psykodynamiska: Projektion

Lägger sina egna känslor på någon annan.

Psykodynamiska: Identifikation

Härmar någon annan för att känna sig trygg.

Psykodynamiska: Förskjutning

Tar ut känslor på "fel" person.

Psykodynamiska: Självbestraffning

Skadar sig själv för att hantera skuld.

Psykodynamiska: Regression

Går tillbaka till barnsligt beteende.

Psykodynamiska: Humor

Skämtar bort obehag

Psykodynamiska: Orala fasen 0-1 år

Trygghet via munnen (t.ex. amning).

Psykodynamiska: Anala fasen 1-3 år

Kontroll (t.ex. potträning)

Psykodynamiska: Oidipala fasen 3-6 år

Barnet identifierar sig med samma könsförälder

Psykodynamiska: Latensfasen 6-12 år

Lugnt skede, fokus på vänner och lärande.

Psykodynamiska: Adolescensen, tonåren

Sexualitet och identitet utvecklas vidare

Psykodynamiska: Psykoanalys/PDT

• Psykoanalys: Freuds terapiform, fokuserar på att medvetandegöra det omedvetna.

• PDT (psykodynamisk terapi): Modern, kortare version av psykoanalysen – fokuserar på relationer och inre konflikter.

Beteende: Stimuli och respons

• Stimuli: Något som påverkar oss (t.ex. ljud, doft).

• Respons: Hur vi reagerar på ett stimuli (t.ex. rädsla, saliv).

Beteende: Klassisk betingning

Klassisk betingning: Inlärning genom att koppla ihop två stimuli (Pavlovs hundar – klocka + mat → saliv).

Beteende: Betingning av andra och tredje graden

Lär sig reagera på stimuli som kopplats till ett tidigare stimuli (t.ex. reklamer).

Beteende: Utsläckning

En inlärd respons försvinner när den inte längre förstärks.

Beteende: Operant/instrumentell betingning

Inlärning via konsekvenser – beteenden förstärks eller försvagas beroende på resultat.

Beteende: Positiv, negativ och aversiv förstärkning

• Positiv förstärkning: Belöning → ökar beteende (t.ex. godis efter städning).

• Negativ förstärkning: Tar bort något obehagligt → ökar beteende (t.ex. slutar tjata när barnet lyder).

• Aversiv förstärkning (bestraffning): Något obehagligt läggs till → minskar beteende (t.ex. skäll).

Beteende: Oregelbunden förstärkning

Belöning ibland → gör beteendet svårare att släcka ut (t.ex. spelautomater).

Beteende: Exponering

Utsätta sig gradvis för det man är rädd för – för att minska ångest

Beteende: Beteendeterapi

Terapiform som förändrar beteenden genom inlärningsprinciper

Kognitiva: Tankarna styr känslorna

Våra tolkningar påverkar hur vi mår, inte situationen i sig.

Kognitiva: Kognitiva scheman

Mentala mallar vi skapar genom erfarenhet (t.ex. "alla hundar är snälla").

Kognitiva: Grundantagande → antaganden

Djupa övertygelser → påverkar våra tankar i vardagen.

Kognitiva: Självschema

Våra föreställningar om oss själva (t.ex. "jag är värdelös" eller "jag är stark").

Kognitiva: Dysfunktionellt antagande

Skadliga tankemönster som påverkar välmående (t.ex. "om jag inte är perfekt är jag misslyckad").

Kognitiva: Psykologisk konservatism

Vi söker bekräftelse på det vi redan tror och ignorerar motsatsen.

Kognitiva: Kognitiva genvägar (arbiträr inferens och selektiv abstraktion)

• Kognitiv förvrängning: Feltolkningar som förvrider verkligheten:

  • Arbiträr inferens: Drar slutsatser utan bevis.

  • Selektiv abstraktion: Fokuserar bara på det negativa i en situation.

Kognitiva: KBT/ACT

• KBT (Kognitiv beteendeterapi): Fokus på att förändra tankar och beteenden.

• ACT (Acceptance and Commitment Therapy): Acceptera tankar/känslor och agera efter sina värderingar.

Biologiska: Nervsystemet

Kroppens signalsystem som styr allt från rörelse till känslor.

Biologiska: Adrenalin - noradrenalin

• Adrenalin: Stresshormon – ökar puls och energi i farliga situationer.

• Noradrenalin: Påverkar vakenhet, stress och humör.

Biologiska: Serotonin

Påverkar humör, sömn och aptit – låg nivå kopplas till depression

Biologiska: Dopamin

Belöning, motivation och glädje

Biologiska: Acetylkolin

Viktigt för minne och inlärning

Biologiska: GABA

Hämmande signalsubstans som lugnar nervsystemet, motverkar ångest

Biologiska: Droger

Ämnen som påverkar hjärnan – kan förändra humör, perception och beteende.

Biologiska: Antidepressiva (SSRI)

Ökar halten serotonin för att lindra depression och ångest

Biologiska: Testosteron

Påverkar könsutveckling, aggressivitet och muskelmassa

Biologiska: Östrogen

Viktigt för fertilitet, humör och kroppslig utveckling hos kvinnor

Biologiska: Endorfiner

Kroppens "lyckohormon", lindrar smärta och ger välbefinnande

Biologiska: Kortisol

Stresshormon som påverkar energi och immunförsvar

Biologiska: Oxytocin

“Må bra"-hormon som stärker relationer och närhet

Biologiska: Genetiska ramen

De biologiska förutsättningar vi ärver och som sätter gränser för vår utveckling.

Biologiska: Prefrontala cortex

Styr logik, planering, impulskontroll och beslut

Social: Normativkonformitet

Att anpassa sig till gruppen för att bli accepterad

Social: Informativkonformitet

Att lita på andras åsikter när man är osäker själv

Social: Socialidentitet

Vem man är i relation till grupper (t.ex. kön, yrke, religion).

Social: Gruppidentitet

Den tillhörighet och lojalitet man känner till en grupp

Social: Personligidentitet

Ens unika egenskaper, värderingar och självbild

Social: Samhällsnormer

Osynliga regler för hur man "bör" bete sig

Social: Socialisation

Processen där vi lär oss normer och värderingar i samhället

Social: Sanktioner

Konsekvenser (belöningar eller straff) för att följa eller bryta normer

Social: Roller

Förväntat beteende utifrån en viss position (t.ex. elev, lärare)

Social: Rollkonflikter

När olika roller krockar (t.ex. kompis och chef samtidigt)

Social: Status

Den sociala position eller respekt man har i en grupp

Social: Stereotyper

Förenklade bilder av grupper (t.ex. "alla ungdomar är lata")

Social: Stigmatisering

Att bli negativt utpekad på grund av en egenskap

Social: Grupp mot grupp

Konflikter som uppstår mellan olika grupper (vi och dem).

Social: Rosenthaleffekten

Förväntningar påverkar hur någon presterar (självuppfyllande profetia)

Social: Haloeffekten

En positiv egenskap (t.ex. utseende) färgar av sig på helhetsintrycket

Social: Spegeljaget

Självbilden formas av hur vi tror att andra uppfattar oss

Erikson: Spädbarnsålder 0-1 år

Utvecklar tillit eller misstro till omvärlden beroende på omsorg.

Erikson: Koltålder 1-3 år

Balans mellan självständighet och skam/tvivel formas genom utforskande

Erikson: Barndomen tidig 3-6 år

Initiativförmåga utvecklas eller hämmas beroende på stöd

Erikson: Barndomen mellan 6-12 år

Barnet lär sig arbetsflit eller utvecklar känslor av underlägsenhet

Erikson: Ungdom 12-20 år

Identitetsskapande sker genom sökande efter vem man är

Erikson: Vuxenålder ung 20-30 år

Närhet i relationer formas eller isolering uppstår

Erikson: Vuxenålder mellan 30-65 år

Fokus på att bidra till nästa generation eller risk för stagnation

Erikson: Vuxenålder sen 65+ år

Reflektion kring livet leder till integritet eller förtvivlan

Bowlby: Anknytningsteorin

Barnets tidiga relationer formar trygghet och framtida relationer

Bowlby: Inre arbetsmodeller

Mentala kartor för hur relationer fungerar, baserat på tidig anknytning

Bowlby: Systemet för närhetssökande och utforskande

Barn växlar mellan att söka trygghet och utforska världen beroende på anknytning

Lifespan: Fram till puberteten

Grunden för kognitiv, emotionell och social utveckling läggs

Lifespan: Under tonåren

Identitetsskapande och ökad självreflektion är centralt

Lifespan: Som vuxen

Fortsatt utveckling av relationer, ansvar och livsmål sker under hela vuxenlivet

Piaget: Sensomotoriska stadiet 0-2 år

Barnet lär genom sinnesintryck och motorik

Piaget: Preoperationella stadiet 2-6 år

Språk och symboliskt tänkande utvecklas, men logik saknas

Piaget: Konkreta operationernas stadie 6-12 år

Logiskt tänkande kring konkreta situationer utvecklas

Piaget: Formella operationernas stadie 12+ år

Abstrakt och hypotetiskt tänkande blir möjligt

Personlighet: Motivation

Drivkraften bakom våra handlingar och mål

Personlighet: Emotion

Känslomässiga reaktioner på inre och yttre stimuli

Personlighet: Kognition

Tänkande och processande av information

Myers Briggs: Introvert/Extrovert

Introverta föredrar ensamhet, extroverta söker sociala sammanhang

Myers Briggs: Sinnen/Intuition

Sinnen fokuserar på konkreta fakta, intuition på abstrakta mönster

Myers Briggs: Tänkande/Känslor

Tänkande baseras på objektiv logik, känslor på subjektiva värderingar

Myers Briggs: Bedöma & kontrollera/uppleva

Bedömare föredrar struktur, upplevare är mer flexibla och spontana

Big five: Openness

Öppenhet för nya upplevelser och idéer

Big five: Conscientiousness

Ansvar och självdisciplin

Big five: Extroversion

Hur utåtriktad eller social en person är

Big five: Agreeableness

Tendenser att vara vänlig och samarbetsvillig

Big five: Neuroticism

Tendens till negativa känslor som oro och ilska

Depression

Långvarig nedstämdhet och brist på energi

Psykoser/Schizofreni

Allvarliga störningar som påverkar tankar, känslor och verklighetsuppfattning