6. Fordonskunskap

Motorredskap klass I

Motorredskap klass I är ett fordon, t ex en anläggningsmaskin som är konstruerad för en högsta hastighet som överstiger 30 km/h. För att få köra ett sådant här motorredskap krävs körkort för personbil.

Mobilkranar brukar tillhöra denna klass. Mobilkranar har dessutom ett väldigt speciellt undantag. Är de inrättade som motorredskap klass I får de köra på motorvägar och motortrafikleder, trots att de inte räknas som motorfordon.

Motorredskap klass II

Motorredskap klass II är ett fordon, t ex en anläggningsmaskin som är konstruerad för en hastighet av högst 30 km/h. För att få köra ett sådant här motorredskap krävs traktorkort eller körkort (oavsett behörighet). Du får köra utan körkort på gårds ägor eller däremellan.

En åkgräsklippare brukar tillhöra denna klass.

Traktor (def)

En traktor är ett motordrivet fordon som är typgodkänt som traktor. Den är ett dragfordon som är utrustat med en kopplingsanordning. Den ska följa trafikreglerna och får köras på alla vägar utom motortrafikleder eller motorvägar.

Traktorer delas in i traktor a och traktor b beroende på vilken hastighet de har konstruerats för.

Traktor a

Den är konstruerad för en hastighet av högst 40 km/h. Den ska vara utrustad med en skylt som talar om att den är ett långsamtgående fordon (LGF-skylt), se bilden.

Den kräver traktorkort, körkort med AM-behörighet eller högre. Gäller det kortare sträckor på väg, till eller från en arbetsplats, mellan en gårds ägor eller liknande krävs inget körkort för traktor a. Dessa körkortsregler gäller även äldre traktorer, se nedan.

Den ska köras på vägrenen eller så långt till höger på körbanan som möjligt.

Äldre traktorer

Äldre traktorer (före 2003) och bilar ombyggda till traktorer (A-traktor) räknas som traktor a och ska vara begränsade till en hastighet av högst 30 km/h.

Traktor b

Den är konstruerad för en hastighet som överstiger 40 km/h och får framföras i högst 50 km/h.

Den kräver lägst B-körkort.

Den ska köras på körbanan (vägen).

Cykel

Cykeln är ett fordon.

Den som cyklar räknas som en oskyddad trafikant.

Den som leder en cykel räknas som gångtrafikant.

Elsparkcykel som klasss som cykel

En elsparkcykel kan klassas som en cykel förutsatt att den inte går fortare än 20 km/h och har en motorstyrka på max 250 watt.

Om elsparkcykeln uppfyller kraven på en cykel gäller följande:

• Elsparkcyklar ska köras på samma sätt som andra cyklar. Det innebär att du kan köra på cykelvägar och i viss utsträckning även på bilvägar.

• Elsparkcykel ska ha bromsar och en ringklocka (det finns inga krav på hur den ska se ut eller låta).

• Kör du i mörker ska elsparkcykeln ha fram- och baklyse samt vara utrustad med reflexer.

• Om den som kör är yngre än 15 år krävs hjälm, men vi rekommenderar att alla som cyklar ska använda ett huvudskydd.

• Du får inte skjutsa någon på en elsparkcykel.

Elsparkcykel som inte klassas som cykel

Om elsparkcykeln går snabbare än 20 km/h eller har starkare motor än 250 watt klassas den inte längre som en cykel och kan inte köras efter cykelregler. Det som ligger närmast tillhands är att elsparkcykeln klassas som moped, med andra krav och förutsättningar för att få brukas i trafik.

Elsparkcykel som varken klassas som cykel eller moped

Är elsparkcykeln snabbare eller starkare än en cykel men inte uppfyller kraven som ställs på en moped kan den inte klassas som vare sig cykel eller moped. Då får fordonet inte köras på allmän väg utan endast inom ett inhägnat område.

Parkeringsregler för elsparkcykel

En elsparkcykel, som har en elmotor vars kontinuerliga märkeffekt inte överstiger 250 watt och som inte är självbalanserande, får inte parkeras på en gång- eller cykelbana annat än på en uppställningsplats eller anordning för parkering av cyklar.

Moped klass I

Moped klass I är ett motorfordon på två, tre eller fyra hjul som är konstruerat för en hastighet av högst 45 km/h med en förbränningsmotor på högst 50 kubikcentimeter.

Om mopeden har en elmotor får effekten vara högst 4 kilowatt. Om mopeden är fyrhjulig och inte drivs av bensin får även denna ha en effekt på högst 4 kilowatt.

Det krävs ett körkort för att få köra en moped klass I.

Moped klass II

Moped klass II är konstruerad för en hastighet av högst 25 km/h med en effekt av högst 1 kilowatt.

Det finns även äldre mopeder som enbart får köra i 30 km/h. Bortsett från hastigheten följer de samma regler som en klass-II moped.

Det krävs ett förarbevis för att få köra en moped klass II.

ATV - All Terrain Vehicle

Det finns ATV, All Terrain Vehicle, som kan vara registrerade som moped klass I. Detta är fyrhjuliga fordon som i första hand ska köras i terräng.

De är oftast registrerade som motorcyklar eller terränghjulingar och får då inte köras med enbart ett AM-körkort.

Kännetecken är hög markfrigång och stora däck på alla fyra hjulen.

Cross och Motard

Crossmopeden är oftast en moped klass I och kan köras på olika typer av underlag.

Motardmopeden klarar vägar med gupp men är tänkt mer för stadstrafik än crossmopeden.

Kännetecken är hög markfrigång, större hjul, fotpinnar och manuella växellådor.

Mopedbil AM-körkort

Mopedbilen på bilden räknas som en moped klass I men liknar mer en bil än en vanlig moped.

En mopedbil får vara konstruerad för en hastighet av högst 45 km/h och det krävs lägst ett AM-körkort för att få köra den. Mopedbilen ska använda körbanan och får inte använda cykelbana, motorväg eller motortrafikled. Du får ha en passagerare om det finns en särskild plats för denne.

Skoter

En skoter finns både som moped klass I och moped klass II.

Detta är den vanligaste typen av moped. Den har små hjul och kan oftast ta en passagerare. Den är lättkörd då den oftast är automatväxlad.

Kännetecken är att ben och fötter är skyddade. Det finns också ofta bra förvaringsutrymmen för t ex en hjälm.

Motorcyklar

Motorcykeln är ett motorfordon.

Den som kör en motorcykel räknas som en oskyddad trafikant.

Att köra motorcykel kräver andra kunskaper än de som krävs för att köra personbil. Därför ställs också annorlunda och även högre krav på en motorcyklist.

Tre olika klasser av motorcyklar

En förare får med ökad ålder och erfarenhet rätt att ta körkort för större och tyngre motorcyklar. Klasserna som finns är A1 (lätt mc), A2 (mellanstor mc) samt A (tung mc).

Det finns tre olika körkortsbehörigheter för motorcyklar: A1, A2 och A. Skillnaden ligger i hur kraftfulla motorcyklar du får köra.

Nedan ser du det som brukar kallas för ”stegvist tillträde” till mer kvalificerade fordon:

A1 körkortsålder 16 år, effekt högst 11 kW ("lätt")

A2 körkortsålder 18 år, effekt högst 35 kW ("medeltung")

A körkortsålder 24 år (20 år vid 2 års innehav av A2), obegränsad effekt ("tung")

Särskilda regler för fyrhjuliga motorcyklar

Körkort med behörighet A1, A2 och A som utfärdas från och med den 19 januari 2013 gäller inte för fyrhjuliga motorcyklar. För detta krävs behörighet B. Har du ett A-körkort utfärdat före 19 januari 2013 får du även fortsättningsvis köra fyrhjuliga motorcyklar.

Särskilda regler för trehjuliga motorcyklar

Körkort med behörigheterna A1 eller A2 ger rätt att köra trehjuliga motorcyklar med en nettoeffekt av högst 15 kW. För att köra trehjuliga motorcyklar med mer än 15 kW nettoeffekt, krävs det körkort med behörighet A eller B samt att körkortsinnehavaren har fyllt 21 år.

Nettoeffekt motorcyklar

Nettoeffekten tas fram av motortillverkaren med hjälp av en komplett motor i en testbänk utan drivlina. Nettoeffekten anges i registreringsbeviset.

Personbil klass I

Personbil klass I är en bil byggd huvudsakligen för persontransport.

Personbil klass II

Personbil klass II (husbil eller lastbil) är permanent försedd med ett karosseri som är inrättat som bostadsutrymme.

Bussar

En bil som är inrättad huvudsakligen för persontransport och är försedd med fler än åtta sittplatser utöver förarplatsen. Bussar delas in i lätta och tunga bussar.

Lastbilar

Det finns två typer av lastbilar.

En lätt lastbil har en totalvikt av högst 3,5 ton

En tung lastbil har en totalvikt över 3,5 ton (se bilden)

Hur hög hastighet får man konstruera motorredskap klass II för?

30 km/h

Vilken definition gäller för lätt lastbil?

Lastbilens totalvikt är max 3,5 ton

Frågan handlar om traktorer. Vilken är den högsta hastighet man får konstruera en traktor a för?

40 km/h

Bränslesystem + luft

Bilen drivs av sitt bränsle i kombination med luft. Det går åt mycket luft. När du gör service på bilen kontrolleras alltid så att luftfiltret inte är igensatt då detta ökar bränsleförbrukningen.

Körsätt påverkar bränsleförbrukning

Bränsleförbrukningen påverkas av den hastighet du håller. Ju fortare du kör, desto mer bränsle går det åt. För varje 10 km/h högre hastighet över 70–75 km/h du kör, så ökar bränsleförbrukningen med 0,5–1,0 deciliter per mil.

WLTP (def)

WLTP kallas den körcykel som används för redovisning

Sedan 1 september 2018 finns WLTP för alla nya personbilar, bussar under 5 ton och lätta lastbilar i lättaste kategorin. WLTP är en körcykel som är anpassad till moderna bilars verkliga användningssätt och nutidens infrastruktur (en viss sträcka körs under en viss tid med vissa specifika förhållanden). WLTP står för Worldwide Harmonized Light vehicles Test Procedure.

Den gamla redovisningsmetoden, NEDC-cykeln (New European Driving Cycle), kan också redovisas till och med 2021 och räknas då ut från WLTP-värdena.

WLTP-cykeln har ett helt omarbetat innehåll jämfört med den äldre NEDC-cykeln och detta påverkar förbrukningssiffrorna uppåt.

WLTP påverkar den årliga fordonsskatten

Från och med 1 januari 2019 är fordonsskatten helt baserad på WLTP.

Avgassystem

Bilar som har en förbränningsmotor har också ett avgassystem.

Avgassystemet hjälper till att minska de farliga avgaserna. Detta sker med hjälp av en katalysator. Dieselbilar har även ett partikelfilter. Även vissa bensinbilar har idag partikelfilter.

Katalysatorn fungerar först när arbetstemperaturen är flera hundra grader. För att minska de negativa effekterna av kallstarter kan du använda en motorvärmare.

Ett otätt avgassystem är farligt då avgaser kan leta sig in i bilens kupé. Att köra med öppen baklucka kan ge samma effekt. När du kör i tunnlar eller bilköer kan du också få in avgaser i bilens kupé, detta kan du motverka genom att stänga av fläkten eller sätta på dess cirkulationsläge. Hur du gör detta läser du i bilens instruktionsbok.

Ljuddämpare

Ljuddämparen är den delen av avgassystemet som minskar bullret. Kör du med en trasig ljuddämpare stör du i regel andra trafikanter.

Katalysator förbränningsmotor - påverkan på miljön

Nu är de allra flesta bilar med förbränningsmotorer utrustade med katalysatorer, även dieselbilar.

Katalysatorn renar avgaserna från skadliga ämnen och minskar i hög grad de miljöfarliga utsläppen.

Renar avgaserna från farliga ämnen men minskar inte utsläppen av koldioxid

Katalysatorn renar avgaserna från farliga ämnen genom att omvandla skadliga ämnen till i huvudsak koldioxid och vatten. Katalysatorn minskar inte koldioxiden.

Det enklaste sättet att minska utsläppen av koldioxid är att minska förbrukningen av fossila bränslen. T ex genom att köra mer sparsamt och ibland kanske avstå helt från att köra.

Kattalysator - arbetstemperatur

Katalysatorn fungerar endast när den har uppnått sin arbetstemperatur. Vid kallstarter och korta körningar fungerar därför inte reningen av avgaserna och utsläppen av farliga ämnen ökar betydligt. När katalysatorn nått sin arbetstemperatur kan den bli upp till 600 grader varm. Om varvtalet överstiger 3 000 varv per minut fungerar katalysatorn dåligt.

600 grader är mycket hett och då katalysatorn sitter under bilen finns det risk för brand när du ställer bilen i högt och torrt gräs.

Koldioxidutsläpp i olika hastigheter

ägre hastighet har betydelse

På ett fordon med förbränningsmotor påverkas bränsleförbrukningen av den hastighet du håller. Ju fortare du kör, desto mer bränsle går det åt. För varje 10 km/h högre hastighet över 70–75 km/h du kör ökar bränsleförbrukningen med 0,5–1,0 deciliter per mil.

Nedan finns två exempel som utgår från en bensindriven bil med en bränsleförbrukning på cirka 0,8 l/mil.

• Om du kör 10 mil i 110 km/h istället för 90 km/h ökar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med cirka 10-20 %.

• Om du kör 10 mil i 90 km/h istället för 110 km/h minskar bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen med cirka 10-20 %.

Håll hastighetsgränserna

Vi kan alla, genom att inte överskrida skyltad hastighet och dessutom köra sparsamt, medverka till att minska koldioxidutsläppen från vägtrafiken.

Smörjsystem

En förbränningsmotor består av ett stort antal rörliga delar som måste smörjas av bilens smörjsystem. För att detta ska fungera måste du ha olja i motorn. När du gör en utvändig säkerhetskontroll måste du kontrollera att du har tillräckligt med olja i motorn. Har du för lite olja kan motorn skadas.

När du startar motorn måste du kontrollera att oljetrycket är tillräckligt. Med för lågt oljetryck kommer inte oljan fram i de smörjkanaler som finns i motorn. Tänds oljelampan under färd måste du omgående stanna bil och motor. Du får inte starta motorn förrän felet är avhjälpt.

Motorolja för förbränningsmotorer

Motoroljan används för att smörja motorn. För att detta ska fungera pumpas motoroljan runt med ett visst tryck inne i motorn. Om detta, så kallade oljetryck, blir för lågt tänds en kontrollampa. Du ska då inte köra vidare utan istället stanna för att undvika motorskador.

Oljenivå

Om det fattas olja kan du i instruktionsboken se vilken olja som din motor behöver. Du bör känna till hur du gör för att kontrollera oljenivån på motorn. Lär dig kontrollera oljan med hjälp av instruktionsboken.

En del av elsystemet har i uppgift att starta bilen och tillse att elektriska funktioner som t ex lampor fungerar. Denna del består av tre huvuddelar:

Generator som drivs av motorn och alstrar ström till batteriet. Fungerar generatorn dåligt laddas batteriet sämre och du kan få problem med att starta motorn.

12-volts batteri som lagrar ström. Det hjälper till att starta bilen och driva t ex vindrutetorkare. Har bilen inte ett underhållsfritt batteri bör du regelbundet kontrollera att du har tillräckligt med batterivätska. Detta batteri kallas även för startbatteri.

Kablage som fördelar strömmen till de olika delarna som kräver ström, som t ex elektriska fönsterhissar. För att förhindra brand vid kortslutningar är kablaget skyddat av säkringar. Du måste känna till var säkringarna finns, kontrollera i instruktionsboken.

Batteri (startbatteri)

Batteriet (startbatteriet) behövs för driften. Detta används för att driva de lampor och fläktar som fordonet är utrustat med. På en bil med förbränningsmotor används batteriet även för att starta motorn med hjälp av en startmotor. På instrumentpanelen finns en varningslampa, se bilden, som visar om laddningen inte fungerar eller om batteriet är urladdat.

Urladdat batteri, att använda startkablar

Om du har ett urladdat batteri och behöver starthjälp kan du kanske använda startkablar, se din bils instruktionsbok. Startkablarna ger din bil ström från en annan bils batteri. Var mycket noggrann med hur du ansluter startkablarna. Du ska koppla plus till plus och minus till någon del på karossen på det fordon som är strömlöst. Om du kopplar fel kan du få kortslutning vilket kan fördärva, utöver batteri och generator, fordonets elektronik. Det fordon som lämnar ström till dig bör ha sin motor igång.

Batterier - Miljöhänsyn

När ditt batteri har tjänat ut ska du lämna det på en miljöstation eller till din verkstad.

Underhåll av batteri (säkerhetskontroll)

De allra flesta batterier är underhållsfria, på bilden visas ett underhållsfritt batteri.

Vid säkerhetskontroll ska du kontrollera att batteriet sitter ordentligt fast. De flesta batterier sitter under motorhuven.

På ett batteri som inte är underhållsfritt måste du kontrollera och eventuellt fylla på med destillerat vatten. Var försiktig när du öppnar de små lock som finns på batteriet då vätskan i ett batteri innehåller svavelsyra, vilket är frätande.

I bilens instruktionsbok finns information om vad som gäller för just din bil.

Så här kan du använda startkablarna:

1. Kontrollera var batterierna sitter på de två bilarna.

2. Placera därefter bilarna så att du har kortast möjliga avstånd mellan batterierna.

3. Koppla den röda kabeln mellan batteriernas pluspoler, se 1 och 2 i bilden.

4. Koppla den svarta kabeln mellan den strömgivande bilens minuspol och en metalldel i karossen eller motorblocket på bilen som skall startas, undvik att använda batteriets minuspol. Se 3 och 4 i bilden.

5. Slå på tändningen och starta motorn på den strömgivande bilen.

6. Slå på tändningen och starta motorn på den bilen som ska startas.

7. Stäng av motorn på den strömgivande bilen.

Avlägsna kablarna i omvänd ordning. Koppla alltid bort minus först, annars kan kortslutning uppstå.

Obs! Låt aldrig kablarna vidröra varandra när de är strömförande.

Kylsystem

Bilar med förbränningsmotor har ett kylsystem som syftar till att motverka att motorn blir för varm. De flesta förbränningsmotorer i bilar är vattenkylda.

Som förare ska du kontrollera att det är tillräckligt med kylarvätska i kylsystemet. Om det fattas kylarvätska ska du fylla på en blandning av vatten och glykol. Glykolen medför att vattnet i kylarvätskan inte ska frysa till is när det blir minusgrader ute. På en välutrustad bensinstation finns utrustning för att kontrollera hur låg temperatur din kylarvätska i kylsystemet klarar av.

Överhettad motor

Om motorns temperaturvisare är på rött är detta en varning att motorn är för varm. Du ska då omgående stanna. Du bör sedan kontrollera om det finns kylarvätska i kylsystemet. Kontakta gärna din verkstad för att undersöka varför det saknas kylarvätska.

Har du för lite inblandning av glykol i kylarvätskan kan du få en ispropp och detta kan försämra kylningen och motorn kan överhettas.

Varning!

Observera att du aldrig ska öppna locket för kylarvätskan när motorn är varm/överhettad. Detta kan göra att du får hett vatten på dig.

Kylarvätska - fordon med förbränningsmotor

På ett fordon som drivs av en förbränningsmotor kan motorn vara luftkyld men är i regel vattenkyld. Vattnet som används för kylning får inte frysa till is på vintern när du parkerar bilen. Därför behöver du ha kylarvätska i vattnet.

Kylarvätska kallas också för glykol.

Du ska regelbundet kontrollera att det är tillräckligt med kylarvätska i kylsystemet. Om det fattas kylarvätska ska du i regel fylla på en blandning av vatten och kylarvätska. Fyller du på med endast vatten minskar du kylvätskans förmåga att stå emot frysning och isbildning.

På en välutrustad bensinstation finns utrustning för att kontrollera vilken temperatur din kylvätska klarar av.

Bromssystem

Med bilens bromssystem kan du stanna bilen. Det finns två av varandra oberoende bromssystem, en färdbroms och en parkeringsbroms.

Färdbromsen är oftast uppdelad i två bromskretsar vilket gör att om den ena kretsen går sönder finns det en reducerad bromsverkan kvar med hjälp av den andra kretsen. Bromsverkan är då lägre, vilket gör att du får längre bromssträcka.

Bromskraften överförs oftast hydrauliskt vilket innebär att det måste finnas bromsvätska i systemet för att bromsen ska fungera.

ABS-broms

Med få undantag har alla nya bilar som säljs idag så kallad ABS-broms. ABS brukar översättas till engelskans Anti-lock Braking System.

Med en ABS-broms har du ett inbyggt tekniskt stöd som hjälper dig att bromsa utan att hjulen låser sig och detta oavsett hur hårt du bromsar.

I och med att hjulen inte låser sig förlorar du inte styrningen. Detta gör att många olyckor kan undvikas.

Tänk på att du inte alltid får en kortare bromssträcka. På snö, is och grus kan den till och med bli längre. När du behöver "panikbromsa" med ABS-bromsar ska du bromsa så hårt du kan. Bli inte orolig om det känns som att bromspedalen "pulserar" upp och ner, detta är fullt naturligt då ABS-systemet är aktivt.

På vissa fordon kan man stänga av ABS- bromsen. Då brukar det lysa en lampa som varnar för detta. Kontrollera att systemet inte är avstängt. Läs instruktionsboken för mer information.

Bromsvätska - Hydrauliskt bromssystem

Bromsvätska kallas mediet i ett hydrauliskt bromssystem. Bromsvätskan används för att överföra kraften från bromspedalen till den mekaniska bromsen, skiv- eller trumbromsen.

Om du vid en kontroll märker att du måste fylla på bromsvätska är det viktigt att du fyller på. Var noga med att du verkligen fyller på bromsvätska och inget annan typ av vätska. Du bör också undersöka systemet så att du inte har något läckage.

Om du kör med för låg nivå riskerar du att helt förlora bromsförmågan.

Byt bromsvätskan

Temperaturväxlingar och luftfuktighet gör att det med tiden kan bildas en del vatten i bromsvätskan på grund av kondens. Kontrollera i instruktionsboken när bromsvätskan behöver bytas.

Bromsvätska - elektriskt bromssytem

I ett elektriskt bromssystem finns ingen bromsvätska.

Bromsverkan på alla hjul

När du kör en bil och bromsar med färdbromsen (fotbromsen) ska alla fyra hjulen bromsa. Mest bromsverkan är det på framhjulen.

Det finns olika typer av bromsar, skivbromsar och trumbromsar. Dagens bilar har nästan alltid skivbromsar, åtminstone på framhjulen, då dessa är effektivare.

Hydrauliska bromsar

När en bil använder en särskild bromsvätska för att överföra kraften från bromspedalen till hjulen har den så kallade hydrauliska bromsar.

Läkage av bromsvätska

För att motverka riskerna med läckage av bromsvätskan har bilarna dubbla bromssystem. Om en ledning börjar läcka finns bromsen kvar på minst två, ofta fler hjul, trots läckaget. Samtidigt tänds en varningslampa. När du inte har bromsverkan på alla hjul måste du anlita en bärgningsbil.

Bromsservo

För att det inte ska bli så tungt att bromsa är bromsarna ofta utrustade med ett hjälpmedel som kallas för bromsservo. Denna fungerar endast om motorn är igång vilket du bör vara medveten om vid bogsering. Utan bromsservo måste du trampa mycket hårdare på bromspedalen för att ”bromsen ska ta”.

Kontrollera den hydrauliska bromsen

Som förare måste du kunna kontrollera att bromsen fungerar. Se till att bilen är körklar men starta inte motorn. Medan du står still, trampa hårt på bromspedalen och håll den nedtryckt i några sekunder.

Om du märker att bromspedalen sjunker långsamt ner mot golvet under ditt tryck har du troligen ett läckage.

Om du märker att bromspedalen fjädrar upp och ned under ditt tryck har du troligen fått luft i bromssystemet.

Om något känns fel ska du undvika att köra och istället kontakta en verkstad.

Tvåkrets bromssystem

Färdbromsen är oftast uppdelad i två bromskretsar. Ofta är den ena bromskretsen bägge framhjulen och ett bakhjul medan den andra bromskretsen är bägge framhjulen och det andra bakhjulet. Detta gör att om den ena kretsen går sönder finns det en reducerad bromsverkan kvar med hjälp av den andra kretsen. Bromsverkan är då lägre, vilket gör att du får längre bromssträcka.

Det finns system med endast två hjul i varje krets.

Styrsystem

Styrsystemet används för att styra bilen. Ofta kallar man även styrsystemet för styrinrättning.

Som i de flesta system krävs det ett visst underhåll. Ett vanligt fel med styrsystemet är att det med tiden blir glapp i de leder och kugghjul som används. Glappet märker du när du kan röra ratten fram och tillbaka utan att hjulen rör sig, det ska inte glappa någonting.

Du kan också uppleva att bilen "drar" åt något håll. Detta kan uppstå när styrsystemet är skadat. Du kanske har kört på en trottoarkant och skadat styrsystemet och påverkat hjulens inställning.

Hydraulisk styrservo

I princip alla bilar har en styrservo för att underlätta styrningen. Du ska regelbundet kontrollera att denna funktion fungerar. Har du en hydraulisk styrservo ska du kontrollera att det finns servostyrningsvätska i styrservon. Mer information finns i din bils instruktionsbok.

Elektrisk styrservo

Många bilar har en elektriskt styrservo. Med en elektrisk styrservo kan vissa bilar även parkera själv då den kan sköta styrningen helt själv.

Styrservo - bogsering

När du bogserar en bil utan styrservo kan du räkna med att bilen är mycket trögare att styra än normalt.

Servostyrningsvätska - hydraliska system

Om du vid körning märker att det "hugger" i ratten när du styr eller att det ibland går lätt och ibland trögt att vrida på ratten har du troligen problem med hydrauliken. Det kan vara smuts eller luft i systemet. Du bör låta en verkstad göra en ordentlig felsökning.

När du gör en utvändig säkerhetskontroll bör du även kontrollera att du har tillräckligt med servostyrningsvätska i styrsystemet. Se din bils instruktionsbok för mer information.

Servostyrningsvätska - Elektromekaniska system

Dessa system används bland annat på bilar som kan parkera automatiskt då de kan styras av automatiska funktioner i bilen.

Den elektromekaniska servostyrningen är en elektrisk servostyrning. Denna typ av servostyrning innehåller inga hydrauliska komponenter och därför ingen servostyrningsvätska.

Styrinrättning

Styrinrättning är ett annat ord för styrsystem.

Vindrutetorkare

Vindrutetorkaren används för att hålla vindrutan fri när det regnar och snöar. För att hjälpa till att rengöra rutan finns en vindrutespolare. För att inte vattnet ska frysa i vindrutespolaren ska du enbart använda spolarvätska.

Stäng av torkarna innan du stänger av motorn!

När du parkerar bör du alltid stänga av torkarna och lämna dem i sitt viloläge innan du stänger av motorn. Detta för att inte torkarna automatiskt ska starta när du ska använda bilen nästa gång och slår på strömmen igen. Detta är särskilt viktigt på vintern då torkarens gummiblad kanske har frusit fast i vindrutan vilket kan skada torkarna.

Spolarvätska

Spolarvätska används för att tillsammans med vind- och bakrutetorkare hålla bilens rutor rena och säkerställa sikten vid körning.

På vintern måste du använda spolarvätska med frysskydd.

Kontrollampor

Varningsblinkers – samtliga blinkers blinkar samtidigt på bilen.

Motortemperatur – motorn är för varm, stanna.

Dimbakljus – dimbakljuset är tänt.

Motorkontrollampa – en eller flera felkoder finns lagrade i motorstyrenheten. För att ta reda på vad som gjort att lampan tänts måste felkoderna läsas av på en verkstad. Ett vanligt fel är att det är fel på avgasreningen.

ABS – något är fel på ABS-bromsarna.

Bränsle – det är dags att tanka. Du har sannolikt bara några liter bränsle kvar.

Oljetryck – oljetrycket är för lågt, stanna.

Lampa trasig – någon lampa är trasig.

Helljus – du kör på helljus.

Spolarvätska – fyll på spolarvätska.

Bromsvarning – något är fel på bromssystemet, stanna. Vanligast är att parkeringsbromsen är åtdragen eller att bromsvätskenivån är för låg.

Blinkers – blinkersen är påslagen (pilen finns oftast åt bägge håll).

Laddning – något är fel på generatorn, batteriet laddas inte.

Airbag – airbagen, något är fel.

Antispinn – lampan blinkar när systemet ”arbetar” och lyser när det är felaktigt.

Bakrutans uppvärmning – uppvärmningen av bakrutan är på, förbrukar mycket ström.

När du gör ditt körprov för Trafikverket förväntas följande av dig:

Du ska kunna göra en säkerhetskontroll och förstå vilka risker som kan uppstå om bilen inte fungerar som den ska.

Du ska kunna ändra på reglage medan du kör.

Bilens styrservo fungerar inte, hur påverkar detta dig när du kör?

Bilen kan vara trög att styra

I bilens servicebok står att bromsvätskan ska bytas ut med några års mellanrum, varför?

Bromsvätskan kan dra till sig vatten

Du är på väg hem från ditt arbete. Färdbromsen går sönder, får du köra vidare?

Nej, jag måste anlita bärgningsbil

Vad bör du göra om temperaturmätarens visare stiger till röd markering?

Stanna och kontrollera behållaren för kylarvätska utan att öppna dess eventuella lock

Din bils batteri är urladdat och du ska med hjälp av startkablar få ström till ditt batteri från en annan bils laddade batteri. Hur kopplar du den röda startkabeln korrekt?

Jag kopplar den röda kabeln mellan batteriernas pluspoler

Historia och utsräkning av elbilar

Under 2010-talet började en förändring ske där elmotorer i allt större utsträckning sattes in för att delvis eller helt driva bilar. Toyota Prius, Nissan Leaf och Tesla Model S var några av de tidiga modellerna.

2010 fanns mindre än 1000 laddbara elbilar i Sverige och i mitten av 2025 var den siffran över 650 000. Troligen kommer bilar med elmotor öka snabbt och många biltillverkare har redan meddelat sin avsikt att ändra fokus på sin tillverkning av bilar med förbränningsmotorer till bilar med elmotorer.

Några saker att vara särskilt uppmärksam på när du har en elbil:

Högspänningsbatterier kan ta skada om de blir helt urladdade, speciellt under längre tid. Du bör tillse att bilen inte står still länge utan laddning. Lär dig hur du laddar din bil bäst. Oftast är det bättre att ladda mindre och ofta än att ladda sällan och mycket, dvs ladda batteriet till 100 %.

Strömmen i högspänningsbatteriet kan medföra risker. Service och underhåll ska göras av behörig personal och du bör inte röra några komponenter eller kablar (ofta orangefärgade) som sitter ihop med högspänningsbatteriet. De är oftast märkta med varningstrianglar eller liknande symboler.

Tvätta inte motorrummet, laddningsuttaget eller högspänningsbatteriet med en högtryckstvätt och tvätta aldrig bilen under laddning.

Olika laddtid för elbilar

Laddningen kan antingen vara långsam (kallas även destinationsladdning) och ske med växelström (AC) som i regel finns i vanliga hus. Laddningen kan även ske med snabbladdning via hjälp av likström (DC).

Hur lång tid det tar att ladda beror i huvudsak på hur stort batteri du har och hur mycket ström laddaren kan ge. På en bil med ett batteri runt 60 kWh så tar det 6-9 timmar att ladda fullt. Snabbladdning till 80% kan ligga runt 30-60 minuter.

Risker med elbilars laddningssytem

Tänk på att det inte ska förekomma vatten eller damm i uttag och kontakter. Om du påbörjar laddning med förekommande vatten eller damm kan det uppstå risk för elstötar eller brand. Tänk även på att placera laddkabeln så att inte någon kör över den, trampar på den, snubblar över den eller på annat sätt skadar den. Avbryt alltid laddningen innan du kopplar från kabeln.

Laddplats (+ vad gäller för icke-elbilar)

När märket Laddplats sätts upp tillsammans med ett vägmärke för parkering är platsen reserverad för elbilar och laddhybrider som kan laddas externt med elektrisk energi som används för fordonets framdrivning. Så kallade elhybrider som inte laddas externt får inte använda denna p-plats.

Övriga bilar och fordon som drivs med bensin, diesel, etanol, gas eller en kombination av dessa drivmedel får inte heller parkera på dessa platser.

Det är tillåtet att stanna på platsen för i- eller urstigning av passagerare.

Det är inte tillåtet att stanna på platsen för i- eller urlastning av gods.

Hur mycket el som går åt för att driva en elbil beror på en mängd faktorer. Några av dessa är:

Bilmärke. Olika tillverkare är olika bra på att utvinna energi ur batteriet för att driva bilen.

Körstil. Högre hastighet och snabba accelerationer drar mer elektricitet.

Väder. Förbrukningen ökar när det är kallt. Användning av luftkonditionering när det är varmt påverkar också elförbrukningen.

Last. Kör du med mycket last går det åt mer elektricitet.

Ålder. En naturlig degradering av högspänningsbatteriet, beroende på antalet år bilen använts och körda mil.

Normal elförbrukning för elbil

En medelstor bil kan ligga runt 1,5 kWh/mil i medelförbrukning enligt WLTP. Förbrukningen kan också ligga på nästan det dubbla för större bilar eller bilar med annan teknik.

Energin lagras i bilens högspänningsbatteri

• En laddhybrid kan idag ofta lagra mellan 5 - 15 kWh, bilens räckvidd är ofta mellan 4-8 mil.

• En elbil kan idag ofta lagra mellan 30 kWh - 100 kWh, bilens räckvidd är ofta mellan 20-55 mil.

Det finns två typer av batterier för elbilar:

Ett stort batteri (batteripaket) som används för att driva bilen och som regelbundet behöver laddas. Dess kablar räknas som högspänningskablar och är orangefärgade för att de ska synas tydligt.

Ett mindre 12-volts batteri som lagrar ström, det finns även andra volttal men 12-volt är vanligast. Batteriet hjälper till att driva vindrutetorkare, stolsvärme och annan elektrisk utrustning i bilen. Till batteriet finns ett kablage som fördelar strömmen till de olika förbrukarna. För att förhindra brand vid kortslutningar är kablaget skyddat av säkringar. Du måste känna till var säkringarna finns, kontrollera i instruktionsboken.

Urladdat 12-voltsbatteri

När en elbil står parkerad är det stora batteriet inaktiverat. För att använda det stora batteriet måste det aktiveras. Detta görs med hjälp av 12-voltsbatteriet. Därför kan elbilister råka ut för den märkliga situationen att trots att bilen är fulladdad kan man inte använda bilen när 12-voltsbatteriet är urladdat.

Kylsystem elbil

Bilar med elmotor

På alla typer av elbilar kan batteriet bli för varmt men också för kallt. Därför har många elbilar, särskilt sådana som bara har eldrift, tekniker för att kyla respektive värma batteriet. Läs din bils instruktionsbok om just din bils lösning kräver något underhåll avseende dessa system för att skydda batteripaketet.

Kylarvätska

Batteripaketet blir varmt när det frigör energi. Det finns luftkylda batterier men på rena elbilar är det vanligast med vattenkylda batterier. Vattnet måste då innehålla kylarvätska med glykol för att inte frysa när du parkerar bilen i kyla. Oftast kan du inte själv fylla på eller kontrollera kylarvätskan. Läs i din bils instruktionsbok vad som gäller för just din bil.

Regenerativ bromsning elbil

Regenerativ bromsning eller bromskraftåtervinning är en metod för att bromsa in en elbil genom att elmotorn reverseras. Detta innebär att man vänder på strömmen och det blir ett kraftigt motstånd i elmotorn. På vissa elbilar kan man stänga av denna bromseffekt.

Med regenerativ bromsning räcker det ofta att använda enbart gaspedalen. När man gasar förflyttar bilen sig framåt, när man släpper gasen bromsas bilen. Tänk på att bromseffekten påverkas av hur varmt batteriet är med mera. Tänk dig för så du inte blir överraskad!

En fördel med regenerativ bromsning är att bilens högspänningsbatteri laddas genom att energin återförs till batteriet.

Behöver ett batteripaket på en elbil kylas?

Ja

Vad innebär regenerativ bromsning?

Bilen bromsas genom att elmotorn i en elbil reverseras när man släpper gasen

Byte av ägare

Har du köpt eller sålt ett fordon? Då ska du och den andra parten göra en anmälan om ägarbyte.

Anmälan ska vara hos Transportstyrelsen inom tio dagar efter överlåtelsen för att du ska få korrekt datum registrerat. Den nya ägaren ansvarar för att teckna en trafikförsäkring. Den gamla ägaren är ansvarig för allt som händer fordonet tills bytet av ägare är registrerat.

Säljer du eller köper via en ”handlare” har de ofta möjlighet att hjälpa till med byte av ägare då de har datoruppkoppling direkt med Transportstyrelsen.

I övriga fall måste du använda det senast utfärdade registreringsbeviset i original.

Fordonsrelaterade skulder

Från och med den 1 juli 2014 kan Kronofogden ta ett fordon i anspråk för betalning av obetalda fordonsrelaterade skulder. Detta gäller även om någon annan än den som är upphov till skulderna numera äger fordonet.

Det är därför viktigt att du kontrollerar att allt är i ordning med fordonet. Du behöver kontrollera om det finns någon obetald fordonsskatt, trängselskatt, felparkerings- eller infrastrukturavgift. Kontrollen görs i första hand hos Transportstyrelsen som har information på sin hemsida vart man vänder sig i de olika frågorna.

Registreringsbesiktning

När du ändrar din personbil klass I så att den inte längre stämmer överens med ditt registreringsbevis måste du registreringsbesiktiga bilen. Besiktningen måste göras inom en månad.

Några exempel när du måste registreringsbesiktiga:

Du har importerat bilen själv.

Om du trimmar din motor så att den blir starkare och därmed inte längre stämmer med bilens registreringsbevis.

Du har efterkonverterat en bil för etanoldrift.

Registeringsbesiktning - Speciella regler för dragkrok

Om du installerar eller tar bort en typgodkänd draganordning på en EU-typgodkänd personbil klass I krävs ingen registreringsbesiktning. Alla personbilar som är registrerade efter den 29 april 2009 är EU-typgodkända. Det finns även äldre fordon som är EU-typgodkända, se registreringsbeviset för mer information.

Samma regler gäller i regel för en EU-typgodkänd lätt lastbil. Hör med din verkstad då det finns vissa undantag.

Om du installerar en draganordning på en personbil klass II krävs alltid en registreringsbesiktning.

Registreringsbevis del 1

• Uppgift om vem som äger eller brukar bilen.

• Uppgift om leasing eller kreditköp.

• Tekniska uppgifter om bilen såsom längd, bredd, vikt med mera.

• Hur tung släpvagn bilen får dra.

• Hur tung släpvagn du får köra med bilen med enbart B-behörighet.

• Allmänna uppgifter om bilen.

• Den del som behövs för att "ställa av" bilen.

Med ”ställa av” menas att man avser att inte använda bilen under en period och därmed inte behöver betala fordonsskatt och trafikförsäkring.

Registreringsbevis del 2

• Uppgift om nuvarande ägare till bilen.’

• Uppgift om tidigare ägare/brukare till bilen (max 3 stycken).

• Allmänna uppgifter om bilen.

• Den del som ska användas vid skriftlig anmälan av ägarbyte eller avregistrering.

Transportstyrelsen har många e-tjänster där du kan hantera din bil. Del 2 är en värdehandling och bör därför inte förvaras i bilen.

Registreringsskyltar

Registreringsskylten identifierar fordonet.

Via Transportstyrelsen kan man få uppgifter om ett annat fordon. Via hemsidan får du inte reda på ägaren på grund av Dataskyddsförordningen (The General Data Protection Regulation). Om du identifierar dig på ett godkänt sätt kan du få ett e-postmeddelande även med personuppgifter. Via deras SMS-tjänst får du även ägaruppgifter.

Nytt format för registreringsnummer

Ett nytt format för registreringsnummer, där sista siffran kan vara antingen en siffra eller en bokstav, infördes i början av 2019. Anledningen är att registreringsnummer i det nuvarande formatet, med tre bokstäver och tre siffror, är på väg att ta slut.

Man brukar tala om följande försäkringar:

Trafikförsäkring (obligatorisk)

Brand-, glas- och stöldförsäkring

Vagnskadeförsäkring

Trafikförsäkringen ger ersättning för:

• Skador som drabbar dig själv eller andra personer i både ditt eget fordon eller det andra fordonet. Man får ekonomisk hjälp till exempel sjukhusvård eller förlorad arbetsinkomst. Trafikförsäkringen gäller även den som eventuellt lånar ditt fordon.

• Skador på någon annans fordon,

• Skador på någon annans egendom som en byggnad eller andra saker.

Viktigt att tänka på - fordonsförsäkring

Egna fordonet

För att få ersättning på skador på det egna fordonet behöver du en vagnskadeförsäkring.

Blir ditt fordon stulet måste du ha en stöldförsäkring för att få ersättning.

Regressrätt

Om det visar sig att du orsakat en olycka genom grov vårdslöshet eller vårdslöshet vid rattfylleri kan du bli skyldig att ersätta försäkringsbolaget för deras kostnader. Denna rätt till ersättning som försäkringsbolagen har kallas för återkravsrätt/regressrätt.

Förare under 24 år

På trafikförsäkringen finns ofta en särskild självrisk om du är under 24 år.

Premierna är betydligt högre för unga förare. Premierna sjunker i takt med antalet skadefria år.

Nedan redovisas några faktorer som kan ha inverkan på fordonsskattens storlek:

• Fordonskategori

• Skattevikt

• Drivmedel

• Koldioxidutsläpp

• Miljöklass

Speciella skatteregler för nya fordon

Skattereglerna, som kallas för malus, innebär en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar.

Tips

Reglerna är minst sagt komplicerade. När du ska köpa en bil bör du före köpet ta reda på skatten med hjälp av Transportstyrelsens hemsida och bilens registreringsnummer. Köper du en ny bil kan det skilja mycket i skatt om du väljer en modell som har höga utsläpp av koldioxid.