Biologi 2 - delprov 4 - svampar och växters fysiologi

Blad

Fotosyntesen sker här för de flesta växter.

Klyvöppningar:

Bildas från specialiserade epidermisceller på undersidan av bladet. Här tas koldioxiden upp och syrgas och vattenånga från fotosyntesen utsöndras.

Stam

Den viktigaste funktionen är att placera bladen så att de får tillräckligt med ljus samt att blommorna syns. Här sker även transport av vatten och näringsämnen.

Rot

Tar upp vatten och mineralämnen som transporteras vidare i ledningsvävnaden. Det lagras även kolhydrater från skottets fotosyntes. Rotsystemet består av en huvudrot som förgrenar sig till sidorötter,

Skott

Det blad och stam tillsammans kallas för. Hit räknas även sidogrenar som frukter, blommor och frön.

Ledningsvävnad

Genom detta sker transporten av näring och vatten. Den löper mellan rot och blad. Fungerar även som stöd.

Xylem

Kärlsystem i ledningsvävnad som transporterar vatten och mineralnäringsämnen från rötterna till stammen och bladen. Består av cellväggar från döda celler som är perforerade med små porer.

Trakeider

En typ av xylem som består av enstaka döda celler som överlappas. Vatten transporteras genom en trakeid till en annan överlappande.

Kärl

En typ av xylem som bara finns hos blomväxterna angiospermerna. De sitter ihop ände till ände och formar rör som vattnet transporteras genom, genom porerna i cellväggarna från ett kärl till ett annat.

Floem

Transporterar kolhydrater från fotosyntesen till rötterna samt växande delar av växten (blommor och frukt). Saknar ofta cellkärna samt vakuol. Båda transporterar även växthormoner och signalämnen mellan växtens olika delar.

Silrör

floemets celler sitter ihop ände till ände och bildar långa rör. Cytoplasman hänger ihop genom plasmodesmer.

Följeceller

ämnen i floemet transporteras genom silrörscellerna genom följeceller som sträcker sig längs silrören.

Epidermis

Det yttersta lagret hos organen. Består av tätt packade celler, ofta ett cellager tjockt. Hos blad och stam utsöndrar det även ett vax som bildar ett yttre skikt → kutikula. Detta minskar avdunstningen från växten.

Grundvävnad / Parenkym

finns mellan epidermis och ledningsvävnaden. Består av celler som utför fotosyntes, lagrar socker och annat, samt ger stöd. I bladen kallas grundväven för mesofyll och i roten samt stammen kallas det cortex.

Meristem

Här bildas moduler (en grundläggande enhet som upprepas). Det är en samling små celler som fungerar som stamceller, utan vakuoler. De finns i toppen av skotten, i rotspetsarna och i de flesta fall i bladen.

Transpirationsströmmen

Vattentransporten i trädet, upp genom stammen och ut genom klyvöppningari bladen. Detta sker genom avdunstning av vatten och skapar ett sug som drar upp nytt vatten från rötterna.

Endodermis

Tätt skikt av celler mellan grundvävnad och ledningsvävnad i roten. Cellväggarna som mynnar till cellerna i endodermis innehåller suberin vilket är ogenomsläppligt för polära ämnen ex. vatten och joner. Det bildas en barriär längs hela endodermis. Endodermis styr vattenflödet.

Apikal dominans

Ett tillväxande toppskott hämmar knoppar längre ner på skottet. Det aktiva meristemet i toppskottet bildar hormonet auxin vilket transporteras nedåt i växten. Auxinet hämmar tillväxten av nya sidoskott.

Växthormoner

Samverkar med olika hormoner, generellt bryter växthormoner ner proteiner som hämmar transkriptioner av en gen → då det inte finns något av hormonen blockeras genen och den kan inte aktiveras.

Auxin

Viktigaste tillväxthormonet

Cytokinin

Stimulerar bildning av sidogrenar. Produceras främst i rötterna för att sedan transporteras upp genom ledningsvävnaden. Mer cytokiner → knoppar bildas. Mer auxin → fler rötter bildas.

Gibberellin

Reglerar växternas tillväxt genom att stimulera eller hämma celldelning och ökar cellernas längd eller volym

Eten

Mogna frukter och pollinerade blommor bildar detta ämne. Ju mer det finns desto snabbare vissnar blommorna. Det är även när växterna släpper sina blad. Eten kan spridas till andra delar av växten eller närliggande växter

Abskisinsyra

Styr när frön och knoppar ska gå i vila inför vintern och när vilan ska brytas. Generellt styr det även utvecklingen av embryot, groddplantan och den vuxna växtens organbildning.

Systemisk resistens

Växters immunologiska reaktion mot patogener. När en patogen binder till en receptor på cellembranet ansamlas skyddsproteiner samt fytoalexiner vilket dödar patogenerna på det infekterade området, samt ökar produktionen av växthormoner vilket signalerar för resten av växten att den är under attack → kan förbereda sig samt göra sig mer motståndskraftig.

Hypersensitivitet

Den reaktion som leder till programmerad celldöd som svar på infektion. Det fungerar som följande: de patogener som utvecklat ämnen som förhindrar växtens generella immunförsvar från att börja her lett till att specifika receptorer på växten utvecklats som känner igen dessa och istället aktiverar det specifika immunförsvaret. Utöver det som sker i SAR bildas även resistensproteiner som angriper de specifika molekylerna i patogenerna som hämmar växtens förmåga att aktivera det generella immunförsvaret. Infekterade celler runtomkring genomgår apoptos för att förhindra spridning.

Generationsväxling

Först bildas en gamofyt (haploid) som sedan blir en diploid sporofyt.

Gamofyt

Haploida, gametbildande generationen. Kraftigt reducerad och består enbart av de tre cellerna i pollen samt de få cellerna i embryosäcken.

Sporofyt

Den diploida, sporbildande generationen. Hos blomväxter är det de dipoida modercellerna som genom meios bildar haploida sporter som i sin tur genom mitos bildar könsceller.

Sporväxt

Växter som förökar sig med sporter till exempel mossor, alger, ormbunksväxter. De saknar ledningsvävnad.

Kärlväxt

De växter som har särskilda kärl, alltså ledningsvävnad för transport av vatten i växten. Detta innefattar även fröväxter, men inte mossor.

Fröväxter

Växter som förökar sig med frön, ex barr- och lövträd samt växter som blommar.

Dubbel befruktning

Det är inte bara en av spermiecellerna från pollenslangen som smälter ihop med fruktämnets könsceller. När pollenslangen växer in i embryosäcken via mikropylen spricker pollenslangen och spermierna frisätts, en smälter samman med äggcellen och bildar en diploid zygot. Den andra smälter samman med den diploida centralkärnan och bildar en triploid frövita.

Endosperm

Den triploida cellen som bildas vid dubbel befruktning som ger näring åt växtembryot. Den genomgår tusental kärnklyvningar utan celldelning och bildar tillslut en jättelik cell med flera tusentals cellkärnor som bildar cellmembran och cellväggar runt dessa cellkärnor.

Hjärtblad

Ge näring och energi åt embryot under första tiden efter att fröet har grott. Mellan hjärtbladen bildas skottmeristemet. Hos de flesta växter tar hjärtbladen upp näringen från endospermet → de färdiga fröerna har inget endosperm utan tjocka och näringsrika hjärtblad.

Frö

Embryo + frövita (endosperm)

Frukt

Det som blir kvar av en blomma efter pollination och befruktningen när del blomdelar såsom hylleblad, ståndare och delar av pistillen, vissnat och fruktämnet tillvuxit kraftigt. Det som innesluter fret eller fröna hos alla blomväxter.

Nakenfröig

Växter som hos fröna saknar kronblad, foderblad, fruktämne och pistill, där fruktämnet sitter helt öppet.

Gömfröig

Dessa växter har frön som alltid är inneslutna av foderbladen.

Ståndare

Hanliga fertila organet. Består av ståndarknappen och ståndarsträngen

Pollen

Bildas i ståndarknappen och innehåller de hanliga könscellerna.

Pollenslang

Slanglik bildning som växer ut från ett groende pollenkorn.

Stift

Ett rör från fruktämnet till märket på toppen

Märke

Tar emot pollen

Mycel

Hyfer bildar tillsammans mycel. Det bildas stora nätverk av mycel som finns under marken i princip var vi än är ute i skogen. På detta sättet kan skogen på vissa sätt kommunicera med varandra.

Hyfer

Enkla förgrenade eller sammanvuxna långa trådar som endast tillväxer vid sina yttersta spetsar. De flesta är haploida.

Kitin

Svamparnas cellväggar består inte av cellulosa utan kitin.

Spor

Sådd eller frö, könlösa förökningskroppar som kan utvecklas till en ny individ.

Fruktkropp

Det är den delen av svampen som vi tänker på, det är den synliga fruktkroppen. Den består av sammanvävda hyfer som är en del av svampens mycel. Den utger endast en liten bråkdel av hela svampen.

Septum

Tvärväggar som står mellan varje hyf. Men den är inte helt omslutande, de kan nämligen dela cytoplasma, organeller och ibland cellkärnor. Detta gör även att näringsämnen kan transporteras väldigt snabbt till hyfspetsen och det är därför svampar generellt växer snabbare än andra växter.

Jästsvamp

Betyder att svampen är encellig

Mykoremediering

Användning av svampar för att bryta ner miljögifter. Detta fungerar eftersom många av de kemiska bindningar som sätter ihop råolja, diesel och många bekämpningsmedel finns i växter. Detta leder till att svampenzymer som bryter ner lignin och cellulosa även kan bryta ner olika typer av föroreningar.

Pencillin

Vi använder svampar för att skapa läkemedel som penicillin. Penicillin innehåller en betalaktam ring som hämmar uppbyggnaden av bakteriecellväggar.

Nedbrytare / Saprofyter

Svampar som livnär sig på att bryta ner döda organismer.

Parasit

Svampar som livnär sig på att bryta ner levande organismer

Mutualism

Symbios, den ena för näring direkt från levande organismer men får i gengäld hjälpa värdorganismen på annat vis.

Lavar

En svamp samt en encellig fotosyntetiserande alg eller cyanobakterie. De bildar tillsammans en lavkropp som kallas bål. Grönalger och cyanobakterierna kan leva utan svampen men svampen kan inte överleva utan algen. I detta fellet ger svamphyferna närsalter till de fotosyntetiserande cellerna vilket skapar en perfekt fuktig miljö medan svampen i sin tur får socker från algernas fotosyntes.

Mykorrhiza

Svampen förlänger kärlväxtens rötter för större upptag av närsalter och vatten. Svamphyferna växer snabbare och tar upp närsalter mer effektivt än vad växten kan. Det är bara ett fåtal växter som inte bildar mykhorriza.

Parningstyp

Vissa svampar har fria könsceller medan andra har hyfer med 2 eller flera parningstyper som är genetiskt olika. Hyfer som hör till samma parningstyp kan inte para sig med varandra.

Sporgömme

Organ som bildar sporter och som finns hos flertalet växter samt alger och svampar.