Begreppslista Biologi 2 delprov 1

Cellteorin

Beskriver cellen som livets grundläggande enhet som alla är uppbyggda av och uppkommit genom celldelning.

Cellmembran

Består av fosfolipider i ett dubbellager och omger cellen och organellerna. Det är selektivt permeabelt och reglerar vad som kan passera in och ut ur cellen.

Transportproteiner

Flyttar joner eller stora molekyler genom cellmembranet och kan kontrollera mängden av ett ämne som kommer in i cellen.

Membranpotential

Skillnaden i laddning mellan insidan och utsidan av cellmembranet, skapad av koncentrationsskillnader och transportproteiner.

Passiv och aktiv transport

Aktiv transport kräver energi för att transportera ämnen över cellmembranet, medan passiv transport inte kräver energi.

Koncentrationsgradient

Skillnaden i koncentration av ett ämne mellan olika sidor av ett membran.

Semipermeabel

Ett membran som tillåter vissa ämnen att diffundera genom det, medan andra inte kan.

Osmos

Vattnets diffusion genom ett selektivt permeabelt membran, vilket kan resultera i upptag eller avgivning av vatten av cellen.

Akvaporiner

Kanalproteiner som möjliggör osmos genom att underlätta snabb diffusion av vatten genom cellmembranet.

Turgor

Trycket som finns i en växtcell på grund av mängden vatten den innehåller.

Hypoton, hyperton och isoton

Hypoton lösning har lägre koncentration av lösta ämnen än cellen, hyperton lösning har högre koncentration och isoton lösning har samma koncentration.

Osmotisk potential

Trycket som uppstår när vatten diffunderar från områden med lägre till högre koncentration av lösta ämnen.

Tryckpotential

Trycket som cellinnehållet utövar mot cellväggen för att förhindra osmos.

Vattenpotential

Summan av tryckpotential och osmotisk potential, som visar i vilken riktning vatten rör sig.

Jonkanaler och transportproteiner

Möjliggör passiv transport av joner och andra partiklar genom cellmembranet.

Endo-och exocytos

Energikrävande membrantransport där partiklar transporteras in i eller ut ur cellen genom membranblåsor.

Ribosom

Platsen där proteinsyntesen sker enligt kod från DNA via RNA.

Nukleinsyra, protein, kolhydrat och lipid

Organiska makromolekyler som är viktiga för cellens strukturer och funktioner.

Aminosyra

Byggstenar för proteiner, bestående av en central kolatom, karboxylgrupp och aminogrupp.

Peptidbindning

Bindningen mellan två aminosyror i ett protein.

Polypeptid

En kedja av aminosyror som bildar ett protein.

Protein

Molekyler som utför många av cellens funktioner och bygger upp dess strukturer.

Kolhydrat

En stor del av organiskt material på jorden, bildas av vatten och koldioxid vid fotosyntesen och har viktiga funktioner i cellerna.

Monosackarid

Enkla sockerarter, bestående av en sockermolekyl.

Glukos

En viktig energikälla för celler.

Fruktos

En enkel sockerart som finns i frukt och är energirik.

Disackarid

Kolhydrat som består av två enkla sockerarter.

Sackaros

En disackarid och energireserv hos växter, också känt som rörsocker.

Laktos

En disackarid som finns i mjölk.

Polysackarid

En kedja av tre eller fler sockerarter, kan vara väldigt långa.

Stärkelse

Den vanligaste polysackariden i födan.

Cellulosa

En polysackarid som utgör huvuddelen av växternas cellväggar.

Lipid

Bygger upp cellmembranen och används som energireserver, svårlösliga i vatten.

Fosfolipid

En typ av lipid som utgör stora delar av cellmembranen, bestående av en glycerolmolekyl, två fettsyror och en fosfatgrupp.

Steroid

En typ av lipid som har olika funktioner, inklusive att fungera som hormoner och stabilisera membran.

Kolesterol

Ett exempel på en steroid.

Fett

Triglycerider som används som energireserver.

Glycerol

En enkel alkohol som är en del av triglycerider.

Fettsyra

En fettsyra består av en karboxylsyra och en kolkedja.

Mättad

En fettsyra som bara har enkelbindningar mellan kolatomerna i kolkedjan.

Omättad

En fettsyra som har en eller flera dubbelbindningar mellan kolatomerna i kolkedjan.

Klorofyll

Ett pigment som ger växter deras gröna färg och är viktigt för fotosyntesen.

Karotenoider

Ljusabsorberande pigment som finns hos växter och djur.

Nukleinsyra

Långa kedjor av nukleotider som innehåller den genetiska informationen.

DNA

En dubbelsträngad nukleinsyra som lagrar den genetiska informationen.

RNA

En enkelsträngad nukleinsyra som är involverad i att omvandla DNA:s information till cellens olika egenskaper.

Nukleotid

Byggstenar för nukleinsyror, bestående av en sockermolekyl, en

Cellens inre membransystem

Omfattar organeller som är involverade i cellernas upptag, transport och utsöndring av ämnen.

Mitokondrie

Organell som styr de viktigaste processerna i cellens energiomsättning. Cellens kraftverk.

Plastid

De mest typiska organellerna i växtceller som sköter flera olika uppgifter genom sina olika sorter.

Extracellulära strukturer

De yttre strukturer runt alla celler som skyddar, stödjer eller binder celler till varandra.

Cellvägg

Ger växtceller en fast form och skyddar mot infektion.

Cellmembran

Består av fosfolipider i ett dubbellager och är selektivt permeabelt.

Ribosom

Här sker proteinsyntesen enligt kod från DNA via RNA.

Bakteriekromosom

Ringsluten DNA-molekyl som innehåller bakteriens genom.

Plasmider

Små extra tillskott av bakteriens genom som kan utbytas mellan bakterier.

Cytoplasma

En trögflytande vätska som innehåller högre halter av olika joner och molekyler än vad som finns utanför cellen.

Bakterieflagell

Proteintrådar som ger bakterien rörelseförmåga.

Vakuol

Vätskefylld blåsa hos växtceller som fyller ut cellen och ger den spänst.

Kärna

Här finns DNA:t hos eukaryoter.

Kloroplast

De organeller där fotosyntesen äger rum i.

ER (Endoplasmatiskt Retikulum)

Nätverk av membran som producerar nya membran och har viktig funktion för avgiftning.

Golgiapparat

Membranblåsor som sköter om exocytos och bildar lysosomer.

Lysosom

Finns enbart i djurceller och bryter ned partiklar och utslitna organeller.

Cellskelett

Ger cellen dess form, transporterar ämnen och organeller i cellen.

Mikrotubuli

Ger stöd åt cellen, utgör en transportväg och bygger upp cilier och flageller.

Mikrofilament

Kan förlängas eller förkortas och ger cellen form och rörelseförmåga.

Aktin

Ett protein som ansvarar för muskelkontraktionen.

Intermediära filament

Stabilare än mikrotubuli och mikrofilament och påverkar cellens struktur.

Keratin

Bygger upp naglar, hår och intermediära filament.

Flagell

Rörelseorganeller hos spermier och flagaletter.

Cilie

Hårliknande utskott från eukaryota epitelceller som transporterar partiklar och slem.

Extremofiler

Organismer som växer optimalt under extrema miljöförhållanden.

Biofilm

Ett skikt mikroorganismer på en yta som är nedsänkt i vatten eller fuktig miljö.

Patogener

Bakterier som är parasiter och orsakar sjukdomar.

Motorproteiner

Molekyler som kan ändra form och används för transport i cellen.

ATP

Adenosintrifosfat, en central molekyl i cellernas energiomsättning.

ADP

Adenosindifosfat, bildas när ATP används och kan återbildas till ATP.

Cellandning

Processen där energirika molekyler oxideras fullständigt för att utvinna energi.

Elektronmottagare

Det oorganiska ämnet som tar upp elektroner från det oxiderade ämnet.

Organotrofer

Organismer som använder organiska ämnen som energikälla.

Kemotrofer

Organismer som självnärande genom oxidation av oorganiska ämnen.

Lititrofer

Celler som använder oorganiska energirika molekyler som energikälla.

Fototrofer

Organismer som kan använda ljusenergi för att omvandla koldioxid, vatten och närsalter till andra kemiska föreningar.

Glykolys

Processen där glukosmolekylen bryts ned till pyruvat och ATP produceras.

Citronsyracykel

En del av cellandningen där acetyl-CoA bryts ned och energi produceras.

Citronsyra

En 6C-förening som bildas i citronsyracykeln genom att en pyruvat 2C binder till oxaloacetat (4C).

Elektrontransportkedjan

En process där elektroner från NADH anländer till elektrontransportkedjan och överförs från ett protein till ett annat, vilket resulterar i produktion av ATP.

Metabolism

Kemiska reaktionsvägar för att omvandla näring till energi och byggstenar som cellerna behöver.

Fermentering

En process där celler kan producera ATP genom att använda organiska ämnen som energikälla utan att använda en elektrontransportkedja.

Fotosyntes

En process där ljusenergi omvandlas till kemiskt bunden energi, vanligtvis i form av glukos.

Aktiveringsenergi

Den energi som krävs för att bryta intramolekylära bindningar.

Autotrof

Organismer som kan producera sin egen näring genom fotosyntes eller kemisk energi.

Heterotrof

Organismer som behöver konsumera andra organismer för att få sin näring.

Anabola reaktioner

Uppbyggande reaktioner där energi krävs för att bygga upp stora och komplexa molekyler från enkla föreningar.

Katabola reaktioner

Nedbrytande reaktioner där energirika föreningar bryts ned och energin görs tillgänglig för cellernas behov.

Enzym

En typ av protein som katalyserar kemiska reaktioner genom att sänka aktiveringsenergin.

Substrat

De ämnen som enzymer aktiverar och omvandlar i en kemisk reaktion.

Produkt

De ämnen som bildas i en kemisk reaktion där ett enzym är involverat.

Aktiv yta

Den del av ett enzym där substratet binder och den kemiska reaktionen äger rum.