Kemi (prov 2)

1 (molberäkningar)

Beteckna alla aktuella storheter, klargör vad du ska beräkna

2 (mol)

Ta fram den formel du behöver för att lösa uppgiften

3

Motivera beräkningen och redovisa beräkningen utifrån motiveringen

4

Använd enheter konsekvent

5

Svara → avrunda → svar:

5-stegsmetoden

1 Massa som anges i uppgiften:

2. Beräkna substansmängd:

3. Ekvivalensförhållande:

4. Beräkna substansmängd nr 2:

5. Beräknaden sökta massan:

intermolekylära bindningar

bindningarna mellan olika molekyler till skillnad från bindningarna mellan grundämnena I molekylen.

Hur tolkar och använder man FONClBrISCH?

F O N Cl Br I S C H är olika ämnen arrangerade i ordning från högst till lägst elektronegativitet.

Polär/opolär bindning

Bindningen mellan två atomer av samma atomslag är opolär eftersom de har samma elektronegativitet, men polär mellan två av olika atomslag. detta är eftersom de har olika elektronegativitet, och den mer elektronegativa atomen attraherar då den andres valenselektroner så att den andra får en positiv laddning och den ena en negativ. Bindningen blir då polär om skillnaden i elektronegativitet inte är mindre än 0,4. polernas laddning markeras med pos/neg delta.

intermolekylära bindningar och dess egenskaper

dispersionskrafter - krafterna mellan två opolära molekyler. molekylerna bildar tillfälliga molekyler som påverkar närliggande molekyler. Den svagaste intermolekylära bindningen, vilket betyder att kokpunkten hos ämnen med denna bindning är lägre än den för de med en starkare bindning då den enkelt bryts av värmen, vilket gör att molekylerna slutar “sitta ihop” och då övergår till gasform.

dipol-dipolbindning - krafterna mellan polära molekyler, där molekylens negativa pol attraheras till en annan identisk molekyls positiva pol osv. Dipoler är alltid asymmetriska.

vätebindning - ett specialfall av dipol-dipolbindning som sker när den ena molekylen har väte bundet till ett ämne med hög elektronegativitet såsom fluor, syre eller kväve, och den andra molekylen har en elektronegativ atom med minst ett fritt elektronpar. Den elektronegativa atomen drar åt sig så mycket av elektronerna, att väteatomen blir helt fri från elektroner. Väteatomen – fast nu är det ju bara en vätejon, alltså en proton – kan pysa iväg till den andra elektronegativa atomen, som "lånar ut" sitt fria elektronpar till vätet. Den första och den andra molekylen delar på en proton – detta är själva vätebindningen!

löslighet av jonföreningar och molekylföreningar i olika lösningsmedel

Jonföreningar har starkare bindingar och har drf högre dmält o kokpunkt oavs intermolekylära krafter. Jonföreningars elektroner blir fria när de löses i t.ex. vatten så de leder då ström medan bmolejyler nt

beräkna beräkna empirisk formel vs molekylformel

Empirisk formel: beskriver förhållandet mellan substansmängderna av de ämnen som ingår i ett ämne uttryckta som minsta möjliga heltal. I en jonförening är den empiriska formlen densamma som formelenhetens formel (ex. NaCl, Mg(OH)2)

Empirisk formel räknas genom att ta förhållandet mellan två ämnens substansmängder. T.ex. om n(A)÷n(B) ger ½ är den empiriska formeln AB2.

Molekylformel: I en molekylförening kan molekylformeln vara en multipel av den empiriska formeln. (ex. Molekylformel C2H6 vs empirisk formel CH3)

Molekylformel räknas genom att ta molmassan på ämnet du ska räkna ut formeln på delat på molmassan för dess empiriska formel. Förhållandet mellan ämnena multipliceras sedan med svaret, och ger dig molekylformen.

ekvivalensförhållanden

2H₂ + O₂ → 2H₂O

2 mol H₂ ⇔ 1 mol O₂ ⇔ 2 mol H₂O.

hur olika intermolekylära bindningar ritas

Dipol-dipol: B-Aδ+_____δ-B-A

Dispersionskrafter: B-A ←→ B-B

Väte: B-A - - - - - B-A

Bindningar och dess löslighet i olika vätskor

Van der waals - fettlöslig (lika löser lika, fettmolekyler är bundna m dispersionskrafter)

Dipoldipol + väte - vattenlösliga (vatten har vätebindning, och starkare bindningar kan inte binda sig till svaga som van der waals för de är för bundna t varann)

Att skriva reaktionsformler utifrån bara namnen av ämnena

(Jonförening) balansera ut ämnena på produktsidan för att få ekvivalensförhållandet. Se hur reaktanterna är bundna till varann. Balansera sedan formeln.