Språk historia 2.0

• Vilken språkfamilj och gren tillhör svenskan

• Svenskan tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

• Inom denna familj tillhör svenskan den germanska grenen.

• Mer specifikt utvecklades svenskan ur urnordiskan, som var en nordlig gren av urgermanskan. 

• Språk som är besläktade med svenskan

• Närmast besläktat med svenskan är danskan, följt av norska, isländska och färöiska.

• På längre håll är svenskan även släkt med andra germanska språk som engelska, tyska och holländska, 

• samt mer avlägsna indoeuropeiska språk som franska, grekiska, ryska och hindi

• Hur ser man släktskapet:

• Forskare jämför ord och grammatik i både moderna och äldre texter. Ju äldre texterna är, desto tydligare blir likheterna mellan de besläktade språken

• Arvord som bevis: 

• Det tydligaste tecknet på släktskap är arvord. Detta är ord för saker som alltid har funnits och som är mycket lika i de besläktade språken, till exempel:

  • Familjemedlemmar: mor, far, barn.

  • Kroppsdelar: huvud, arm, ben.

  • Naturfenomen: vatten, vind, dag, natt.

  • Som exempel är ordet för "moder" slående likt i många indoeuropeiska språk, som latinets mater och engelskans mother

• Urnordiska (Inledning, kännetecken, händelser)

• (ca 200–800)

• Inledning: Utvecklades ur urgermanskan när de nordiska språken började särskilja sig.

• Kännetecken: Skriftsystemet var den äldre futharken med 24 runor. Språket förändrades genom att J- och W-ljud i början av ord försvann (t.ex. year blev år), obetonade vokaler i slutet av ord ströks, och fenomen som brytning och omljud uppstod.

• Händelser: Man skrev främst på trä (som förmultnat) eller stenar och smycken.

Runsvenska (Inledning, kännetecken, händelser)

•  (800–1225)

• Inledning: 

  • Vikingatiden inleds och de nordiska språken delas upp i en öst- och västnordisk gren.

• Kännetecken:

  •  Den yngre futharken (16 runor) ersatte den gamla eftersom den var lättare att rista i sten. Diftonger började försvinna (t.ex. stein blev sten).

• Händelser: 

  • Kristnandet kring år 1000 införde det latinska alfabetet och lånord från latin och grekiska kopplade till religion och utbildning (t.ex. kyrka, präst, skola).

Fornsvenska (Inledning, kännetecken, händelser)

• inledning: 

  • Inleds 1225 med nedtecknandet av Äldre Västgötalagen. Epoken delas ofta upp i äldre (fram till 1375) och yngre fornsvenska.

• Kännetecken:

  •  Krånglig grammatik med fyra kasus (innebar att ord ändrade sina ändelser beroende på om de var den som gjorde något, ägde något, fick något eller blev utsatt för något i meningen.)

  • och tre genus (maskulinum, femininum, neutrum). Ingen enhetlig stavning; bokstäver som þ (thorn), æ och ø användes.

• Händelser: 

  • Hansan som var en grupp tyska affärsmän och hantverkare som flyttade till svenska städer för att handla och arbeta medförde ett enormt inflöde av lågtyska lånord rörande stadsliv och handel (t.ex. betala, fönster, borgmästare).

• Äldre nysvenska (Inledning, kännetecken, händelser)

• (1526–1732)

• Inledning: 

  • Inleds med översättningen av Nya testamentet 1526.

• Kännetecken: 

  • Gustav Vasas Bibel (1541) införde bokstäverna å, ä och ö och satte en första stavningsnorm.

  • Under 1600-talet lånades franska ord in via tyskan, ofta kopplade till militär (t.ex. marschera).

• Händelser:

  •  Boktryckarkonsten och reformationen gjorde att texter på svenska kunde spridas till folket.

• Yngre nysvenska (Inledning, kännetecken, händelser)

• (1732–1906)

• Inledning:

  •  Markeras av utgivandet av tidskriften Then Swänska Argus 1732.

• Kännetecken: 

  • Ett mer lättsamt och modernt språk. Franska lånord inom mode och kultur blev vanliga i överklassen (t.ex. parfym, garderob).

  • Mot slutet av epoken kom engelska lånord genom den industriella revolutionen.

• Händelser: 

  • Svenska Akademien grundades 1786 och gav ut en avhandling 1801 som stadgade regler för stavning.

  • Folkskolan (1842) bidrog till att standardisera språket.

• Nusvenska  (Inledning, kännetecken, händelser)

• (1906–idag)

• Inledning: 

  • Inleds med stavningsreformen 1906 där dt blev t/tt och fv/hv blev v.

• Kännetecken: 

  • Skillnaderna mellan tal och skrift minskar.

  • År 1945 togs verbens pluralformer bort i skrift.

  • Språket påverkas kraftigt av engelska genom globalisering och teknik.

• Händelser:

  •  Du-reformen på 1960-talet ändrade tilltalsmönster.

  • Radio, TV och digitalisering har lett till dialektutjämning

  • och nya sätt att kommunicera (t.ex. emojis och AI)

• Latin och grekiska (Händelse, exempelord, orsak)

• 1000-talet och framåt)

• Händelse: 

  • Kristnandet av Sverige.

  • Kyrkan tog hand om all utbildning och bokutgivning, vilket införde ett helt nytt ordförråd.

• Exempelord:

  •  Kyrka, präst, skola, alfabet, döpa, skriva, mässa, brev.

• Orsak:

  •  Orden behövdes för att benämna nya religiösa företeelser och utbildningskoncept som inte funnits i Norden tidigare.

• Lågtyska (Händelse, exempelord, orsak)

•  (1200- och 1300-talet)

• Händelse: 

  • Hansans etablering och tysk invandring. Tyska köpmän och hantverkare (borgare) flyttade till svenska städer.

• Exempelord: 

  • Betala, fönster, stad, hantverk, borgmästare, snickare, bli, fråga.

  • Även prefix som be- (betala) och suffix som -het (värdighet).

• Orsak:

  •  Tyskan talades i alla samhällsskikt och påverkade allt från handel och politik till vardagliga uttryck.

Franska (Händelse, exempelord, orsak)

•  (1600- och 1700-talet)

• Händelse: 

  • Först militära kontakter under trettioåriga kriget,

  • sedan en stark kulturell beundran för Frankrike hos den svenska överklassen och hovet.

• Exempelord:

  •  Marschera, batallj (militär),

  • samt parfym, garderob, choklad, dessert, journal, scen, möbel.

• Orsak: 

  • Frankrike var den ledande kulturnationen. Överklassen satte normen för mode, mat och konst, vilket gjorde att orden spreds till resten av samhället.

Engelska (Händelse, exempelord, orsak)

•  (1800-talet och framåt)

• Händelse: 

  • Den industriella revolutionen (Storbritannien) och

  • senare USA:s dominans inom teknik, sport och underhållning.

• Exempelord: 

  • Jobb, strejk, sport, kex, tennis (tidiga lån) samt headset, baby, offside, hemsida, delete (moderna lån).

• Orsak: 

  • Storbritannien och USA ledde den tekniska och kommersiella utvecklingen.

  • Idag fungerar engelskan som ett globalt hjälpspråk (lingua franca).

Danska (Händelse, exempelord, orsak)

•  (1300–1500-talet)

• Händelse: 

  • Kalmarunionen, då Sverige styrdes tillsammans med Danmark.

• Exempelord: 

  • Bagare (ersatte det svenska bakare) och uttryck som till syvende och sist.

• Orsak: 

  • Danska skrivare arbetade i svenska städer, vilket gjorde att danska former smög sig in i det offentliga skriftspråket

• De viktigaste texterna som format det svenska språket:

• Äldre Västgötalagen (ca 1225)

• Varför den är viktig: 

• Språklig betydelse: 

• Varför den är viktig: 

  • Den markerar inledningen på den fornsvenska perioden.

  • Det är den äldsta sammanhängande texten på svenska skriven med det latinska alfabetet.

• Språklig betydelse: 

  • Texten visar hur språket såg ut innan det påverkades kraftigt av tyskan.

  • Meningarna är korta och enkla, ofta uppbyggda kring konkreta rättsfall.

  • Den skrevs på pergament och användes som lagbok i Västergötland.

• De viktigaste texterna som format det svenska språket:

• Nya testamentet (1526) & Gustav Vasas Bibel (1541)

• Varför den är viktig: 

• Språklig betydelse: 

• Historisk kontext:

• Varför de är viktiga: 

  • Dessa texter inleder äldre nysvenska.

  • Tack vare boktryckarkonsten kunde språket i Bibeln spridas till en stor del av befolkningen och fungera som en språklig norm.

• Språklig betydelse:

  • 1526: Bokstaven å införs (ersätter "aa").

  • 1541: Bokstäverna ä och ö införs (ersätter "æ" och "ø").

• Historisk kontext:

  •  Reformationen innebar att kyrkan skulle använda "folkets språk" istället för latin,

  • vilket gav det svenska språket högre status och en stabilare stavning.

• De viktigaste texterna som format det svenska språket:

• Then Swänska Argus (1732)

• Varför den är viktig: 

• Språklig betydelse: 

• Stil

• Varför den är viktig: 

  • Denna tidskrift, utgiven av Olof von Dalin, markerar starten för yngre nysvenska.

• Språklig betydelse:

  •  Dalin använde ett betydligt lättsammare och modernare språk än vad som tidigare varit vanligt i skrift.

  • Han kämpade för att hålla svenskan "ren" och protesterade mot det stora inflytandet av lånord från tyska och franska.

• Stil: 

  • Genom satir och journalistik gjorde Argus att skriftspråket närmade sig det talade språket

• Tydliga exempel på hur stavningen i svenskan har förändrats genom historien:

• Fornsvenska 

• (innan 1375):

• Man använde bokstaven þ (thorn) för läspljud.

• Det fanns ingen enhetlig stavning; ordet "med" kunde till exempel stavas medh, mædh, met, mæt eller mæth i samma text.

Bibelsvenska

• (1526–1541):

• I och med Gustav Vasas Bibel

• infördes å (istället för aa), samt ä och ö (istället för æ och ø).

1703

• (Karl XII:s Bibel):

• Man började ta bort "onödiga" h i ord, vilket gjorde att sadhe blev sade och någhra blev några.

1801

• (Svenska Akademien):

• Man slog fast att konsonanter ska dubbeltecknas efter kort vokal, till exempel i ord som att, ett och brunn.

1906

• (Stavningsreformen): En stor förenkling av v- och t-ljud genomfördes:

• hv, fv, f blev v: hvem → vem, hafwa → v och haf → hav.

• dt blev t/tt: rödt → rött och ondt → ont

• De tre skriftsystemen och deras roll i språkhistorien:

• Äldre futharken

• Period:

• Uppbyggnad: 

• Design: 

• Betydelse: 

• Period: 

  • (ca 200–800) Användes under urnordiskan.

• Uppbyggnad: 

  • Bestod av 24 runor. Namnet "futhark" kommer från de sex första runorna i raden.

• Design: 

  • Runorna var konstruerade för att ristas i trä. De saknade vågräta linjer för att inte fastna i eller klyva träets fibrer.

• Betydelse: 

  • Varje runa representerade ett ljud, men hade också ett eget namn och en symbolisk innebörd (t.ex. fehu för fä/rikedom).

• Yngre futharken

• Period: 

• Uppbyggnad: 

• Användning:

• Period: 

  • (800–1225) Användes under runsvenskan (vikingatiden).

• Uppbyggnad: 

  • Raden förenklades till endast 16 runor.

  • Eftersom det fanns färre tecken än ljud i språket fick varje runa representera flera olika ljud.

• Användning:

  •  Man började rista mer i sten, och det nya systemet var lättare att rista. Det fanns två varianter: normalrunor för minnesstenar och kortkvistrunor för vardagliga meddelanden.

• latinskt alfabet

• Period: 

• Teknik: 

• Utveckling: 

• Period: 

  • (1000-talet och framåt) Introducerades i och med kristnandet kring år 1000.

• Teknik: 

  • Innebar en ny skrivteknik med bläck och pergament istället för att rista i hårda material.

• Utveckling: 

  • Inledningsvis användes det främst av kyrkans män för religiösa texter och lagar.

  • Stavningen var länge oenhetlig tills boktryckarkonsten och Gustav Vasas Bibel (1541) satte en tydligare norm och införde bokstäverna å, ä och ö

• Det svenska språket påverkas idag av flera samverkande faktorer som förändrar både hur vi pratar och hur vi ser på kommunikation:

• Globalisering och engelska:

•  Engelska fungerar som ett lingua franca (hjälpspråk). Vi lånar inte bara ord utan gör även "konstruktionslån" (t.ex. det är upp till dig) och kodväxlar ofta mellan språken i vardagen.

• Det svenska språket påverkas idag av flera samverkande faktorer som förändrar både hur vi pratar och hur vi ser på kommunikation:

• Digitalisering och ny teknik: 

• Kommunikation sker idag genom ett "vidgat textbegrepp" där bilder, emojis och symboler integreras i skriften. Digitala verktyg som AI och stavningskontroller påverkar också vår språkanvändning och vilka ord som blir trendiga.

• Det svenska språket påverkas idag av flera samverkande faktorer som förändrar både hur vi pratar och hur vi ser på kommunikation:

• Intimisering

•  Gränsen mellan privat och offentligt språk suddas ut. Politiker förväntas vara personliga i media, och ämnen som förr var privata diskuteras nu öppet i informella toner på sociala medier.

• Det svenska språket påverkas idag av flera samverkande faktorer som förändrar både hur vi pratar och hur vi ser på kommunikation:

• Kommersialisering: 

• Behovet av att snabbt fånga uppmärksamhet i ett högt informationsflöde leder till ett mer slagkraftigt och kortfattat språk, vilket märks tydligt i fenomen som clickbaits.

• Det svenska språket påverkas idag av flera samverkande faktorer som förändrar både hur vi pratar och hur vi ser på kommunikation:

• Språklagen (2009): 

• Denna lag instiftades för att skydda svenskans status som huvudspråk i Sverige, särskilt inom områden som media och vetenskap där engelskan annars riskerar att ta över