Prov Naturkunskap 1b, ekologi

studied byStudied by 27 people
5.0(2)
Get a hint
Hint

Hur definierar vi liv?

1 / 84

encourage image

There's no tags or description

Looks like no one added any tags here yet for you.

85 Terms

1

Hur definierar vi liv?

Dessa kriterier behöver liv uppfylla för att klassas som levande:

  • Det består av celler

  • Det har fortplantning

  • Det reagerar på sin omgivning

  • Det har ämnesomsättning, metabolism, och behöver därför energi

  • Det har en informationsöverföring

  • Det kan genomgå evolution

  • Har molekylen ATP

New cards
2

Vad är ATP och vad har den för funktion?

ATP är molekylen adenosintrifosfat. Denna fungerar som en energibärare i alla celler på jorden.

New cards
3

Vilka energirika processer finns i levande organismer? 

I växter finns det fotosyntes och cellandning medan det i djur endast finns cellandning. Klorofyllet i kloroplaster i bladet fångar in solljus och möjliggör fotosyntes.

Fotosyntesen: 6CO2(koldioxid)+6H2O(vatten)+y(ljusenergi) → C6H12O6(glukos)+6O2(syre) 

Syret som bildas är en restprodukt och släpps ut i luften. 

Växten tar upp koldioxid ur luften, vatten ur marken och energi ur solens strålar. 

Cellandning: glukos + syre → koldioxid + vatten + energi 

(glukoset förbränns till energi)

New cards
4

Varför är det så bra att växter har fotosyntes? 


Då växter har både fotosyntes och cellandning är de självförsörjande och behöver inte få i sig glukos genom att äta det, som oss människor, utan skapar det själva.

New cards
5

Vilka andra energirika processer finns? 

Andra energirika processer:

  • Mekaniskt arbete ex, muskelrörelser

  • Ombyggnad och förflyttning av molekyler

New cards
6

Vad är könlös fortplantning? För och nackdelar?

Könlös fortplantning: 

  • En modercell delas och blir till 2 exakt likadana nya celler 

  • Det kan även bli en förändring i en cell, men då vet man att det blivit en mutation vilket inte är bra.

Fördelar:

  •  Då alla är likadana genetiskt kan man hitta läkemedel som passar alla gener och därmed fungerar för alla. 

  • Går snabbare än könlig fortplantning. 

Nackdelar: 

  • Evolutionärt dåligt för människan. Ska någonting förbättras måste vi utvecklas genetiskt och vara olika. Darwin's teori, starkast överlever.

New cards
7

Vad är könlig fortplantning? För och nackdelar?

Könlig fortplantning: 

  • En hane och en honas könsceller ger upphov till en ny cell och en ny uppsättning gener genom befruktning. 

Fördelar: 

  • Det är evolutionärt bra för människan att vi utvecklas och inte ser likadana ut. Darwins evolutionsteori, starkast överlever. 

Nackdelar:

  • Det tar längre tid än den könlösa fortplantningen.  

New cards
8

Vad är ett virus? 


Virus är de minsta biologiska enheterna som infekterar levande organismer, de är parasiter i celler.

New cards
9

Är virus levande eller inte?

Man brukar snacka om att virus är både levande och icke levande på samma gång, då virus uppfyller vissa krav för att räknas som levande men andra inte. 

Argument för att de är levande: 

  • De har gener och fortplantning

Argument för att de inte är levande: 

  • De saknar cellstruktur och egen ämnesomsättning.

New cards
10

Vad består virus av?

Virus består av ett proteinskal med arvsmassa, alltså en genetisk kod.

New cards
11

Hur sprids virus? 


Viruset är dött innan det kommer i kontakt med cellen. Ex. Någon hostar => viruspartiklarna från dess kropp kommer ut i luften => fastnar på ett dörrhandtag. Viruspartiklarna på dörrhandtaget är döda tills någon tar i dörrhandtaget => viruset kommer i kontakt med en cell => “aktiveras” och blir levande =>  kastar in arvsmassa, alltså gen-info, i cellen => finns gen-info fritt runt omkring i cellen => cellen tror att det är viktig arvsmassa => kastar in det i cellkärnan med syftet att bygga protein => protein skapas inte eftersom virusets arvsmassa inte är till för att cellen ska bygga protein, så som den tror, utan istället skapas det bara mer och mer virus tills det inte går längre => cellen och cellväggen spricker och förstörs => allt detta virus sprids då ut till andra celler i kroppen och man har blivit smittad. 

New cards
12

Vad är skillnaden mellan en eukaryot och en prokaryot cell? 



Prokaryot cell: 

  • DNA:et finns fritt i cytoplasman 

  • Ofta i encelliga organismer

  • Saknar vissa organeller den eukaryota har 

  • ex. hos bakterier & arkéer

Eukaryot cell: 

  • DNA:et finns samlat i en cellkärna 

  • Ofta i flercelliga organismer 

  • ex. hos växter & djur och människan

New cards
13

Hur ser en djurcell ut. Beskriv med ord eller rita en bild med en beskrivning av de olika delarna

knowt flashcard image
New cards
14

Hur ser en växtcell ut. Beskriv med ord eller rita en bild med en beskrivning av de olika delarna 


knowt flashcard image
New cards
15

Vad är det egentligen man pratar om när man pratar om “gener” 


När man pratar om gener pratar man egentligen om information eller en viss kod för hur en person ska se ut och den personens uppbyggnad. Det är som ett recept för hur proteinet som bygger upp personens olika delar ska se ut. Gener är en sekvens av en kromosom. 

New cards
16

Vad är en organell? 


En organell är en av cellens delar, en av cellens organ. 

New cards
17

Vad är arvsmassa? 


Alla gener i en organism tillsammans. 


New cards
18

Vad är deoxiribonukleinsyra? 


Deoxiribonukleinsyra  är samma sak som DNA


New cards
19

Vad är ett ekosystem? 


Begreppet ekosystem omfattar allt levande och deras livsmiljö inom ett område. 


New cards
20

Ge exempel på olika typer av ekosystem. (Stora och små)



Ett exempel på ett litet ekosystem är en stubbe eller en glasburk och ett exempel på ett väldigt stort ekosystem är hela jordklotet. 


New cards
21

Är ekosystem helt slutna?


Nej, inga ekosystem är helt slutna. Till exempel kommer ljusenergi, värme, vatten, gaser och grundämnen in och ut. 


New cards
22

Vilka miljöfaktorer består ekosystem av?


Ekosystem består av både biotiska och abiotiska miljöfaktorer. 


New cards
23

Vad är biotiska miljöfaktorer?


Biotiska miljöfaktorer är levande organismer. Exempelvis djur, växter och nedbrytare. 


New cards
24

Vad är abiotiska miljöfaktorer? 


Abiotiska miljöfaktorer är icke-levande, men påverkar ändå ekosystemet! Exempelvis PH-värde, ljus, temperatur och nederbörd. 


New cards
25

Hur är förhållandet mellan de abiotiska och de biotiska?


De abiotiska miljöfaktorerna påverkar de biotiska!


New cards
26

Beskriv begreppet energi kopplat till ekosystem. Varifrån kommer energin ifrån i ett ekosystem? 


Energin i ett ekosystem kommer huvudsakligen från solen. Dock finns det vissa undantag. Exempelvis utvinner bakterier energi från svavelvätehaltigt vatten och organismer i djupa hav lever på de döda organismer som sjunker ned. 


New cards
27

Det finns många andra förhållanden än energiflödet som inverkar på ekosystem. Vilka är dessa? Beskriv översiktligt ett ekosystem. Du bestämmer vad som ska finnas i ekosystemet.



Andra faktorer än ljus och energi som påverkar ett ekosystem är: 

  • Klimatfaktorer

  • Markförhållanden

  • Vattentillgång

  • Eld

  • Människans ingrepp

New cards
28

Vad har nedbrytare för uppgift? 


De omvandlar djuren och växterna till jord genom att de förmultnar. Man kan också säga att de tar stora molekyler och delar upp dem i mindre beståndsdelar. 


New cards
29

Vad sker under nedbrytarnas process?


Koldioxid, metangas, fettsyror, vatten och även närsalter (gödningsämnen) som är bra för jorden skapas. 


New cards
30

Vilka är de vanligaste nedbrytarna?


De vanligaste nedbrytarna är maskar, blötdjur, kräftdjur, insekter, bakterier och vissa svampar. 


New cards
31

Vad är en invasiv art?

En art som introduceras till ett ekosystem utanför sitt ursprungliga och blir skadlig.”


New cards
32

Varför blir en art invasiv?


När en ny art introduceras till ett ekosystem har den inte några naturliga fiender där än. Detta leder till att de bara blir fler och fler vilket leder till att de skadar ekosystemet genom att sprida ut sig och/eller äta upp för många växter och djur. Detta leder till att ekosystemet och en näringskedja rubbas. 

New cards
33

Ge ett exempel på hur en invasiv art påverkar en näringskedja. 


Exempel. En art av gräshoppor flyttas till ett nytt ekosystem där den inte har några naturliga fiender än => djuren inom arten blir bara fler =>  äter upp alla växter av ett slag (alltså primärkonsumenter) => sekundär konsumenterna, kaninen, som brukar äta den växten har inget att äta => inte toppkonsumenterna, vargarna, heller. 


New cards
34

Vilka effekter kan invasiva arter ha för ekosystem på lite längre sikt?

Detta kan också leda till att någon konsumentgrupp i näringskedjan behöver byta föda, alltså nisch, då all deras föda blivit uppäten av denna invasiva arten. Detta leder i sin tur till att andra näringskedjor också rubbas då kaninen tar över andra djurs föda och det påverkar ekosystemet på ett ännu sämre sätt.


New cards
35

På vilka sätt kan arter bli invasiva?


Att arter blir invasiva kan både ske naturligt (ex. djur flyttar sig för att de behöver mat) eller på grund av människan. Då kan det vara både oavsiktligt och avsiktligt. 

Exempel oavsiktligt: Rovvattenloppan har råkar medfölja fartygs last från Svarta havet till Östersjön och blir då introducerade till ett nytt ekosystem där de skadar fiskarna och ekosystemet genom att äta upp stora mängder plankton. 

Avsiktligt: Engelska sparvar introducerades i Australien för att äta upp och bekämpa skadeinsekter som blivit invasiva. Dock slutade detta med att även sparvarna blev för många och själva blev invasiva.


New cards
36

Vilka lösningar finns på problem med invasiva arter?


  • Jakt

  • Introducera nya arter för att bekämpa de invasiva (risker)

New cards
37

Vad definierar en art? 


Två djur tillhör samma art när honan och hanen kan få barn och barnen i sin tur kan få egna ungar. 


New cards
38

Kan två olika arter få ungar?


Ja, ibland kan två olika arter få ungar, men avkomman blir då steril. Exempelvis hästen och åsnan. (Mulåsna eller Mula). 


New cards
39

Vad är en ras? 


Inom en art finns olika raser, alltså varianter av arten. Dessa olika raser har liknande egenskaper då de kommer från samma art men ändå tydliga särdrag. 


New cards
40

Vad kallas raser för bland vilda djur?


Bland vilda djur kallas det ofta för underarter. 


New cards
41

Vad menas med begreppet nisch inom naturvetenskapen?

En nisch är en art eller populations relation till omvärlden och beteende i förhållande till habitatet.

New cards
42

Varför intar arter olika nischer?

En art kan komma att behöva inta olika nischer för att inte konkurrera med andra arter inom samma ekosystem. Arten har en viss roll i ekosystemet.

Dess egenskaper. Exempelvis en fågel med lång näbb.

New cards
43

Vilka faktorer kan påverka en arts nisch?

Det finns olika saker som kan påverka en arts nisch: 

  • Klimatfaktorer

  • Näringsbehov 

  • Konkurrens om resurser och fiender

  • Människan

New cards
44

Kan liknande arter leva på samma plats? Ge exempel.

Liknande arter kan leva på samma plats, men måste då ha olika nischer. 

Exempel: En flamingo och en anka lever i samma sjö, men ankan hittar sin föda på grunt vatten och flamingon på djupare vatten då de har möjlighet till detta.

New cards
45

Kan två arter i samma ekosystem ockupera samma nisch? Ge exempel.

Två arter kan i regel inte ockupera samma nisch, då detta leder till konkurrens. Den ena kommer i regel vara bättre anpassad och därmed kommer den sämre anpassade behöva lämna nischen. 

Exempel: Lejonet och hyenan konkurrerar om samma resurser på savannen => de skapar territorier och håller sig fysiskt separerade, eller att de intar olika beteenden när de inte kan separera sig fysiskt. Hyenorna får överge byten och bli asätare.

New cards
46

Hur kan klimatfaktorer påverka en arts nisch? Ge exempel.

Valrossarna vilar på isflak men när det blir varmare i och med klimatförändringarna smälter isen och valrossarna måste flytta på sig och därmed byta nisch.

New cards
47

Hur kan människan påverka en arts nisch?

Exempel: Människan fäller många träd => hackspetten (vars nisch är att hacka träd med hjälp av sin näbb och få mat) måste kanske flytta på sig och hitta en ny nisch => när denna art av hackspett flyttar sig till ett område där det redan finns andra arter av hackspettar måste dessa ursprungliga arter också hitta en ny nisch, och så vidare.

New cards
48

Vilken art kommer i regel att överleva längst? Ge exempel.

Den art som är bäst anpassad till sin nisch. Survival of the fittest. Exempelvis, den hackspett som har längst näbb.

New cards
49

Vad är skillnaden mellan en fundamental och en realiserad nisch? Ge exempel.

Fundamental nisch: Nischen som arten skulle intagit om den var i total avsaknad av konkurrens. Så som den av sig själv faktiskt är byggd att bete sig. 

Exempel: Den population av Galapagos Finkarna som levde på mer isolerade öar utan så stor konkurrens var närmare sin fundamentala nisch. 

Realiserad nisch: Den nischen som arten faktiskt intar i förhållande till konkurrensen runt omkring den. Ofta i ekosystem som funnits under en lång tid, där arten inte flyttar på sig och därmed lever i ett ekosystem där den har många naturliga fiender. 


New cards
50

Vad menas med en generalist och en specialist när vi pratar om nischer? Ge exempel.

Generalist: En art med en bred nisch som därmed kan leva i många olika slags miljöer och äta många olika slags föda. Exempel: Kråkan

Specialist: En art med en smal nisch som ställer ganska specifika krav på sin omgivning. Exempel: Hackspett

New cards
51

Beskriv en bakterie. Hur ser den ut? Vad har den för egenskaper?

  • Saknar cellkärna => arvsmassan förvaras fritt i cellplasman.

  • Förökar sig genom att dela sig, alltså könlöst. Därför pratar man inte om arter när det kommer till bakterier, utan istället stammar.  

<ul><li><p><span style="font-family: Arial, sans-serif">Saknar cellkärna =&gt; arvsmassan förvaras fritt i cellplasman.</span></p></li><li><p><span style="font-family: Arial, sans-serif">Förökar sig genom att dela sig, alltså könlöst. Därför pratar man inte om arter när det kommer till bakterier, utan istället stammar.&nbsp;&nbsp;</span></p></li></ul>
New cards
52

Vad är sporer?

  • Ibland kopierar bakterierna sitt DNA och omger dessa kopior med tåliga väggar. Bildar sporer, alltså celler som vilar och har en avstannad ämnesomsättning. Dessa sporer tål värme, torka och näringsbrist och kan därmed leva i flera hundra år. Sporerna kan sväva runt i luften en lång väg och bli till aktiva bakterier igen när de hamnar i en miljö som möjliggör detta.

New cards
53

Vad är en parasit?

En parasit är en organism som lever tillsammans med en annan, men bara den ena, alltså parasiten, drar nytta av denna samexistens och inte den andra organismen som parasiten lever på. Det är alltså skadligt för den andra.

New cards
54

Beskriv begreppet symbios kortfattat. Ge exempel på en symbios.

När både organismerna drar nytta av samexistensen mellan dem kallas det för symbios. Ett exempel är när svampens mycel nätverk växer samman med trädets växtrötter. Trädet får vatten och närsalter och svampen socker. Detta kallas svamprot eller mykorrhiza.

New cards
55

Vad är en blågrön bakterie?

En bakterie som innehåller klorofyll och därmed har fotosyntes.

New cards
56

Vad är vattenblomning och vilken effekt kan den ha för ekosystem?

När blågröna bakterier och alger massförökar sig i varma och näringsrika sjöar eller hav. Då färgas vattnet grönt. Under denna vattenblommningen bildar de blågröna bakterierna gifter som drabbar andra organismer. Exempelvis kan fåglar, musslor och fiskar förgiftas. Även hundar har påverkats och vissa har dött av att dricka detta vatten. När till exempel en viss fiskart börjar dö ut i ett ekosystem måste arterna som äter denna fisk ändra sina kostvanor. Kan de inte göra detta kan det gå så långt att det leder till att flera näringskedjor blir störda eller rubbas helt och flera arter dör. Detta kommer i sin tur leda till att den biologiska mångfalden i ett ekosystem minskar.

New cards
57

Vad är en alg/plankton?

  • Oftast encelliga. 

  • Vissa alger är plankton, svävar, ej påverka sin rörelseriktning

  • Flercelliga alger = storalger. (Antg, grönalger, brunalger eller rödalger)

  • Ej stammar, hålls uppe av det omgivande vattnets flytkraft. 

  • Ej rötter, tar upp vatten direkt från omgivningen.

New cards
58

Hur förökar sig alger?

Encelliga alger: genom delning 

Flercelliga alger: med sporer.

New cards
59

Var i näringskedjan befinner sig alger oftast?

Alger är ofta längst ner i näringskedjan som basföda.

New cards
60

Vad är en mossa?

  • Har till skillnad från algerna stödjande stammar, men de har inte heller rötter. 

  • De flesta mossor trivs bäst i skugga och på platser som är fuktiga då mossor inte kan suga upp vatten från marken utan måste ta upp det från vattnet som hamnar på bladen.

New cards
61

Hur förökar sig mossor?

Genom sporer.

New cards
62

Vilka likheter finns mellan sporväxter och fröväxter?

Både sporväxter och fröväxter har rot, stam och blad.

New cards
63

Vilka olikheter finns mellan sporväxter och fröväxter?

Hur de förökar sig. 

Sporväxt (Ormbunksväxt):

  • Har inga frön, har istället sporkapslar under sina blad. Dessa små fyllda kapslar släpper ut sporer som liknar damm eller pulver för att föröka sig och hoppas att det börjar växa något någonstans. 

Fröväxter: 

  • Förökar sig genom frön som innehåller en grodd som är en början på en ny planta + ett näringsförråd. Fröväxterna är mer komplicerade och utvecklade än ormbunksväxterna. Fröväxterna förökar sig genom pollination.

New cards
64

Beskriv pollination

En blomma har både hanliga och honliga delar, ståndaren och pistillen. Ståndaren producerar pollen och pistillen producerar frön. För att ett frö ska bildas måste pollen hamna på pistillen och detta sker till exempel genom att en humla flyger till en blomma, sitter på den och får pollen på sig. Sedan sätter den sig på en ny blomma och då får den blomman och den blommans pistill pollen på sig och befruktas. 

New cards
65

På vilka andra sätt kan en fröväxt bli befruktad?

Vissa blommor kan råka befrukta sig själva genom att ståndarens pollen nuddar pistillens.

New cards
66

Hur kan blommor se till att inte befrukta sig själva?

Vissa blommor ser till att de inte själv befruktar sig genom att när pistillen är redo att befruktas produceras inte pollen och tvärtom.

New cards
67

Nämn några spor/fröväxter.

Sporväxter: Ormbunkar, svampar, mossor

Fröväxter: Barrträd, blåklockor och solrosor

New cards
68

Vad utmärker en svamp?

  • Utgör en egen grupp bland eukaryota organismer. 

  • Saknar klorofyll och därmed fotosyntes 

  • Absorberar föda med hjälp av ett nätverk av svamptrådar, eller myceller.

New cards
69

Vad är det man ser på svampen?

Den “riktiga” svampen är egentligen nätverket av myceller och det man ser är endast de tillfälliga sporkopparna som svampen använder för att föröka sig och skapa nya nätverk av myceller.

New cards
70

Vad behöver därmed göras för att odla ny svamp?

För att odla ny svamp måste man då alltså gräva upp dessa stora nätverk av myceller och flytta dem, vilket är ganska svårt.

New cards
71

Vilka olika typer av svampar finns (hur får de näring?)

Det finns tre olika typer av svampar och de får näring på tre olika sätt: 

  • Genom att vara parasiter. Då suger mycellnätverket ut energi från andra levande varelser => varelsernas immunförsvar försämras och deras energi försvinner => varelsen dör. Alltså lever 2 organismer tillsammans, men endast 1 gynnas.

  • Genom att vara nedbrytare. Svamparna bryter ned döda växter och djur för att få näring. ex. mögelsvampar gör detta.

  • Genom att jobba i symbios. Mycellnätverket växer samman med exempelvis trädets växtrötter. Fördelen för trädet är att den kan ta upp vatten och närsalter och fördelen för svampen är att den får socker. Denna process kallas också svamprot eller mykorrhiza och gynnar båda organismerna, till skillnad från när svampen är en parasit.

New cards
72

Beskriv vad en mycel är för någonting?

En mycel är svamptrådar som tillsammans bildar ett stort luddigt nätverk. Det är alltså detta som är själva svampen, och inte det vi ser. Det vi ser är svampens sporkoppar när den ska föröka sig.

New cards
73

Vad är en lav?

En lav är svampar med encelliga alger i sin mycel. Svampen och algerna lever i symbios. Svamparna får drar nytta av algernas fotosyntes och algerna får skydd mot uttorkning.

New cards
74

Beskriv kolets kretslopp

Vi andas ut koldioxid som sedan finns i luften. Växterna tar in koldioxiden under fotosyntesen och kolet blir, tillsammans med vatten och ljusenergi,  till glukos och syre. Sedan äter djur växten och då är glukoset i djuret. När djuret under cellandningen förbränner sockret kommer koldioxid ut i atmosfären igen. 

Men om växten inte blir uppäten av djuret finns det två andra alternativ. 

  1. Växten blir nedbruten av nedbrytare som får energi genom att bryta ner glukosen i växterna. Cellandning sker och koldioxid kommer ut i atmosfären igen.

  2. Om växten dött och hamnat där det inte finns syre, till exempel långt under jorden, kan nedbrytaren inte bryta ner den. Om växten ligger där tillräckligt länge kommer den att bli till olja eller fossiler. Det är detta vi människor sedan sätter eld på och får fossila bränslen, alltså energi. Under denna förbränningsprocessen kommer koldioxid ut i atmosfären igen.

New cards
75

Beskriv vattnets kretslopp

Vattnet övergår i olika former eller aggregationstillstånd. Havet i vattnet avdunstar och övergår till gasform när det kommer upp i molnen. Molnen blir tunga och vattnet övergår från gasform till flytande form, alltså kondenserar, när det regnar ner i vattenmassorna igen. Detta repeteras hela tiden.

När växter andas ut andas vatten i gasform ut.

New cards
76

Vad påverkas vattnets kretslopp av?

Vattnets kretslopp drivs hela tiden och påverkas av solen då aggregationstillstånd påverkas av hur varmt det är.

New cards
77

Vad är en näringskedja?

En näringskedja visar hur olika djur är beroende av varandra för att få näring.

New cards
78

Vad är skillnaden mellan en näringskedja och en näringsväv?

En näringsväv består av många olika näringskedjor som på något sätt hänger ihop.

New cards
79

Beskriv en näringskedja/väv med exempel på producenter, primär/sekundär/tertiär konsumenter.

En näringsväv är många sammanknutna näringskedjor. En näringskedja börjar alltid med en producent, till exempel gräs. Denna producent äts sedan av en primärkonsument (växtätare), exempelvis en gräshoppa. Primärkonsumenten, gräshoppan i detta fallet, kommer sedan ätas av en sekundärkonsument (rovdjur), till exempel en groda. Sist i näringskedjan finns toppkonsumenten eller tertiär konsumenten som äter sekundärkonsumenten. I detta fall kan det vara en huggorm som äter grodan. Anledningen till att den kallas toppkonsument är eftersom att ingen äter upp den, den är högst upp i näringskedjan.

New cards
80

Vad händer när toppkonsumenten dör?

När toppkonsumenten dör bryts den ner av nedbrytare (destruenter) och blir till olika ämnen som växter behöver förutom socker. Exempelvis fosfor, magnesium och kalium.

New cards
81

Beskriv en energi-/näringspyramid, ge exempel.

Energipyramiden beskriver hur både näring och miljögifter sprids mellan olika djur. När en primärkonsument äter producenten kan den bara utnyttja och ta upp cirka 10 % av producentens energi, eftersom att mycket energi går åt till att producenten ska hålla sig vid liv. Såhär är det när det kommer till alla levande varelser. När sekundärkonsumenten sedan äter primärkonsumenten kan den i sin tur bara utnyttja 10 % av den energi primärkonsumenten tagit upp. Detta fortsätter i sin tur till toppkonsumenten. 

Ett exempel på detta är näringskedjan med gräs, kaniner och rävar. En kanin måste äta ganska mycket gräs för att få i sig så mycket energi den behöver, eftersom att den som sagt bara kan ta upp 10 % av gräsets energi. Räven måste i sin tur äta mer än bara en kanin, eftersom att den bara kan ta upp 10 % av energin kaninen tagit upp. 

Exempel. 100 kg kaniner behöver 1000 kg gräs. 100 kg kaniner kan i sin tur ge energi till 10 kg rävar.


New cards
82

Beskriv även hur ett miljögift skulle kunna spridas i näringskedjan/väven.

Energi utsöndras som sagt under energiomsättningen, men detta gör inte miljögifter eftersom att miljögifter är fettlösliga och därmed lagras i fettvävnaden hos organismer. Miljögifter är alltså långlivade och bryts ner långsamt. På grund av detta minskar miljögiftet inte i massa, såsom energin gör när vi går uppåt i pyramiden. 

ex. 10 g miljögift i gräset kommer ge 10 g miljögift i både primär och sekundär konsumenterna. Alltså kommer koncentrationen av miljögift bli högre och högre ju längre upp vi kommer vilket leder till att toppkonsumenterna är mest utsatta för miljögifter, då de måste äta mycket för att få i sig tillräckligt med energi och därmed får i sig störst mängd miljögifter.


New cards
83

På vilka andra sätt är miljögifter farliga?

Miljögifter är också farliga på det sättet att de sätter sig i fettvävnaden och fettvävnaden är viktig i skapandet av ägg och foster => djurens ungar dör och arten kan minska eller dö ut. På grund av detta har gravida kvinnor ofta kostrekommendationer när det kommer till fisk, då det ofta finns miljögifter i fisk.

New cards
84

Vad kan man med energipyramiden visa?

Att miljögifter är väldigt farliga och får stora konsekvenser då koncentrationen av de bara ökar ju längre upp i pyramiden man kommer och att toppkonsumenterna därför blir påverkade hårdast.

New cards
85

Beskriv vad som skedde på galapagosöarna med galapagosfinkarna

Evolution skedde snabbt hos galapagos finkarna då de levde på isolerade öar utan fiender och därmed var närmare sin fundamentala nisch hela tiden. Till exempel kunde de finkarna, vars fundamentala och ursprungliga egenskaper var att äta nötter, göra just det på sin ö. Det fanns alltså inte så mycket runtomkring, såsom fiender, som störde och puttade in finken i sin realiserade nisch istället. De kunde "vara sig själva” mer och därmed genomgå evolution snabbare. 

New cards

Explore top notes

note Note
studied byStudied by 83 people
... ago
4.5(2)
note Note
studied byStudied by 94 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 10 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 7 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 6 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 9 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 12 people
... ago
5.0(1)
note Note
studied byStudied by 143 people
... ago
5.0(1)

Explore top flashcards

flashcards Flashcard (30)
studied byStudied by 23 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (50)
studied byStudied by 7 people
... ago
4.0(1)
flashcards Flashcard (56)
studied byStudied by 18 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (46)
studied byStudied by 2 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (22)
studied byStudied by 23 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (42)
studied byStudied by 6 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (40)
studied byStudied by 50 people
... ago
5.0(1)
flashcards Flashcard (690)
studied byStudied by 4 people
... ago
5.0(1)
robot