Biologi 1

Vävnad

Vävnad

En samling celler som ser ut på ett typiskt sätt och har en viss funktion.

Organ

Olika vävnader bildar en... som har särskilda funktioner. Innehåller många olika vävnader.

Art

Består av grupper av individer, där de olika grupperna inte har så mycket kontakt med varandra. Kan föröka med varandra.

Populationer

Alla individer som tillhör samma art inom ett ekosystem. Åtskilda grupper av en art.

Samhällen

Största gruppen inom biology. Samtliga populationer av alla olika arter som lever på en plats. En skog med alla växter, djur och andra organismer som finns där.

Miljön

En organisms omgivning. Både den levande och icke levande miljön (klimatet, marken, luften, och vattnet).

Abiotiska faktorer

När den icke levande miljön studeras mäts... De kan vara kemiska faktorer (pH eller mängden närsalter i marken) eller fysikaliska faktorer.

Fysikaliska faktorer

Har med energitillgången och klimatet att göra. Ex. temperatur och solljus.

Biotiska faktorer

Den levande miljön beskrivs med... Hur organismer påverkar varandra.

Individuella förändringar

Förändringar där enskilda individer förändras av miljön. Sker under en individs livstid.

Ekologiska förändringar

Hela populationer förändras genom att de blir vanligare eller ovanligare.

Fotosyntes

De gröna växterna får sin kolatomer från koldioxiden i luften. Av koldioxid och vatten bildar växten syre och socker.

Autotrofer

Kan bilda organiska föreningar som socker ur oorganiska föreningar som koldioxid och vatten. Kan bara tillverka socker från solljuset och behöver därför cellandning till att skapa energi.

Heterotroph

Måste äta organiska föreningar från levande eller döda organismer för att skaffa sig materia och energi.

Cellandning

De organiska föreningar tillsammans med syre till koldioxid och vatten. Påverkas inte av ljuset

Nisch

En arts behov. Vad en art behöver för att överleva, växa och fröplanta sig. När arten trivs bäst, vad den överhuvudtaget tål, alla krav på biotiska och abiotiska faktorer.

Habitat

De naturtyper där en arts nisch finns.

Jämnvarma

Har kroppstemperatur som inte påverkas av omgivningen.

Växelvarma

Kroppstemperaturen ändras med temperaturen i omgivningen.

Biomassa

Torrvikt organiska föreningar hos en eller en grupp av organismer.

Näringsrik

Rik på närsalater och neutralt eller svagt basiskt pH. Sumpmarksväxter växer tätt utmed stranden. Produktion av planktonalger är hög så att vattnet släpper igenom ljus dåligt.

Näringsfattig

Ligger i ett område med podsol, hällmarker,. Näringsfattig och oftast lägre pH än näringsrika.

Resurs

Kan ta slut och tillgång till det blir mindre ju fler som använder det. Minska tillgång gör att en individ lever kortare och får färre ungar.

Konkurrens

Uppstår därför att individerna hos en art använder samma resurser.

Miljons bärkraft

Den största populationsstorlek som resurserna röcker till.

Revir

Ett område som ett djur försvarar. Djur slås om det bara om det råder brist på resurser.

Symbios

Nära samliv i vidare mening än mutualism och innefattar även parasitiska förhållanden.

Obligat mutualism

Vissa organismer klarar sig inte utan varandra. Många djur behöver encelliga organismer i tarmkanalen för att spjälka maten.

Fakulativ mutualism

Två arter som samarbeta men kan klara sig utan varandra. Äppelblommor kan pollineras av humlor eller bin.

Succesion

Den ordning i vilken organismerna invandrar till det tomma området.

Klimaxstadium

Efter en del tid i succession ändras inte antalet arter mer och i viss mån inte heller typen av arter.

Störningar

Alla förändringar som hindrar succession från att fortsätta. Finns både naturliga ... och sådana orsakade av människan.

Ozon

En förening som består av 3 syreatomer. Fångar upp stora delar av soldens ultravioletta strålning och hindrar det att nå jorden. Jordens solglasögon. 90% finns i stratosfären. Lägre ner i troposfären orsakar det skador på växter och djur.

Stratosfären

Högst upp i atmosfären, på 15-50 km höjd. Här finns 90% av ozon.

Ammoniak

NH3. Neutraliserar sura ämnen i luften, men den bildade ammoniumjonen NH4+

Kemisk vittring

När mark vatten med olika sura ämnen (bland annat löst koldioxid i form av kolsyra) kommer i kontakt med berget, frigörs joner av de olika grundämnen en växt behöver. Detta kallas... Försurning i marken motverkas genom att ämnen frigörs som neutraliserar syrorna. Samtidigt frigörs viktiga närsalter som kalium, magnesium och kalciumjoner.

Försurning

Ända sedan istid har det skett en naturlig... av marken. Regnvatten tar upp koldioxid ur luften och bildas kolsyra. Den viktigaste faktor som avgör påverkan är berggrunden. Vissa marker har en begränsad förmåga att neutralisera surt nedfall.

Jonbyte

Växter tar upp joner genom ... När växterna tar upp positiva joner avger de samtidigt vätejoner för att bibehålla sin jonbalans som gör marken surare. När negativa joner tas upp avges istället hydroxidjoner eller vätekarbonatjoner som motverkar försurning.

Ribosomer

Små kroppar där proteiner tillverkas. Finns i cytoplasman. Sitter på särskild membranstruktur som heter endoplasmatiskt nätverk i eukaryota celler.

Plasmider

Småringformade DNA-molekyler. Ett slags extra DNA som inte nödvändig för cellen men som kan ge den fördelar i olika miljöer. Kan förökas i bakteriecellen och de kan överföras till andra bakterieceller av samma art eller av andra arter.

Mitokondrien

Har yttre och inre membran. Det inre membranet är starkt veckat. Finns enzymer som sköter cellandning här. Fungerar som cellens kraftverk. Tillverkar huvuddelen av den biologiskt användbara energin (ATP).

Endoplasmatiskt nätverk

Producerar lipider, sköter avgiftning och transporterar proteiner och andra ämnen som cellen utsöndrar.

Vakuolen

I växter och alg celler. En vätskefylld blåsa omgiven av eget membran. Upptar större delen av cellens volym och trycker mot cellväggen för att ge spänst. När mängden vatten minskas slokar växten.

Flagell

Ett rörligt piskliknande utskott.

Kromosom

Består av en enda lång DNA molekyl som innehåller tusentals gener. Finns bara en i prokaryot celler medan eukaryot har oftast flera. Människan har 46 i sina celler.

Bakteriekromosom

Cirkelformig DNA-molekyl. Ligger fritt i cytoplasma. Betydligt kortare än en eukaryot... Till skillnad från eukaryot kromosomer har de mycket lite proteiner bundna till sig.

Baspar

Man brukar ange nukleinsyrornas storlek i enheten.. Hur många stegpinner som finns. Människor har 3 miljader, vissa växter har 100 miljader

Protein

Varje gen kodar för ett visst... Vilket det är bestäms av DNA-sekvensen (kvävebasernas ordning). Kvävebasernas följd bildar en kod som ger cellen instruktioner att foga ihop ett protein med en viss följd av aminosyror.

RNA-polymeras

Ett enzym som vandrar utefter den ena DNA-kedjan och gör att de olika byggstenerna som bygger upp mRNA fogas ihop.

Styrsekvens

Denna sekvens, där RNA-polymeras fäster och börjar heter.

Nukleotid

Varje kvävebas anländer hopfogad med en sockerenhet och tre fosfatenheter som kallas för en... De radar upp sig längs DNA-kedjan i den ordning som bestäms av den komplementära bassekvensen. När ... koppas samma med den växande RNA-kedjan frigörs 2 fosfatenheter vilket tillför energi till sammanfogningen.

Srukturgener

Gener som ger upphov till proteiner som är beståndsdelar i cellen eller som fungerar som enzymer.

Genreglering

I en vis cell kopplas gener på och av för varierande tid allt efter cellens uppgifter och behov. Förhindrar att proteiner produceras i onödan.

Metylerad

När en cell är ... är vissa gener för alltid avstängda eftersom delar av DNA-molekylen har genomgått en kemisk reaktion som försett den med ...gurper

Hårdpackning

I specialiserade celler är många gener avstängda på grund av ständig ... och därmed hindrat från att uttryckas.

Reglerande protein

Proteiner som reglerar genernas funktion. När ... är bundet till styresekvensen, stoppas transkriptionen av enzymernas strukturgener eftersom RNA-polymeraset inte kan fästa vid styresekvensen.

Könsceller

Har hälften så många kromosomer som kroppceller. En enkel uppsättning kromosomer, 23 stycken.

Cellcykel

Tiden från en celldelning till nästa.

Interfas

Under den största delen av cellcyckeln sköter cellen sina funktioner samtidigt som den bildar material och samlar energi för en ny celldelning. Tillväxt fas. DNA är replikerat så att varje kromosom består av 2 systerkromatider. Utanför cellkärnan börjar centrosomerna bilda proteintråder som sedan bildar kärnspolen.

Replikation

Börjar med att enzymer rätar ut kromosomen. Andra enzymer klyver sedan dubbel spiralen på längden mellan kvävebaserna.

DNA-polymeras

Ett enzym som fogar samman en ny kedja genom att binda en nukleotids fosfatgrupp vid nästa nukleotids sockergrupp. Två fosfatmolekyler per nukleotid frigörs vilket ger energi till att skapa den nya bindningen.

Reperationsenzymer

Rättar till felaktig basparning. Byter också ut RNA-snuttar (RNA-byggstener) som vid början av replikation bindades till den platsen processen skulle startas, mot DNA-byggstenarna.

Homologa kromosoer

I kroppscellerna hos eukaryota organismer finns kromosomer i par. Det 2 kromosomerna kallas för... Den ena kromosomen i ett homologt par kommer från pappans sädecell, den andra från mammans äggcell. Kropp celler har 23.

Dipoida

Celler med en dubbel uppsättning av kromosomer, alltså homologa kromosompar.

Haploida

Celler med en enkeluppsättning kromosomer.

Mitos

Kromosomantalet bevaras både när en diploid cell delar sig till nya diploida celler och då en haploid cell bildar nya haploid celler. Vanlig celldelning. Dottercellerna får likadana kopior av moder cellens alla kromosomer.

Meios

Antalet kromosomer halveras. Reduktionsdelning. En modercell bildar genom två på varandra följande delningar, fyra stycken haploid celler.

Isolerad

När man vet en gens sekvens, dess läge i kromosomerna, vilket protein den bildar samt vilka egenskaper den påverkar.

Hypervariabla sekvenser

Vissa av de DNA-sträckor som inte kodar för proteiner. De kännetecknas av att mutationer inträffar så ofta att bara mycket närbesläktade individer har exakt samma följd av kvävebaser längs

Genterapi

Bota ta icke fungerande svåra ärftliga sjukdomar och behandla cancer genom att ersätta icke fungerande med fungerande.

Transgen

En organism som fått en gen från en annan art. Också kallad genmodifierad (GMO). Den nya gen gör att organism kan bilda ett nytt protein.

Locus

Den plats på kromosomen där genen för en viss egenskap finns kallas egenskapens ... I ett sådant .. kan genen förekomma i olika varianter, som gör att egenskapen uttrycks olika.

Alleler

De olika varianterna som en gen kan förekomma i. (En ... för röd färg eller vitt färg hos blommorna)

Homologa

Kromosomerna i ett par där den ena kromosom kommer från mamman och den andra från pappan. Människan har 23 ... kromosomer

Homozygot

En individ med 2 likadana alleler. (Ärtplanta med 2 alleler för röd färg är ... för röd)

Heterozygot

En individ med 2 olika alleler.(Ärtplanta med 1 allel för röd färg och en för vit är ... för röd)

Dominant

Den allel som har starkast uttryck kallas...

Reccesiv

Den allel som inte kommer till uttryck.

Monogena

Sådanna egenskaper som bara påverkas av allelerna i ett locus.

Genotyp

En viss uppsättning alleler.

Fenotyp

En viss uppsättning egenskaper. En planta med genotyp As har ... röd.

Återkorsning

Ett enkelt sätt att ta reda på genotypen hos en individ med en dominant fenotyp. Man korsar den då med en individ som har en recessiv fenotyp.

Dominant nedärvning

För monogena egenskaper med 2 alleler, så brukar den ena allelen vara dominant över den andra.

Autosomala

Dessa kromosomer är likadana hos både könen. Det finns samma uppsättning loci i både kromosomerna. Människan har 22.

Polygena egenskaper

Egenskaper som påverkas av många olika gener utspridda på olika kromosomer.

Downs syndrom

Cellerna har en extra kromosom 21 (den är den minsta av kromosomerna),

Turners syndrom

En tjej med bara en X-kromosom. Mognar inte kroppsligt vid puberteten och är sterila.

Fossil

Ett spår av en forntida organism. Kan bäddas in i sand, lera eller kalkslam, kan förstenas eller lämna ett avtryck innan det hinner ruttna.

Ledfossil

Vissa fossiler av vissa arter bara finns i vissa lager. Utmärkande bara för en kort tidsperiod och vanliga över stora geografiska områden. Numera kan man använda radioaktiva grundämnen i berget för att ange ett fossils absoluta ålder men ledfossilar är fortfarande viktiga.

Systematik

Den vetenskap som beskriver hur organismer är släkt (härstammar från samma art). Ju närmare släkt de är, desto närmare i tiden ligger den gemensamma föregångare. Man undersöker deras gener och egenskaper.

Monofyletisk

De närmaste släktingar i systematiska grupper som släkten och familjer. Alla arter i gruppen härstamma från en gemensam föregångare.

Unika

Gener och egenskaper som bara finns hos en grupp besläktade organismer. Används för at placera arter i olika systematiska grupper, som familjer eller klasser.

Homologa

Organ som härstammar från samma ursprung med som kan ha olika funktioner. Som vingar hos fladdermöss och fåglar eftersom både evolverades ur frambenen.

Analoga

Sådana organ som fåglarnas och insekternas vingar, Har olika ursprung men samma funktion.

Rudimentära

Rester av organ som inte längre används ända upp i vuxen ålder.

Korsningsbarriär

Sådant som hindrar att arter blandas. Utebliven befruktning och steril avkomma.

Stabiliserande urval

Urval som händer på ett sätt som förhindrar evolution och gör att en art inte förändras. Det naturliga urvalet gynnar till exempel oförändrad födelsevikt hos människor.

Riktat urval

Urval som gynnar avvikare som leder till förändring.

Geografisk isolering

Två populationer av en art kan hamna så långt ifrån varandra att individerna i de två populationerna inte längre kan träffas och para sig. Om detta sker kan de två populationerna så småningom bli så olika att de har utvecklats till två olika arter.

Endemiska

Isolerade platser har ofta arter som inte finns någon annanstans. Sådana arter sägs vara ... för platsen.