Utvecklingspsykologi 15/9

Kognitiv-, motorisk-, socioemotionell- & språklig utveckling

Vad handlar området utvecklingspsykologi om?

Hur vi utvecklas genom livet. Fokus på hur vårt språk, våra tankar & sociala förmågor förändras. Största delen av forskningen rör barn- & ungdomsåren. Utvecklingen delas ofta in i olika faser & har sin grund i skilda psykologiska perspektiv, såsom det psykodynamiska, beteende- & biologiska perspektivet.

Förklara hur arv & miljö samspelar i utvecklingen

Sammanväxning av genetiska förutsättningar & miljömässiga erfarenheter som formar oss. Arvet ger biologiska ramar & mognad, medan miljön — såsom familj, förskola & stimulans — avgör hur snabbt eller väl de ärvda förmågorna utvecklas. Exempel: barn är genetiskt programmerade att tala, men behöver en stimulerande miljö för att utvecklas tidigt.

Vad avses med motorisk utveckling?

Våra medfödda reflexer (dykreflex, mororeflex, m.m) successivt växer bort i takt med att vi utvecklar viljestyrda rörelser & biologisk mognad. Man skiljer på grovmotorik (större rörelser & kroppskontroll som att gå, krypa, sitta) & finmotorik (mindre rörelser som att hålla en penna. leksak eller rita). Ordningen på utvecklingen är densamma för alla barn.

Vad avses med språklig utveckling?

Hur vi lär oss att kommunicera, från tidig ögonkontakt, skrik & joller till att förstå ord, bygga ordförråd & föra komplexa resonemang. Till skillnad från grovmotoriken påverkas språket mycket mer av miljön. Mycket högläsning & social interaktion ger ett betydligt större aktivt & passivt ordförråd senare i livet.

Passivt ordförråd

Handlar om de ord som vi förstår, men inte kan använda.

Aktivt ordförråd

Handlar om de ord som vi både förstår & kan använda.

Vad avses med kognitiv utveckling?

Hur vårt tänkande, vår kunskap & vår förmåga att bearbeta information utvecklas i olika stadier allteftersom vi mognar. Jean Piaget: vi anpassar oss ständigt till omgivningen genom adaption, som sker via processerna assimilation & ackommodation. Vi går då från att vara bundna till konkreta sinnesintryck till att kunna tänka helt abstrakt.

Vad är assimilation?

Adaptiv process där ny kunskap & information kopplas direkt till sådant vi redan kan & erfarit tidigare. När vi möter ny information som stämmer överens med våra befintliga kognitiva scheman, bygger vi på med denna nya kunskap utan att behöva förändra våra grundläggande tankemönster.

Vad är ackommodation?

Mer avancerad adaptiv inlärningsprocess där ny information inte stämmer överens med våra tidigare erfarenheter eller scheman. För att förstå verkligheten måste vi då ändra våra tankescheman & dra nya spår i hjärnan. En form av lärande som ofta sker i skolan när vi tvingas tänka på ett helt nytt sätt.

Vad handlar Piagets utvecklingsteori om?

Hur barns kognitiva tänkande utvecklas i fasta stadier kopplade till biologisk mognad. Han menade att barns logiska tänkande växer fram stegvis från födseln till tonåren. Processen styrs av hur vi anpassar oss till omgivningen genom assimilation & ackommodation, vilket gör att vi går från sinnesintryck till abstrakt, vetenskapligt tänkande.

Beskriv det sensomotoriska stadiet

Från 0 till 2 års ålder. Här samordnar barnet sina sinnesintryck med motoriska rörelser. Mot slutet av stadiet utvecklas objektkonstans - barnet förstår att ting existerar, även om de inte syns. Reflexer övergår till viljestyrda handlingar genom att barnet experimenterar fysiskt med sin kropp & omgivning.

Beskriv det preoperationella stadiet

Omfattar åldrarna 2 till 6 år. Barnet klarar ännu inte av logiska tankeoperationer. Barnet ser saker enbart ur sitt eget perspektiv (egocentrisment), kan inte tänka "baklänges" & förstår inte konservation (att en viss mängd vatten förblir densamma oavsett glasets form). Språket exploderar & kreativt tänkande samt "varför-frågor" är vanligt.

Beskriv de konkreta operationernas stadium

Omfattar åldrarna 7 till 11 år. Barnet klarar nu av logiska tankeoperationer. Barnet kan se saker ur andras perspektiv (lämnar egocentrismen), kan tänka "baklänges" & förstår konservation (att en viss mängd vatten förblir densamma oavsett glasets form). Tänkandet förankras i påtagliga ting & klassificering samt sortering av föremål är vanligt.

Beskriv de formella operationernas stadium

Infaller mellan 12 & 15 års ålder. Här utvecklas ett vuxet, vetenskapligt & abstrakt tänkande utan att man är beroende av konkreta föremål. Ungdomen kan reflektera över sitt eget & andras tänkande, föra logiska resonemang samt diskutera abstrakta problem & ideologier som politik & religion.

Beskriv marshmallowexperimentet

Fyraåriga barn fick välja mellan att äta en marshmallow direkt eller vänta en stund för att få en till. Uppföljningar senare visade att de barn som kunde uppvisa självkontroll & vänta hade större framgång i skolan, hanterade stress bättre, fick högre lön, längre utbildningar & starkare relationer i vuxenlivet.

Vilka forskare ligger bakom anknytningsteorin?

Dn engelske psykoanalytikern John Bowlby & den amerikanska utvecklingspsykologen Mary Ainsworth.

 Förklara innebörden av begreppen anknytning & utforskande

Anknytning är spädbarnets medfödda sökande efter närhet, trygghet & beskydd hos sin primära vårdnadshavare när det känner sig otryggt. Utforskande är barnets naturliga nyfikenhet att ge sig ut för att upptäcka omgivningen. En trygg anknytning fungerar som en "trygg bas" som gör att barnet vågar utforska världen, för att sedan återvända för att få trygghet.

Vilka anknytningsmönster har identifierats i forskningen?

Genom experimentet "Strange Situation Procedure" identifierade Mary Ainsworth fyra huvudsakliga anknytningsmönster hos ettåriga barn:

1. Otrygg-undvikande anknytning (A-mönster)

2. Trygg anknytning (B-mönster)

3. Otrygg-ambivalent anknytning (C-mönster)

4. Desorganiserad anknytning (D-mönster)

Trygg

Orsakas av en lyhörd vårdnadshavare. Barnet utforskar fritt. Blir ledset vid separation, men blir genast glatt & söker tröst hos mamman vid återförening.

Otrygg-undvikande

Orsakas av en mamma som inte tillfredsställer närhetsbehovet & belönar när barnet klarar sig själv. Barnet döljer sina känslor, ignorerar mamman vid återförening & visar yttre oberördhet, men lider i själva verket av "tyst panik".

Otrygg-ambivalent

Orsakas av ett oförutsägbart föräldrabeteende. Barnet blir extremt klängigt, utforskar inte omgivningen & reagerar motstridigt vid återförening genom att gråta, vilja bli upplyft men samtidigt slå & avvisa tröst.

Otrygg-desorganiserad

Orsakas av svåra uppväxtmiljöer, exempelvis missbruk eller föräldrar som skräms. Barnet saknar helt strategier, uppvisar ett förvirrat, motsägelsefullt beteende & vet varken om det ska närma sig eller undvika vårdnadshavaren.

Redogör för experimentet Harlows apor. Beskriv även vilka slutsatser som drogs

Harry Harlow separerade unga apor från sina mödrar & gav dem två surrogatmammor i ståltråd – en naken med flaska & en mjuk tygklädd med eller utan mat. Aporna klamrade sig fast vid den mjukklädda mamman oavsett mat. Slutsatsen blev att anknytning primärt handlar om närhet, värme & trygghet snarare än enbart mat.

Vilka andra begrepp finns för social inlärning?

Modellinlärning eller observationsinlärning. Albert Bandura - som utvecklade teorin, menade att barn imiterar förebilder som vuxna eller andra barn. Denna inlärningsform anses viktigare för utvecklingen än operant betingning, eftersom den väver samman behavioristiska principer med kognitiva faktorer där individen aktivt bearbetar information & konsekvenser.

Förklara hur Albert Banduras experiment gick till, steg för steg

Bandura studerade barn i åldrarna 3–6 år i ett rum fyllt med leksaker. I vissa grupper kom en vuxen in & slog aggressivt på en docka med en klubba, medan andra grupper såg en icke-aggressiv vuxen. Resultatet visade att barn som observerat den aggressiva vuxna imiterade beteendet & blev mer aggressiva än de andra.

 På vilka tre sätt kan man lära sig saker genom observation, enligt Bandura?

1. Genom en levande förebild som uppvisar ett specifikt beteende.

2. Genom att man får instruktioner eller en beskrivning av ett beteende.

3. Genom att man uppfattar en fiktiv persons beteende i en bok eller via en film.

Dessa metoder kräver att individen aktivt bearbetar informationen.

Hur förklaras beteenden utifrån social inlärningsteori?

Individen observerar & imiterar förebilder. Till skillnad från traditionell inlärning betonar teorin kognitiva faktorer; för att lära sig måste personen aktivt bearbeta informationen & reflektera över vilka konsekvenser ett visst beteende kan få. Inte bara yttre stimuli som styr, utan individens egna tankeprocesser kring förebildens agerande.

Vad menar Erikson med att vi genomgår olika utvecklingskriser?

Människans utveckling är en livslång process där vi går igenom åtta utvecklingskriser. Varje fas innebär specifika problem som måste hanteras. Krisen har en positiv & en negativ lösning. Eftersom faserna följer på varandra påverkar lösningen av en kris hur vi hanterar nästa fas i livet.

Hur formas identiteten, enligt Eriksons teori?

Genom att vi löser de utvecklingskriser som uppstår i varje fas. I samband med varje fas kan vi uppnå en specifik del av vår identitet - exempelvis hopp eller kompetens, som sedan följer oss genom livet. En positiv lösning på krisen stärker identiteten, medan en negativ lösning kan leda till osäkerhet eller förvirring.

Tillit vs. Misstro (0–1,5 år)

Krisen handlar om att skapa grundtrygghet genom anknytning. Den positiva lösningen är att barnet lär sig lita på andra & sig själv (identitetsdel: hopp). Den negativa lösningen är en grundläggande misstro mot omgivningen.

Självständighet vs. Tvivel (1,5–3 år)

Barnet tränar motorik & språk. Den positiva lösningen är en god självkänsla & självständighet (identitetsdel: viljestyrka). Den negativa lösningen innebär att barnet tvivlar på sin egen förmåga.

Initiativ vs. Skuld (3–6 år)

Barnet utforskar sin omvärld genom lek. Den positiva lösningen är att våga ta initiativ (identitetsdel: meningsfullhet). Den negativa lösningen är att barnet utvecklar skuldkänslor & inte vågar agera självständigt.

Flit vs. Underlägsenhet (6–12 år)

Skolstarten kräver social & akademisk prestation. Den positiva lösningen är att utveckla flit & kompetens. Den negativa lösningen är en känsla av underlägsenhet & att inte duga. (Identitetsdel: kompetens)

Identitet vs. Identitetsförvirring (12–20 år)

Tonåren präglas av frigörelse & sökande efter vem man är. Den positiva lösningen är en tydlig identitet (identitetsdel: trofasthet/lojlalitet). Den negativa lösningen är förvirring & osäkerhet → negativ identitet.

Närhet vs. Isolering (20–40 år)

Utmaningen är att balansera yrkesliv med nära relationer. Den positiva lösningen är förmågan att ge & ta emot kärlek. Den negativa lösningen är rädsla för närhet → isolering. (Identitetsdel: kärlek i nära relationer)

Produktivitet vs. Stillastående (40–60 år)

Fokus ligger på ansvar, omsorg & yrkesliv. Den positiva lösningen är att förbli produktiv & utveckla omsorgsförmåga. Den negativa lösningen är en upplevelse av att livet stannat upp & blivit trist. (Identitetsdel: omhändertagande)

Integration vs. Förtvivlan (60+ år)

Livets summering. Den positiva lösningen är att integrera / bearbeta sina erfarenheter & känna vishet. Den negativa lösningen är förtvivlan & ångest över att livet inte blev som man tänkt sig. (Identitetsdel: vishet)