Biologi 2 kursprov

Nervsystemets indelning

Centrala nervsystemet (CNS)

Består av hjärna & Ryggmärg

Den styrande delen av nervsystemet

Perifiera nersystemet (PNS)

Består av nerver till muskler och sinnesintryck

Motoriska nerver

Efferenta nerver

Går ut från CNS

styr när vi rör oss och hur vi reagerar på omgivningen

Sensoriska nerver

Afferenta nerver

Leder sinnesintryck till CNS för tolkning

Somatiska nervsystemet

Viljestyrt

Autonoma nervsystemet

Självstyrt

Sympatiska nervsystemet - vid stress

Parasympatiska nervsystemet - avslappnad

Sympatiska nervsystemet

Pupiller vidgas

Hämmar salivutsöndfring

Luftrören vidgas

Ökar hjärtfrekvens

Rörelse i tarmar minskar

Minskar mängden bukspott

Stimulerar glukagon

Urinblåsan vidgas

Stimulerar utsöndring adrenalin & noradenalin

Orgasm & utlösning

Parasympatiska

Puppilerna drar ihop sig

Stimulerar salivutsöndring

Drar samman luftrör

Minskar hjärtfrekvens

Stimulerar rörelse i magtarmkanal

Stimulerar utsönding av bukspott

Stimulerar inslulin

Stimulerar tömning av urinblåsan

Ändtarmen slappanr av

Kåthet, erektion & lubrikation

Nervcell

Dendrit - tar upp signal från annan nervcell eller sinnesreceptor

Axon - Skickar ut en signal, möter signal i dendrit i synapsen

Synaps - Utrymmet mellan axon & dendrit, här skickas signalsubstanser mellan neuronen

Schwannceller - En form av gliacell & bildar myelin som är ett isoleringsmaterial för neuronen.

Gliaceller - Stödjeceller i nervsystemet, isolerar, minskar risk för skador osv

Ranvierisk nod - Mellanrummet mellan myelinskidorna, mycket viktiga för nervsignalerna.

Dendrit

Tar upp signal från annan nervcell eller sinnesreceptor

Axon

Skickar ut en signal, möter signal i dendrit i synapsen

Synaps

Utrymmet mellan axon & dendrit, här skickas signalsubstanser mellan neuronen

Schwannceller

En form av gliaceller & bilad myelin som är ett isoleringmaterial för neuronen

Gliaceller

Stödjeceller i nervsystemer, isolerarm minskar risk för skador osv

Rancierisk nod

Mellanrummet mellan myelinskidorna, mycket viktiga för nervsignaler

Vilopotential

Skillnad i laddning på insidan & utsidan av neuron. -70mV

Orsakas av natrium/kaliumpumpen som pumpar ut 3 Na och in 2 kalium

Aktionspotential

En förändring i laddningen sker. Förändringen måste vara större än -55mV.

Aktionspotentialen är 40mV - denna skillnad orsakar nervimpuls

Sker av signalsubstans & fysisk förändring av nervcellen

Reaktionsperiod

När nervcellen återgår till normalläge & vilopotential

Indelad i hyperpolärisation & repolärisation

Hyperpolärisation: -75mV direkt efter aktionspotential. Ny signal kan ej skickas i detta läge

Repolärisation: Laddningen övergår till vilopotential. Sköts av natrium/kalium-pumpen

hur en nervsignal rör sig i nervcellen

1.Na+ strömmar in i axonet - Laddningen skiftar → axonet depoläriseras

2.Polärisering flyttas framåt - Spänningsstyrda membranproteiner sprider laddningen längs axonet.

3.Kalium transporteras ut för att repolärisera axonet.

Myeliniserade axon

Myelinet gör så att laddningen hoppar länga sträckor på axonet → snabbare överföring av signal.

Lukt & smak

Sinnesorgan som testar vår omvärld & vilka molekyler vi har runt oss.

Lukten är mest utvecklad

Lukt

Sinnesreceptorerna är baserade högst upp i näshålan

1.Luktämne löser sig i slemmet

2.Luktämnent binder till dendrit

3.Signal skickas via glomulus till mitralcell

4.Mitralcellen skickar signal till hjärnan

Respons i hjärnan -

1.Frontalloben, medvetander - här identifieras doften av medvetandet

2.Hypotalamus & amygdala - Triggar dels hormonrespons men även en emotionell repsons baserad på minnen & kännslor. 2 specifika dofter som är viktiga för oss:

rök & spya - Båda måste trigga respons.

Att känna lukt

1.Luktämne löser sig i slemmet

2.Luktämnent binder till dendrit

3.Signal skickas via glomulus till mitralcell

4.Mitralcellen skickar signal till hjärnan

Nervcellerna har enskilda molekyler de kan känna av.

Mitralcellerna fungerar som “noter” där varje not kan triggar av många olika nervsignaler & därför spelas på olika sätt.

Respons i hjärnan:

1.Frontalloben, medvetander - här identifieras doften av medvetandet

2.Hypotalamus & amygdala - Triggar dels hormonrespons men även en emotionell repsons baserad på minnen & kännslor. 2 specifika dofter som är viktiga för oss:

rök & spya - Båda måste trigga respons.

Smak

5 grundsmaker

Salt - metalljoner - vanligast Na

Sött - glukos

Surt - oxoniumjon

Beskt - molekyler som kan vara giftiga

Umami - proteiner

Hela tungan kan känna alla smaker.

Smakhåren i smakcellerna känner av/regristrerar smaken

Smakcellen skickar en signal i from av ett signalämnde till intillliggande nervcell

Huden / känsel

Hud - kroppens största organ, har flera viktiga funktioner:

-Syntetiserar D-vitamin

-Skyddar organ & de känsligare delarna av kroppen

-Reglerar temperaturen

-Bihåller vätskebalans

-Skyddar kroppen mot strålning

Överhuden

Flera levande celler

Läderhuden (dermis)

Alla funktioner i huden sker här.

Vitamin-D syntes

Känsel

Utsöndring av svett & talg

Alla hårsäckarna finns här

Blodkärl (förser huden med blod)

Underhuden (hypodermis)

Isolering, stötdämpning, fettlagring

Känsel

3 typer av känselceller: värme. & kyla, Tryck, smärta

Kroppen prioriterar vart det är viktigt att känna:

De 3 känsligaste: Händer, läppar & mun, kön

Minst känslig: rygg

Avgörs av densiteten på nervcellerna i läderhuden

Djupsensibilitet

Känselceller inne i kroppen regristrerar rörelse & smärta hos organ.

Främsta användningen: Sträckning & ihopdragning av muskler

Används av balansen.

Synen - kroppens fotoreceptorer

-Tar emot sinnesintryck i form av öjus.

Ju fler olika färger en organism kan se desto mer specialiserad är synen

Människans öga

Hornhinnan: Skyddar känsliga delar i ögat, släpper igenom ljus in i ögar.

Regnbågshinnan(Iris): En muskel som styr hur mycket ljus vi får in i ögat.

Pupill: Hålet som ljus strömmar in genom i ögat.

Linsen: Styr fokus. Kan sträckas & klämmas ihop för att vi ska kunna fokusera blicken på olika ställen

Ciliarmuskeln: Styr linsens ihopdragning

Glaskroppen: Utfyllnad & brytningsmedium i ögat

Näthinnan: Här sitter sinnescellerna - tappar:Färgreceptorer & Stavar:ljus & mörker

Gulafläcken: där ljuset centraras i ögat, här har vi flest sinnesceller.

Blindafläcken: En fläck i ögat där vi inte ser. Här går synnerven ut ur ögat.

Åderhinnan: Förser ögat med blod

Senhinnan: Fäster ögonmusklerna i ögat(ögonvitan)

Kroppens signalsystem

Nervsystemet - Specifikt & signalerar till målcell

Hormoner - Sprids i hela kroppen & kan påverka många system samtidigt

Rörelse

En mycket viktig process för organismer, en av huvuddelarna i vad som kännetäcknar liv.

Andra typer av rörelseorgan:

Flagell, Aktinfilament(encelliga organismer)

Muskler

3 olika typer:

Glattmuskleatur

Hjärtmuskleatur

Skelettmuskleatur - tvärstrimig muskleatur

Sena

Binder musklen till led

Skelettmuskleatur

Indelade i “buntar” i 3 nivåer där den minsta är rena cellmuskelfibrer.

Muskelfibrer funktion

I avslappnat läge: aktin & myosin fibrerna befinner sig långt från varandra i sakromererna.

Muskeln spänns: Aktin & myosin fibrer vandrar på varandra för att dra ihop muskeln.

Spänd: Aktin & myosin fibrerna befinner sig så nära varandra som möjligt.

Muskelarbete: Dynamiskt arbete

Nör musklerna omväxlande spänns & slappnar av.

Muskelarbete: Statisktarbete

Vid ihållande spännt läge på musklerna

Spänt läge kärver mest energi

Muskelfibrer

Röda-muskelfibrer: Aerob förbränning, längsamma men uthålligar, många mitokondirier.

Vita-muskelfibrer: Anaerob förbränning, snabba men inte uthålliga, få mitokondrier.

Antagonist

alla muskler har en antagonist som gör motsatt rörelse.

Skelett: vätskeskelett

Ett vätskeskelett är en sluten “behållare” med vätska som samverkar med muskler, orsakar rörelse.

Skelett: Exoskelett

Exoskelett är ett yttre skelett som är indelat i mångar små segment.

Skelett: Endoskelett

Inre skelett med olika delar ihopkopplade av leder

Leder

Ihopkoppling av ben som orsakar rörelse.

Alla leder har:

Ledkapsel- Smörj & stötdämpning

Ledvätska - Smörj & stötdämpning.

Ledband - Stadga

Ledbrosk - Stötdämpning & skydd

Bens anatomi

Ben består av bindväv (levande vävnad)

Kroppens signalsystem

Nervsystemet - Specifikt & signalerar till målcell

Hormoner - Sprids i hela kroppen & kan påverka många system samtidigt

Nervsystem - signalsystem

Specifikt & signalerar till målcell

Hormoner - signalsystem

Sprids i hela kropper & kan påverka många system samtidigt.

3 typer av hormoner

Steroidhormoner/hydrofoba) - Kan difundera direkt över membranet, receptorer finns på insidan av membranet ex östrogen & testosteron. Påverkar DNA-replikation.

Aminosyrederivat (hydrofila) - Bildas från aa. Nästan alltid ett namn som slutar på -in ex Adrenalin, melatonin. Kräver receptor inbäddad i cellmembranet.

Peptidhormoner (hydrofila) - Oligopeptider →Kedja av aa. I storleksordning mycket större än aminosyrederivat.

Steroidhormoner

Hydrofoba

Kan difundera direkt över membranet, receptorer finns på insidan av membranet ex östrogen & testosteron. Påverkar DNA-replikation

Aminosyrederivat

Hydrofila

Bildas från aa. Nästan alltid ett namn som slutar på -in ex Adrenalin, melatonin. Kräver receptor inbäddad i cellmembranet.

Peptidhormoner

Hydrofila

Oligopeptider →Kedja av aa.

I storleksordning mycket större än aminosyrederivat.

Receptor / receptorprotein

Protein som binder till hormonet & aktiverar biokemiska processer.

När hormonet binder in till receptorn ändras receptorns form & signalen i cellen startar.

Olika typer av signlaer:

Akriverar/inaktiverar enzym

Genregliering eller genaktivering

Öppna/stänga jonkanlaer

Stimulera utsöndring

Stimulera celldelning

Processer som påverkas av hormon

Tillväxt

fortplantning

Ämnesomsättning

homeostas

Salt & sockerbalansen

Exokrina kötlar

Släpper ut vätska utanför kroppen

Bukspottkörteln, Salivkötlar, svettkötlar, talgkötlar, tårkötlar.

Kötlar som utsöndrar magsaft & tarmsaft

gallan

Endokrina kötlar

Släpper ut framförallt hormoner inne i kroppen

Binjurar, könskötlar(äggstockar & testiklar), tallkottköteln, sköldkörteln, brässen/tymus, talamus, hypotalamus

Hypofysen

Sammankoppling mellan nervsystem & hormonsystem.

Tillverkar hormoner som styr:

Ämnesomsättning - dessa hormoner styr hormontillverkning i sköldköteln.

Tillväxthormon - Tillväxt av framförallt benvävnad.

Fortplantnings hormoner - Folikelstimulerande hormon(FSH) & leuteniserande hormon (LH)

Binjurarna

Här tillverkas adrenalin & noradrenalin (stresshormon som startar flight or fight)

Insulin

Hormon

Tillverkas i langerhandska öar i bukspottkörteln.

1 Stimmulerar muskler & fettvävnad att ta upp glukos ur blodet

2 Stimulerar levern genom att omvandla glukos till glykogen.

3 Förhindrar glukoneogenes.

Glukagon

Hormon som verkar motsatt mot glukos.

Tillverkas i langerhandska öar i bukspottkörteln.

Stimulerar glukoneogenes.

Bukspottkörteln

Tillverkar glukagon & insulin i langerhandska öar.

a-celler - tillverkar glukagon

B-celler tillverkar insulin

Sockerhalt reglering i kroppen

Vid hög sockerhalt - insulin tillverkas av bukspottkörtlen och stimulerar glukos till glykogen i levern → sockerhalten sänks.

Vid låg sockerhalt - Glukagon tillverkas av bukspottkörteln och stimulerar glykogen till glukos -sockerhalten höjs.

Hormonet ADH

Börjar produceras när salthalten är “fel”

Saltmängden är för hög → över 0,9%

Gör att man blir törstig samt påverkar njurarna

Immunförsvaret skyddar mot

Bakterier, Virus, Svamp, & en&flercelliga parasiter

Immunförsvarets indelning

Ickespecifika(med födda):

Första försvarsnivån - Barriärer

Andra försvarsnivån - Ickespecifika blodkroppar & inflammation & feber

Specifika(förvärvade):

Tredje försvarsnivån

Immunförsvaret: Första försvarsnivån

barriärer

Huden - består av många lager hudceller som gör den svårgenomtränglig

Slemhinnor med cilier- finns i andningsvägarna.

Magsäcken med magsaft - Lågt pH + pepsin bryter ner patogener(sjukdom partiklar)

(lysosom- enzym som sönderdelar patogener finns i tårvätska)

(värd- det som påverkas av en patogen)

Immunförsvaret: andra försvarsnivån ickespecifika vita blodkroppar

Ickespecifika vita blodkroppar

Monocyter & makrofager äter upp inflamerad väv

Granulocyter korn med nedbrytande enzym 3 varia

NK-celler (killer) dödar celler smittad av viru/cancer

Mastceller-bindväv&slemhinnor alergi hista heparin

Dendritisk cell presenterar för T-celler akt spcifi im

Monocyter & makrofager

Andra försvarsnivån: ickespecifika vita blodkroppar

monocyter lagras i mjälten

monocyten tar sig till inflamerad vävnad & omvandlas till makrofag

Makrofagen kan känna igen & äta upp patogener med fagocynter → cellätning

Granulocyter

Andra försvarsnivån: ickespecifika vita blodkroppar

Korn med nedbrytande enzym 3 varianter:

Neutrofila - fagocyterar bakterier & svampar

Eosinofila - Angriper flercelliga patogener

Basofila - Utsöndrar signalämnen som påverkar inflammation→

Histamin: Vidgar blodkärlen

Heparin: Antikoagulerande ämne→minskar risk för blodpropp.

NK-celler (Natrual killer cells)

Andra försvarsnivån: ickespecifika vita blodkroppar

Dödar kroppsceller smittade av virus eller som blivit cancerceller

Mastceller

Andra försvarsnivån: ickespecifika vita blodkroppar

Vit blodkropp som finns specifikt i bindväv & slemhinnor. Släpper ut histamin & heparin. ansvarar för allergiska reaktioner.

Denditrisk cell

Andra försvarsnivån: ickespecifika vita blodkroppar

Presenterar nedbruten patogen för T-celler.

Aktiverar det specifika immunförsvaret

Andraförsvarsnivån - inflammation & feber

Histamin börjar utsöndras av skadade celler.

→ Ökar blodflödet

Vita blodkroppar lockas till området

Vid inflammation kan var uppstå (döda vita blodkroppar) → (döda granulocyter)

Inflammation som är spridd i hela kropper orsakar feber.

Feber-Kroppstemperaturen höjs → gör att bakterier & virus förökar sig långsammare.

Specifika immunförsvaret (förvärvade) tredje nivån

T-celler (t-lymfocyter) -(T-hjälpar & T-mördar cell)

B-celler(b-lymfocyter)antikroppar&minnesceller

T-celler

Specifika immunförsvaret tredje försvarsnivån

T-hjälpar celler aktiverar B-celler

T-mördar celler - dödar virusinfekterade celler.

Mognar i tymus (endokrin körtel)

Mognadsprocessen innebär att T-cellen presenteras för alla kroppsegna proteiner. När mogen T-cell träffar på ickekroppseget protein ska den reagera.

om processen inte fungerar kan man få autoimmunasjukdomar.

B-celler

Specifika immunförsvaret tredje försvarsnivån

Producera antikroppar & minnesceller

Antikropp-Protein, binder till antigen & fungerar som “flagga”. En typ av antikropp per antigen

Antigen-Del av en patogen som kan kännas igen av antikropp. ex spikeprotein på covid-19.

T-mördar cellen

Specifika immunförsvaret tredje försvarsnivån:

T-celler

Döda virusinfekterade celler

Protein bryts ner och byggs upp i cellen. När protein bryts ner presenteras delar på membranprotein,

För T-mördarcellen: MHC-klass I

T-mördarcellen undersöker proteiner på MHC-Klass I

T-hjälpar cellen

Rörelse

En mycket viktig process för organismer, en av huvuddelarna i vad som kännetäcknar liv.

Andra typer av rörelseorgan:

Flagell, Aktinfilament(encelliga organismer)

Gasutbyte evolution

Syre behöver tas upp

Koldioxid behöver avges

Syre behövs för ämnesomsättningen i elktrontransportkedjan. Koldioxiden behöver avges för att blodet inte ska bli för surt. CO₂ → Kolsyra

Både syra och koldioxid är små & opolära & transporteras med sin koncentrationsgradient via diffusion.

Insekters gasutbyte

Har ett system av “rör” (trakéer) som förgrenar sig i kroppen.

Många öppningar finns i exoskelettet som gör att gasutbyte kan ske överallt & så att det sprids i hela kroppen.

Generellt sätt centrerade till bakkroppen. Variant av indirekt gasutbyte.

Fiskarnas gasutbyte

Gasutbyte sker via gälar

Dessa är väckade för att öka ytan mot det omgivande vattnet.

Minsta delen, lamellen innehåller tunna blodkärl, kapillärer där gasutbyte sker.

Blodet transporteras i motsatt riktning mot vattnet för att maximera syreupptaget.

Amfibiernas gasutbyte

Har förmåga att andas både på land & i vatten.

Huden har kappilärbäddar där gasutbyte kan ske direkt genom huden sålänge huden är fuktig.

Fåglarnas gasutbyte

Har mycket hög ämnesomsättning detta för att de behvöer ett effektivt gasutbyte.

De har ett system med lungor kopplade till luftsäckar.

1 Inandning - En del av luften vid inandning går direkt till lungorna & en del gåt till den bakre luftsäcken. Samtidigt transporteras luft från lungornta till den övre luftsäcken.

2 Utandning - Luften från den övre luftsäcken ut & luften från den nedre luftsäcken går in i lungorna.

Eftersom luften alltid transporteras på samma håll kan fåglarna dessutom “använda tekniken” där blodet kan transporteras i motsatt riktning mot luften (fiskar).

Syreupptag kan endast ske i fuktiga miljöer.

Människan: Lungor & luftvägar - övre luftvägar

Bihålor - Håligheter som tros göra att huden blir lättare.

Näshålan - Skyddar från smuts, lukt & värmer & fuktar luften.

Svalg - Leder luften vidare mot luftstrupen & med hjälp av sväljreflexen gör så att mat inte hamnar i luftstrupen.

Struplocket - sväljreflexen.

Stämbanden - 2 slemhinneväck som spänns för att skapa ljud när luft passerar igenom. Längre & större hos biologiska män vilket ger lägre / djupare röst.

Näshålan

Syddar från smuts

Lukt

Värmer & fuktar luften

Svalg

Leder luften vidare mot luftstrupen & med hjälp av sväljreflexen gör så att mat inte hamnar i luftstrupen.

Struplocket

Sväljreflexen

Stämbanden

2 slemhinneväck som spänns för att skapa ljud när luft passerar igenom. Längre & större hos biologiska män vilket ger lägre / djupare röst.

Nedre luftvägarna

Luftstrupen - Leder luften mot lungorna. Renar luften från skräp. Epitel cellerna i luftstrupen har cilier / flimmerhår. Dessa samlar partiklar i ett slem & “viftar” tillbaka partiklar upp till mun & svalg som sedan sväljer partiklarna.

Broskringar - Viktiga för att spänna ut luftvägarna & hållar transporten av luft öppen.

Bronker - Är en förgrening av luftstrupen. 1 bronk till varje lunga.

Luftstrupen

Leder luften mot lungorna.

Renar luften från skräp.

Epitel cellerna i luftstrupen har cilier / flimmerhår. Dessa samlar partiklar i ett slem & “viftar” tillbaka partiklar upp till mun & svalg som sedan sväljer partiklarna.

Broskringar

Viktiga för att spänna ut luftvägarna & hållar transporten av luft öppen.

Bronker

Är en förgrening av luftstrupen.

1 bronk till varje lunga.

Lungorna

Bronkioler - Del av lungvävnad förgrening av bronker.

Lungartärerna

Kapillärbädd

Alveolerna

Diafragma

Bronkioler

Del av lungvävnad förgrening av bronker.

Lungartärerna

Transporterar syrefattigt blod från hjärtat till lungorna.

Lungvenerna

Transporterar syrerikt bold till hjärtat från lungorna.