Kriminologiska teorier 14/9

Biologiska, psykologiska, behavioristiska, kognitiva, sociologiska & socialekologiska teorier

Psykodynamiken

Fokus: Hur medvetna & omedvetna processer samt barndomsupplevelser formar mänskligt beteende.

Förklaring: Mänskligt beteende styrs av omedvetna behov, impulser & känslor som grundläggs i barndomen. Oupplösta konflikter & otrygghet från uppväxten lagras i det omedvetna → framtida normbrytande eller utåtagerande beteenden.

Viktigast: Att förebygga avvikande mönster kräver bearbetning av tidiga barndomsupplevelser.

Behaviorismen

Fokus: Hur mänskligt beteende formas av erfarenheter & styrs av sina konsekvenser.

Förklaring: Beteende är inte medfött – människan föds som ett tomt blad. Genom operant betingning styrs beteenden av konsekvenser: positiv förstärkning (belöning/status) & negativ förstärkning (undvika obehag) gör att normbrytande mönster etableras om de belönas.

Viktigast: Förebyggande kräver positiv förstärkning av önskvärda beteenden, medan negativa beteenden ska bemötas utan förstärkning eller status.

Operant betigning

Inlärning där beteenden formas, förstärks eller försvagas utifrån de konsekvenser (belöningar eller bestraffningar) som följer på handlingen.

Kognitiva teorin

Fokus: Hur människans medvetna tankemönster, informationstolkning & kognitiva mognad styr hennes agerande.

Förklaring: Människan agerar utifrån medvetna motiv. Tankar sammankopplade med negativa känslor kan trigga aggressivt eller kriminellt beteende. Låg kognitiv mognad & miljöer som rättfärdigar brott → destruktiva tankemönster, där individen saknar moraliska betänkligheter & inte upplever att den gör fel.

Viktigast: Förebygga brottslighet genom KBT för att lära individen att koda om sina destruktiva tankar.

Biologiska teorier

Fokus: Hur biologiska faktorer & genetik påverkar risken för kriminellt beteende - från tidiga till moderna teorier.

Förklaring: Tidiga teorier sökte en medfödd "kriminell typ" utifrån fysiska egenskaper → felaktig stämpling. Moderna teorier har övergett detta & fokuserar istället på biologiska riskfaktorer som genetik, hormoner samt hjärnans funktion & impulskontroll. Dessa biologiska anlag samverkar med den sociala miljön → väcker etiska frågor om individens eget ansvar.

Viktigast: Att förstå hur biologiska riskfaktorer samverkar med miljön, snarare än att söka en medfödd kriminell typ.

Stämplingsteorin

Fokus: Hur samhällets reaktioner resulterar i brottslingar.

Förklaring: När en person bryter mot norm eller begår brott, reagerar omgivningen. Personen blir stämplad som t.ex. "kriminell" eller "bråkstake". Omgivningen behandlar personen som det → självuppfyllande profetia. Personen internaliserar stämpeln & börjar agera utifrån den. Subkulturers & gängs normer kan även internaliseras.

Viktigast: Att förklara hur sekundär avvikelse uppstår genom samhällets reaktioner, snarare än individens ursprungliga handling.

Stämplingsprocessen

1. Bryta mot norm eller lag → omgivningen reagerar & stämplar avvikelsen

2. Anpassa sig till roll som avvikare

3. Hamna utanför samhällets normer, identifiera sig som den avvikande rollen - “outsider”

Samhället reagerar starkt & fördömande mot det som hotar dess normer & värderingar.

Strainteorin

Fokus: Klyftan mellan samhällets mål & tillgängliga medel.

Förklaring: Samhället sätter upp mål (t.ex. rikedom, status), men alla har inte samma lagliga möjligheter att nå dem. När människor upplever "strain" (stress/press) för att de saknar medel, kan de välja att begå brott för att nå målen ändå (innovation). Arbetslöshet, diskriminering, klasskillnader gör det svårare att nå samhällets mål.

Viktigast: Att förklara varför brottslighet uppstår när det finns en obalans mellan kulturella mål & strukturella möjligheter.

Anomi

Försvagning eller splittring av sociala normer, ofta i samband med samhällsförändringar, som gör att människor upplever oklarhet kring vad som gäller & hur de förväntas bete sig → känsla av osäkerhet & otillräcklighet.

Konformitet

Accepterar de kulturella målen & de legitima medlen. Vill ha ett bra liv & arbetar/studerar för att nå dit. 

Innovatör

Accepterar de kulturella målen, men nekar de legitima medlen. Vill ha pengar/status, men använder kriminalitet för att nå dit. 

Ritualist

Nekar de kulturella målen, men accepterar de legitima medlen. Går till jobbet varje dag & följer reglerna, men har slutat tro på att hen kommer bli framgångsrik. 

Reträtt

Nekar både kulturella mål & legitima medel. Har gett upp både samhällets mål & de vanliga vägarna dit & drar sig undan samhället.

Rebellen

Nekar kulturella mål & legitima medel samt kommer med nya egna mål & medel. Förkastar samhällets mål & försöker få ett annat samhälle med andra mål & regler.   

Anomi & Strainteori - kritik

Utgår från att människan agerar rationellt & försummar att människan kan agera känslomässigt. Förklarar inte självdestruktiva beteende - t.ex. skolk, slarv med skolan, vandalism, spänningssökande. Baseras för mycket på det materiella kopplat till status.

Kontrollteorin - Sociala band

Fokus: Varför människor inte begår brott.

Förklaring: Vi avstår från brott för att vi har band till samhället som består av: anknytning (familj, vänner), åtagande (utbildning, karriär), delaktighet (föreningsliv, religiösa grupper) & övertygande (ansvarskänsla, moral, värderingar). Om dessa band försvagas ökar risken för kriminalitet.

Viktigast: Att förklara brottslighet som en brist på social kontroll & integration.

Differentiella associationer

Fokus: Brottslighet som ett inlärt beteende.

Förklaring: Kriminella värderingar & beteenden lärs ut i sociala interaktioner, främst i nära grupper. Om en person exponeras för fler attityder som är för lagbrott än emot dem, är sannolikheten stor att personen blir kriminell.

Viktigast: Att förklara att brottslighet inte är medfött utan socialt inlärt genom umgänge.

Zonkartemodellen (Socialekologi)

Städer delas in i cirkulära zoner utifrån en central affärszon, följt av en övergångszon & slutligen yttre bostads- & förortsområden. Teorin menar att brottsligheten är koncentrerad till övergångszonen eftersom konstant in- & utflyttning samt bristande social sammanhållning hindrar invånarna från att etablera gemensam normkontroll & lokal stabilitet.

Socialekologi

Fokuserar på hur den sociala & fysiska miljön påverkar brottslighet & avvikande beteende.

Miljonprogram & utsatta områden

Geografiskt avgränsade platser med låg socioekonomisk status där kriminella påverkar lokalsamhället genom hot & utpressning → otrygghet & boende som inte anmäler brott eller medverkar i rättsprocesser. I särskilt utsatta områden är läget mycket allvarligt & präglas av systematiska hot mot vittnen, parallella samhällsstrukturer, extremism & hög koncentration av kriminella → nästan omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag.

Zon A (Centrala affärsdistriktet) - Zonkartemodellen

Stadens kärna, ofta kallad stadskärnan eller innerstaden. Här finns de flesta affärsverksamheter, myndighetsbyggnader & kontor. Starkt industrialiserat & har hög aktivitet under dagtid, men är ofta glest befolkat på kvällar & nätter.

Zon B (Övergångszonen) - Zonkartemodellen

Direkt utanför stadskärnan. Kännetecknas av nedgångna bostäder, hög befolkningsomsättning & låg social stabilitet. Många nyanlända invandrare & låginkomsttagare bor här pga de låga hyrorna. Brottsligheten är som högst då social desorganisation & brist på sammanhållning leder till ökad kriminalitet.

Social desorganisation

Ett bostadsområde saknar sammanhållning & trygghet för att invånarna hela tiden flyttar in & ut & inte känner varandra. När grannar saknar kontakt försvinner den informella sociala kontrollen i området. Ingen ingriper mot skadegörelse eller bråk → kriminella grupper & avvikande beteenden kan ta över lättare.

Zon C (Arbetarbostäder) - Zonkartemodellen

Består av stabilare bostadsområden - ofta med mindre & äldre hus. Här bor arbetarklassfamiljer som ofta arbetar i industrin nära stadskärnan eller övergångszonen. Social sammanhållning är högre än i övergångszonen → lägre brottsnivåer.

Zon D (Medelklasszonen) - Zonkartemodellen

Område för medelklassen, ofta beläget längre från stadskärnan. Här finns bättre bostäder, ofta med mer grönska & större hus. Social stabilitet är hög & brottsnivåerna är generellt låga.

Zon E (Pendlarzonen) - Zonkartemodellen

Yttersta zonen som består av förorter där de som pendlar till staden bor. Typiskt sett lågriskområden, med hög social- & ekonomisk stabilitet. Bostäderna är ofta större & modernare, med familjer som har råd att bo långt ifrån stadskärnans centrum.