Dugga 1 - Energi och miljö i hållbar utveckling

1.1 Vad kallas den nuvarande geologiska epoken och vad kännetecknar den?

Holocen alt. Antropocen.

Epok sedan 11 000 år tillbaka (efter senaste istiden, eller efter den industriella revolutionen.)

KÄNNETECKEN

Holocen : den levnadsmiljö som passar människan, där det är möjligt att odla etc.

Antropocen: människans påverkan på planeten är i skala med naturens egen påverkan.

1.2 Av vilka anledningar är problemet med exponentiell tillväxt av mänskliga aktiviteter så stort?

Människan förbrukar jordens tillgångar snabbare än resurser tillhandahålls.

Vi pushar de olika planetära gränserna och eftersom vi inte vet var trösklarna befinner sig egentligen, ökar hela tiden risken för irreversibla konsekvenser.

1.3 Vad kännetecknar Holocen (the Holocene)?

Stabilt klimat som möjliggjort människans utveckling

1.4 Vad innebär "planetära gränser" (planetary boundaries)?

9 olika områden där man identifierat kvantificerade gränsvärden som ej ska överskridas

Ett säkert avstånd till en farlig nivå på okänt avstånd.

1.5 Hur beskrivs en så kallad "tröskel" (threshold) i artikeln?

Icke-linjära (plötsliga) miljöförändringar som ger en kritisk förändring

1.6 Hur beskrivs en planetär gräns (boundary) i artikeln och hur förhåller sig dessa till trösklar?

Gränser satta på ett behörigt avstånd från tröskelvärdena ("zone of uncertantiy").

- gränser sätts vid nedre del av zon för säkerhet

1.7 När man sätter upp planetära gränser finns det en hel del osäkerheter kopplade till gränserna. Vad beror mycket av denna osäkerhet på?

Brist på kunskap om de olika trösklarna

- var de faktiskt ligger

Inneboende osäkerhet i de komplexa systems beteende

- Osäkerhet angående tiden en kritisk kontrollvariabel kan överskridas innan en tröskel nås

- Inte helt klarlagt hur dom olika gränserna påverkar varandra

1.8 Vilka tre vetenskapliga grenar grundar sig konceptet "planetära gränser" på?

1. Jordens förmåga att hantera och motstå mänsklig påverkan.

2. Förståelsen kring viktiga planetära processer, inklusive mänsklig påverkan, för utveckling av forskning om hållbar utveckling.

3. Planetens ramverk för motståndskraft och dess koppling till dem levande systemens självreglering och komplexa dynamik.

1.9 Vilka är de nio planetära gränserna i artikeln?

1. Klimatförändring

2. Havsförsurning

3 Stratosfäriskt ozon

4 Kväve- och fosforcyklerna

5 Förlust av biodiversitet

6 Färskvattenanvändning

7Förändrad markanvändning

8 Atmosfäriska aerosoler

9 Kemiska föroreningar

1.10 Hur kategoriseras de planetära gränserna i artikeln (4 grupper)? Vilka planetära gränser tillhör vilka kategorier?

1. "global-scale boundaries" (t.ex. klimat, ozon)

2. "biogeochemical boundaries" (kväve, fosfor)

3. "biosphere boundaries" (biologisk mångfald, markanvändning)

4. "novel anthropogenic processes" (aerosoler, kemiska substanser).

1.11 Vilka tre aspekter har man tagit hänsyn till vid bestämmandet av 2-gradersmålet över förindustriell nivå för klimatförändringar?

1. Vetenskapliga prognoser för skador på klimatet vid global uppvärmning till olika temperaturer

2. Bedömningar av till vilken grad vi kan eller inte kan acceptera dessa skador

3. Politiska överväganden av vad som kan ses som ett rimligt mål

1.12 Hur är den planetära gränsen för klimatförändring satt och vad är den baserad på?

350 ppm CO2 i atmosfären och 1 W/m2 (uppvärmningseffekt växthusgaserna har per kvadratmeter jordyta)

BASERAD PÅ: Klimatsystemets känslighet mot växthusgaser, polarisarnas beteende vid uppvärmning och hur klimatsystemet mår vid dagens värden (OBS högre än gränsen, 420)

Beskriv observationerna gällande vad klimatförändringen hittills har orsakat.

- Snabbare smältning av is i norra ishavet (vid Arktis)

- Minskning av glaciärer runt om i världen

- Polarisarna har minskat i massa

- Havsnivån har höjts

- Ökning (4o mot polerna) av de subtropiska områdena

- Korallrev som dör

- Översvämningar ökar

- Havens naturliga förmåga att absorbera koldioxid har minskat

1.14 Vad orsakar försurning (acidification) av haven och vad har denna försurning för konsekvenser?

ORSAK:

Ökad halt CO2 i atmosfär -> hav absorberar (kolsyrajämvikt, idag 25%) -> PH sänks -> surare

KONSEKVENSER:

- Minskad biodiversitet ex korralrev

- Minskad förmåga att absorbera koldioxid

1.15 Vad orsakas reducering av stratosfäriskt ozon (stratospheric ozone depletion) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAK: Ozonnedbrytande substanser (ex freoner) och polarstratosfäriska moln som katalyserar reaktion

KONSEKVENSER:

- negativ påverkan marina organismer

- Hälsoskador människor djur, hudcancer

1.16 Vad orsakas störningar i den globala kvävecyklen (interference with the global nitrogen cycle) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAK:

- Tillverkning av ammoniak till konsstgödsel

- Ökad förbärinning av biomassa och fossila bränslen

KONSEKVENSER:

- Driver klimatförändringar (blir luftgas)

- Bildning av marknära ozon (farligt för alla)

- Försurning/övergödning

- Kväveöverskott -> rubba ekosystem

1.7 Vad orsakas störningar i den globala fosforcyklen (interference with the global phosphorous cycle) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAKER:

- Övergödning (ändlig resurs, sediment från gruvor)

- Gruvbrytning av fosfatmineraler

- Avloppssytem

KONSEKVENSER:

- Näringsobalans i ekosystem (ex sjöar)

- Övergödning och syrefria hav

- Förlust biologisk mångfald

1.18 Vad orsakas förlust av biologisk mångfald (biodiversity loss) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAK:

- Förstörda habitat (överexploatering)

- Anvädning av djur som resurser

- Föroreningar

- Invasiva arter

KONSEKVENSER:

- Försvagade ekosystem -> påverkar funktion och motståndskraft (mot andra störningar/gränser( hos ekosystem

- Ekonomiska/sociala konsekvenser ex fiske

1.19 Vad orsakas störningar i den globala färskvattencykeln (the global freshwater cycle) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAK:

- Vattenuttag

- Förändrad markanvändning

- Klimatförändring

KONSEKVENS:

- hotar biodiverstet (hydrologisk cykel), ekosystems motståndskraft

- påverkan på grönt vatten (avdusntande ångflöden) -> biomassa o regionala klimat

- Minskat blått vatten flödande vatten) -> vattentillgång

EX Aralskön -> salthalt ökade -> fisk dog -> ingen mat

1.20 Vad orsakas ändringar i mark-system (land system change) av och vad har detta för konsekvenser?

ORSAK:

- Avskogning

- Agrikultur på äng och åkermark

- Kemikalier

KONSEKVENS

- Klimatförändring: avskogning/ängåkermar

- Biodiversitet (hydrologisk cykel)

EX rädda åkermarkerna, palmolja

1.21 Vad orsakas förekomsten av aerosoler i atmosfären (aerosol loading) av och vad har detta för konsekvenser?

Orsak:

- Ex ej bra katalysatorer

Konsekvenser:

- klimat och hydrologisk cykel

- hälsoproblem (cancer)

- lokal påverkan på väder

EX Smog

1.22 Vad orsakas förekomsten av kemiska föroreningar (chemical pollutions) av och vad har detta för konsekvenser?

Orsak:

- Utsläpp PFAS, asbest etc

Konsekvenser:

- Hälsa djur männsikor (ner i näringsväv ex sälar, anrikas)

- Klimatförändring: petroleumprodukter

EX DDT, Silent spring (dödade fåglar)

1.23 Vad innebär påverkan/interaktion mellan de olika planetära gränserna för deras säkra nivå?

Fungerar ej oberoende av varandra om en gräns överskrids försvagas andra gränsernas stabilitet.

1.24 Ge exempel på hur olika planetära gränser kan påverka varandra.

- Havsförsurning → klimatförändringar

- Havsförsurning minskar havets förmåga att absorbera koldioxid vilket ökar växthusgaserna

- Går båda vägar, mer koldioxid → försurning

- Markanvändning → sötvatten

- Avskogning minskar landets förmåga att hålla kvar vatten.

1.26 Diskutera hur snabba och långsamma återkopplingar (fast and slow feedbacks) kan innebära en paradox för mänskligheten.

Snabba - sker på decennier

Långsamma - tar hundra- till tusentals år, svåra att upptäcka

Paradox - vi reagerar på snabba förändrngar men hade behövt reagera på de långsamma (osynliga) förändringarna

1.27 Beskriv på vilka tre sätt som ekosystem kan reagera på ändringar i förhållanden som t.ex. näringsämnen, ändring av marksystem eller temperaturhöjningar.

1. Resistens - ekosystemets förmåga att motstå förändring trots yttre påfrestningar

2. Resiliens - Ekosystemets förmåga att återhämta sig efter störning

3. Omstrukturering - händer när förändringen är så pass stor att ekosystemet inte klarar av det, vilket leder till ny struktur/funktion

1.28 Hur reagerar ett linjärt respektive olinjärt ekosystem på en förändring?

Linjärt system: Reaktionen är proportionell mot förändringen

Ickelinjärt system: Reaktionen är inte proportionell mot förändringen, omstrukturering kan krävas

1.29 Ge exempel på "snabba" och "långsamma återkopplingar" till klimatförändringen.

Snabba: molnförändringar, vattenånga

Långsamma: glaciärer

1.30 Vilka tre huvudargument framför författarna för att stödja max 350 ppm CO2 i atmosfären som en gräns?

FRÅN ANNAN QUIZLET:

1. Analys av klimatets sårbarhet för växthusgaser.

2. Reaktioner i polarområden vid högre temperaturer än under Holocen.

3. Observationer av klimatsystemet vid aktuell CO2-koncentration (~387 ppm).

1.31 Ge ett exempel på hur klimatförändring (climate change) och förändring av marksystem (land system change) hänger ihop, enligt författarna.

FRÅN ANNAN QUIZLET:

Avskogning minskar markens kolinlagring

-> Ökar atmosfärisk CO2.

-> Förstärker klimatförändringen.

Klimatförändringar kan också påverka marksystem genom att förändra växtsamhällen och jordens egenskaper.

1.32 Ge ett exempel på hur försurning av haven (ocean acidification), biologisk mångfald i haven (marine biodiversity) och stratosfäriskt ozon hänger ihop, enligt författarna?

FRÅN ANNAN QUIZLET:

- Nedbrytning av ozonlagret ökar UV-strålning som skadar marina organismer.

- Ökad koldioxidhalt leder till försurning av haven. Stressar marina ekosystem och minskar biologisk mångfald. Skapar en komplex kedja av påverkan som påverkar hela marina ekosystem.

2.1 Vad innebär begreppet LCA?

En produkt eller process analyseras från produktionens början till avfallet. (från vaggan till graven)

- Innefattar både livscykelmodellen och metodiken för att genomföra och tolka LCA

2.2 Vad finns det för tillämpningar av LCA?

- Miljövarudeklaration

- Hållbarhetsredovisning

- Utvärdera miljövinst av förändring av produkter eller processer

- Underlag till olika policies (ex. reduktionsplikt eller miljödeklaration byggnader)

- Ökad kunskap

2.3 Vilka aspekter inkluderas vanligtvis inte i en LCA?

Ekonomiska och sociala aspekter, samt risk

2.4 Vilka tre huvudsakliga faser ingår i en livscykelanalys? Beskriv syftet med var och en av dessa faser.

1. MÅL OCH OMFATTNING

- Vad ska analyseras? Liten detalj eller stor process?

- Sätter upp syfte och planerar projektet, vem ska ta emot rapporten? Varför?

- Bestämmer funktionell enhet FE

- Sätter upp systemgränser

- Vilken typ av miljöpåverkan ska analyserad

- Fasen syftar till att skapa en målbild, en kontext och en överblick över projektet

2. INVENTERING

- Sätter upp en modell för systemet inom de valda systemgränserna

- Definierar vad som ingår i modellen och tar fram data för dessa

- Beräkning av mängden resurser och föroreningsutsläpp

3. MILJÖPÅVERKANSBEDÖMNING

- Beskriva den påverkan inventeringen kom fram till

- Uttrycka påverkan i relevanta enheter i form av miljöpåverkan

- Parametrarna klassificeras och karaktäriseras (relativa bidrag beräknas till respektive kategori)

2.5 Då en livscykelanalys utförs är det analysen av en funktion som avses. Vad är funktionell enhet? Ge exempel på funktionella enheter.

Funktionell enhet = Definierar och kvantifierar vad som studeras

EX

- utsläpp per km (transport) - utsläpp per person-km (kollektivtrafik)

- lumen (belysning)

- utsläpp per kg producerad produkt ( typ kött)

- utsläpp per x kg ren tvätt (tvättmedel)

2.6 Varför är valet av systemgränser viktigt?

Inkludera alla relevanta steg

Säkerställa jämförbarhet med andra analyser

Undvika överdrivet komplexa studier

2.7 Ge exempel på miljöpåverkanskategorier som ofta undersöks i en LCA.

- Växthuseffekt

- övergödning

- försurning

- ozonnedbrytning/bildande av marknära ozon

- energianvändning (hur mycket? fossil/förnybar?)

- resursanvändning (viktigt för cirkulär ekonomi)

- vattenanvändning

2.8 I miljöpåverkansbedömningen ingår stegen klassificering, karaktärisering och ibland viktning. Beskriv dessa steg.

1. Parametrar från inventeringen (de man har kommit fram till finns/bidrar) KLASSIFICERAS till den grupp av miljöpåverkan de bidrar till.

2. Under KARAKTÄRISERINGEN räknas respektive bidrag om till någon jämförelseenhet.

3. VIKTNING är ett samlingsnamn för olika metoder som kan behöva användas för klassificeringen. Det är "måttstockar" som tas fram på olika vis för att kvantitativt mäta miljöpåverkan (forskning och värderingar spelar in?)

FRÅN ANNAN QUIZ:

VIKTNING = En emission kan bidra till flera påverkningskategorier.Mätenheter definieras som referens till en viss substans (t.ex. CO2-ekvivalenter).Eftersom resultaten har olika enheter kan påverkningskategorier inte jämföras, och den totala påverkan kan inte bestämmas utan normalisering.

2.9 Vad innebär allokeringsproblemet? Ge ett exempel på sätt att lösa detta problem.

ALLKORINGSPROBLEMET = olika produkters livscykler går in i varandra

EX får halm som användbar restprodukt vid produktion av etanol från spannmål.

Kan lösas genom systemutvidgning. Man får då lov att dra bort den miljöpåverkan som tillverkning av ex. halmen hade skapat på annat väg om man kan räkna på det. (kan viktas utifrån andel energi eller ekonomiskt värde, det kommer alltså se bättre ut för företaget om de kan göra en utvidgning eftersom de får räkna bort en del av sina utsläpp, det är ett sätt som LCA kan sprida positiva ringar på vattnet)

2.10 Vad innebär aggregering av resultat? Vad avgör vilken aggregeringsnivå som är lämplig?

AGGREGERING =

innebär att resultaten förenklas, ex. att en produkt får en miljömärkning eller inte. Aggregering görs för att den "relevanta" informationen ska nå fram och inte dränkas av "onödiga" resultat.

AGGREGERINGSNIVÅN =

avgörs av vem som ska läsa resultatet, hur mycket kunskap, tid och resurser som ska läggas på att tolka rapporten. Alltså hur detaljerat resultaten ska presenteras.

2.11 En viktig del av metoderna för konsekvensbedömning är de sätt på vilka miljöproblemen modelleras och mäts. Dessa modeller (som kallas karaktäriseringsmetoder) kan ha vissa begränsningar som man bör vara medveten om när man läser en LCA.

Beskriv de viktigaste begränsningarna.

- Tid och plats tas inte med, men egentligen är det av vikt när och var utsläppen sker

- Viss miljöpåverkan kan inte presenteras i siffror och glöms därför bort

- Påverkanskategorierna definieras tidigt i miljöproblemens orsak-verkan-kedjor, när det i själva verket startar längre händelsekedjor. De långsiktiga effekterna kommer därför inte med på samma sätt som de direkta.

3.1 Hur mycket energi används globalt i industrisektorn? Hur mycket mer är detta jämfört med industrisektorn i Sverige, vars energianvändning idag är ca 140 TWh?

50% av energiförbrukningen globalt går till industrin

- ca 140 biljoner kWh (140*1012*103) vs (140*1012), alltså 1000 ggr mer

3.2 Mellan vilka PPM-nivåer (parts per million) har koldioxidhalten i atmosfären pendlat historiskt? (Från ~800 000 år sedan till 1880-talet) Vilken koldioxidhalt har vi idag? Varför varierar koldioxidhalten i atmosfären under året?

- Historiskt mellan 180 och 300 ppm CO2, idag 420 ppm

- Koldioxidhalt varierar med årstid, pga variation i både upptag (vegetation, hav) och utsläpp (förbränning för ex. uppvärmning)

3.3 Hur stor andel av alla koldioxidutsläpp har skett under de senaste tre decennierna? Vilken grupp länder har stått för majoriteten av dessa utsläpp?

- 50% av alla utsläpp har skett senaste tre decennierna

- De utvecklade länderna har släppt ut mest totalt, men senaste 20 åren har utvecklingsländernas utsläpp gått om (pga snabb tillväxt)

3.4 Vilka tre material stod för de största utsläppen globalt år 2021?

- Järn/stål, cement och kol/annan brytning för energi stöd för största utsläppen 2021

- Både processerna och de stora mängderna spelar in här

3.5 Angående "projected data for energy need", hur högt förutspås energibehovet (British thermal units) vara globalt år 2050? Hur många TWh motsvarar det? (Kräver lite multiplikation och enhetsomvandling);

3.6 Vad är syftet med science-based targets? Vad krävs för att ett mål som ett företag sätter ska anses vara vetenskapsbaserat enligt SBTi:s definition?

SYFTE:

Sätter mål för minskning av växthusgasutsläpp - i linje med vad klimatvetenskap säger för att begränsa global uppvärmning till under 2 grader.

- 3 scope (direkta, indirekta (energianvändning), indirekta (varor tjänster innan/efter)

Krav:

Uppvärmningsnivå, Tidsram (5-10 år), Basår, Omfattning - köpt energi

3.7 Vad är exempel på utsläpp inom scope 1, 2 och 3 för en papperstillverkare? Vad är motsvarande exempel för M-sektionens verksamhet?

1: Direkta egna utsläpp

3.8 Vad spelar det roll för miljöpåverkan var i världen produktionen av en produkt sker?

Transport - hur lång transportsträcka för olika delar av produktionen

Elektricitetsproduktion - vad för typ av energianvänding, energikälla

3.9 Hur stor andel av vattenanvändningen i EU går till i industrin? Hur skiljer sig detta från det globala genomsnittet? Vilka risker innebär industriell aktivitet för en hållbar vattenförsörjning?

57% vattenanvändning inom EU till industri, globalt genomsnitt 19%

RISKER:

- föroreningar, - överuttag av vattenresurser

- risk för olyckor

- grundvattensurlaking,

- giftigt avfall ut i miljön

3.10 Vilka sorters miljöpåverkan och social påverkan förknippas med utvinningen av olika metaller?

MILJÖPÅVERKAN: Föroreningar i vattnet, radioaktivt avfall i miljön

- EX litium kräver mycket vatten

SOCIAL PÅVERKAN: Barnarbete

- EX koboltgruvor, dåliga arbetsvillkor, utbildning bortprioriteras

3.11 Var i värdekedjan uppkommer de största koldioxidutsläppen för stål, aluminium och nickel?

Stål - allra mest under processerandet, kol används som reduktionsmedel vid malmproducerad produktion

Aluminium - bara processerandet typ, elektrolysprocessen och aluminaframställning

Nickel - Produktionsvägen

3.12 Hur stor efterfrågan på material förutspås vid 2050 för tillverkningen av olika energiomvandlingstekniker?

Litium - 506% (batteri)

Kobolt - 460% (batteri, gas, kol)

Grafit - 417% (batteri)

Indium - 192% (solenergi, kärnkraft (jag tror att symbolen betyder det))

Vandium - 161%

Nickel - 91%

Silver - 60%

Bly - 18%

Järn - 0,51%

Titan - 0,04%

3.13 Vad finns det för risker med bristfällig spårbarhet i värdekedjan för en viss produkt?

Skapa risker på lokal nivå.

En klimatvänlig teknologi kan ha sociala risker såsom barnarbete, lokala föroreningar osv.

3.13 Ge två exempel på material som anses kritiska i EU, Kina och USA. Vad används dessa material till?

Kritiska i både USA, Kina och EU: Kobolt, Volfram, sällsynta jordartsmetaller

KOBOLT: Batterier, bränsleceller, som katalysator

VOLFRAM: Till sådant som kräver extremt hög värmetålighet pga sin höga smältpunkt, hittas i glödlampor, svetselektroder, elektronik - mycket viktig metall vid bearbetning av andra material!!

REE: Vindkraft, (traktions)motorer, batterier, magneter (mycket slutgiltig produkt i förnybar energiproduktion och elfordon)

3.15 Vilka kriterier har EU för att klassa ett material som kritiskt? Varför är koppar med på EU:s lista över kritiska råmaterial, trots att den enligt grafen inte uppfyller dessa kriterier?

EU:s definition: "Dess ekonomiska betydelse för den europeiska industrin och dess försörjningsrisk, det vill säga risken för störning av försörjningen i Europa"

Koppar är med för att det behövs i all elektrifiering, och krävs för en grön omställning. Det finns också en mycket hög efterfrågan och behöver importeras till EU i stor utsträckning.

3.16 Vilka är de två största användningsområdena för LREE (light rare earth elements) och HREE (heavy rare earth elements)?

Magneter och katalysatorer

Vilken hierarki av angreppssätt förespråkas inom begreppet cirkulär ekonomi? Vilka steg är före "reuse"?

Avoid → Reduce → Reuse → Recycle → Recover → Treat → Dispose

I första hand ska man alltså UNDVIKA (avoid) att använda materialet över huvud taget. I andra hand ska materialmängden MINSKAS (reduce). Sedan kommer ÅTERANVÄNDING (Reuse).

3.18 Hur påverkas miljöprestandan hos en produkt av att alla material kan återvinnas?

3.19 Vad finns det för utmaning med volymen på materialflöden kopplat till metallåtervinning?

Material som inte finns i tillräckligt stora volymer blir svårare att återvinna. Det är inte lika gynnsamt för ett företag att ta på sig små volymer, och mindre gynnsamt att utveckla tekniker för att återvinna material som kommer i mindre volymer.

3.20 Vilka förluster uppstår vid återvinning av aluminium och stål? Hur stor andel av värdet försvinner årligen till följd av dessa förluster?

1. Insamlingsförluster (alltså mängd som inte samlas in)

2. Processförluster (allt kanske inte kan återvinnas, och processen kostar)

3. Kvalitet- och värdeförluster (minskad kvalitet på den återvunna metallen, och ett minskat marknadsvärde)

Värdet halveras på ett ungefär

3.21 Vad är utmaningarna med att återvinna litiumjonbatterier? Vad är skillnaden på att återvinna litium via en pyrometallurgisk vs en hydrometallurgisk process?

UTMANINGAR:

- Mångfald av katodkemikalier -> försvårar sorterings- och separationsprocessen

- Svårt att säkerställa att kvaliteten efter återvinning möter kraven

PYROMETTALURGI: Smältning för att återvinna metaller (förlust av litium vid hög temperatur, slaggprodukten måste hanteras separat för att återvinna litiumet)

- Mesta av litiumet blir slagg

HYDROMETTALURGI: Lakning med oorganiska syror för att separera metalljonerna (de omvandlas till lösliga salter)

- Litiumet kan tas till vara på

4.1. Hur definieras hållbar utveckling i "Vår gemensamma framtid"/Brundtlandrapporten?

"En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov."

4.2. På vilket sätt handlar hållbar utveckling om rättvisa?

Två sorter

1. Inom generationer (fördelnings-tillväxtfrågor)

2. Mellan generationer (miljö-resursfrågor)

4.3. Ge exempel på vad mänskliga behov utgörs av.

Mer än bara grundläggande behov (mat/vatten, skydd)

Hälsa: fritid, skydd tillhörighet

Autonomi: förståelse, frihet, deltagande, identitet

4.4 Begreppet hållbar utveckling delas ofta upp i tre dimensioner. Vilka är dessa och vad handlar de om?

1. Ekologisk - upprätthålla naturliga system

- naturens produktionsförmåga vs assimilationsförmåga (buffra utsläpp)

2. Social = rättvis inkluderande utveckling

- horisontella vs vertikala relationer (nätverk o organisationer vs formella instutioner)

3. Ekonomisk =

- Ändliga naturresurser (från jordskorpa ex metaller)

- Mänskligt skapat kapital (fysikt ex byggnader humankapital ex kunskap)

4.5. Varför ser man cirkularitet som en viktig del av hållbar utveckling?

Behöver inte öka miljöuttaget för att "göra mer saker",

bevarar de resurser som redan använts

4.6. Vad innebär ekonomisk tillväxt och vad drivs den av?

Ekonomisk tillväxt = ökning på värdet av varor och tjänster som produceras (BNP)

DRIVS AV

1. Mer arbetskraft, kapital, resurser

2. Högre produktivitet

4.7. Vad finns det för problem med ständig ekonomisk tillväxt?

Tillväxt via

ökat uttag naturresurser -> miljökonsekvenser

ökad produktivitet -> mindre använding resurser -> mindre miljökonsekvenser

4.8. Vad innebär green growth (grön tillväxt)? Vad krävs för att det ska lyckas?

Green Growth = omställning/tillväxt av våra ekonomier i miljövänlig riktning

KRÄVS:

tillväxt driven av miljövänlig teknik o ökad tjänstekonsumtion

4.9. Hur skiljer sig relative decoupling och absolute decoupling åt?

Decoupling = Koppling mellan tillväxt och resursintag bryts delvis

Ökad ekonomisk tillväxt ger

- ej lika mycket miljöpåverkan (RELATIVE decoupling)

- ingen miljöpåverkan alls (ABSOLUTE decoupling)

4.10. Vad är en rekyleffekt? Ge exempel.

Rekyleffekt = oönskad sidoeffekt där en miljöåtgärd minskar/motverkar den positiva effekten

EX KONSUMENTER

bensinsnål bil -> lägre kostnad -> ökad användning ELLER semester i Spanien

EX PRODUKTION

lägre produktionskostnad -> ökar produktion ELLER konsumenter köper och kör mer

4.11. Varför är det svårt att ställa om till ett ekonomiskt system utan tillväxt?

Ekonomiska systemet bygger på ständig tillväxt (avkastningskrav, pensionssystem, aktier)

4.12. På vilket sätt påverkar våra värderingar vår syn på vad hållbar utveckling innebär? Ge exempel.

Vad har ett värde olika i olika länder?

- Människan VS natur

Hur stor risk ska samhälle utsättas för?

- Osäkra fördelar VS osäkra nackdelar EX GMO (livskraftiga grödor men risk att ekosystem förstörs)

Vad är rättvist?

- Vilka länder ska hållas ansvariga, staten eller individen?

4.13. Vad innebär substituerbarhet? På vilket sätt påverkar vår syn på substituerbarhet hur vi värderar naturligt kapital? Ge exempel.

Substituerbarhet = i vilken omfattning kan naturligt kapital ersättas av mänskligt skapat kapital (ex maskiner ersätter tjurar i jordbruk, naturligt vs artificiellt gödsel)

PÅVERKAN:

- Preferenser: kan teknik ersätta det naturliga, virtuell skogspromenad?

förändras över tid

- Teknik: vilken teknik vi har tillgång till varierar i olika länder, ex vattenrening

4.14. Vad innebär kritiskt naturkapital? Ge exempel.

Kritiskt naturkapital = svårt att byta ut genom att mänskligt skapa det

EX odlingsjord, ren luft

4.15. Vad är Parisavtalet?

2015, nästan alla länder skrev på

Håll global uppvärmning till långt under 2°C, helst under 1,5°C (1,5 graders målet)

- Utsläpp växthusgaser, klimatanpassning, omfördelning för hjälpa drabbade

4.16. Vad är Agenda 2030 och vad syftar det till?

Global handlingsplan med 17 mål för hållbar utveckling till 2030:

- fattigdom

-ojämlikhet

- fred

- klimatkris

Innehåller alla delar av hållbar uveckling (ekologisk, social, ekonomisk)

4.17. Vad är FN:s Sustainable Development Goals (globala mål för hållbar utveckling) och hur hänger dessa ihop med Agenda 2030?

FN:s globala mål för hållbar utveckling är 17 mål för att uppnå en hållbar framtid

Är kärnan i Agenda 2030

4.18. Hur följer man upp och utvärderar arbetet med de globala målen för hållbar utveckling?

Policys, lagar, bokföring etc etc

Följs upp genom årliga rapporter, nationella granskningar och statistik som sammanställs av FN och dess medlemsländer för att mäta framstegen.

- olika indikatorer har tagits fram för att utvärdera hur målen går internationellt

4.19. Vad är syftet med EU:s Green Deal (den gröna given)? Vilka är de övergripande målen?

Green Deal = strategi för EUs klimatomställning till 2050 (bidrag till Parisavtal)

För en ättvis omställning och cirkulär ekonomi

ÖVERGRIPANDE MÅL:

- Minska utsläppen

- främja hållbar tillväxt

- skydda miljön

4.20. Vad är syftet med EU:s hållbarhetstaxonomi? Vilka miljömål används för att definiera vad som är hållbara ekonomiska aktiviteter?

Hållbarhetstaxonomi = klassificeringssystem för investeringar

MILJÖMÅL:

- klimatbegränsning

- anpassning

- vatten, cirkulär

- ekonomi

- föroreningar

- ekosystemskydd.

4.21. Vad är syftet med EU:s handel med utsläppsrätter? Hur fungerar det? Vilka utsläpp ingår i handelssystemet?

SYFTE: sätta pris på koldioxid, tak för hur mycket koldioxidsutsläpp med minskat tak varje år

Marknadsbaserat system, krympande tak -> ökat pris på koldioxid

Co2 och andra växthusgaser ingår (ex NO2)

4.22. Vad syftet med EU-förordningen REACH?

Kemikalielagstiftning för att identifiera och hantera risker med kemiska produkter

4.23. Hur tillämpas reglerande, ekonomiska och kommunikativa styrmedel? Ge exempel.

Regulatoriska: lagar o förordningar EX katalysatorer på bilar

Ekonomiska: incitament för ändrat beteende EX pantsystem

Kommunikativa: informationskampanjer, utbildning EX Skånetrafikens bussar

4.24. Vilka miljömål arbetar man med i Sverige?

Generationsmålet: lämna över samhälle till nästa generation med stora problem lösta

Miljökvalitetsmål: 16 mål

4.25. Vad är den svenska miljöbalken?

Miljöbalken, 1999 = samla alla lagar som relaterar till miljö för att göra överskådliga

4. 26. På vilka sätt är städer viktiga i arbetet med hållbar utveckling?

Fysisk planering påverkar ex mobilitet, boendekvalitet, segregration, resurseffektivitet

- närhet till medborgare -> lättare genomföra åtgärder

- ökad urbanisering -> städer viktigare

4.27. Vilka roller kan miljöorganisationer, biståndsorganisationer, fackföreningar och andra ideella organisationer ha i arbetet med hållbar utveckling?

Påverka civilsamhället genom EX

- Praktiskt arbete

- Bilda opinion

- Ställa makthavare/myndigheter till svars EX Aurora stämma svenska staten

- Hållbarhetsmärkning/certificeringar

4.28. På vilka sätt arbetar företag med hållbar utveckling? Nämn några exempel utifrån föreläsningen.

CSR : "företagets samhällsansvar " (Corporate Social Responsibility)

(ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvarstagande)

EX

- Miljöledningssystem

-

Hållbarhetsrapportering : som bokföring, för investerare (vanligt 3e part gör)

4.29. Nämn två vanliga verktyg för hållbarhetsrapportering för företag.

1. Global Reporting Initiative (GRI) = standard för hållbarhetsredovisning

2. Greenhouse Gas Protocol = kartläggning o beräkning av växthusgaser

4. 30. Hur kan finanssektorn bidra till hållbar utveckling?

Investera i hållbara verksamheter, innovation och forskning

- ESG-krav (hållbarhetskrav) på investeringar

4.31. På vilket sätt kan upphandling inom den offentliga sektorn bidra till hållbar utveckling?

Offentlig sektor stor del av ekonomisk aktivitet

Omsätter mycket resurser -> ställa hållbarhetskrav på leverantörer -> driva på innovation och resurseffektivitet

GRÄNSVÄRDE: Klimatförändring

350 ppm co2 och 1W/m^2

NU: 417 ppm co2 och 2.91W/m^2

GRÄNSVÄRDE: Havsförsurning

Behålla 80% av mättnadstillståndet av aragonit (kalk) jmf med förindustriell tid

NU ca 81% typ

GRÄNSVÄRDE: Statosfäriskt ozon

Mindre än 5% minskning än förindustriell tid

NU: ser bra ut! whooP!

GRÄNSVÄRDE: Kväve- och fosforcyklerna

N, kväve: 62 Tg (terragram 10^12) tillförsel till jordbruket/år

NU: 190 Tg

P, fosofor: Globalt 11 Tg flöde från färskvatten/år, regionalt 6,2Tg

NU: 22.6 Tg global, 17.5 tg regional

GRÄNSVÄRDE: Förlust av biodiversitet

Max 10 utrotningar/miljjon art/år

NU: Över 100