Sk-begrepp

Demokrati

Demokrati

Folkstyre/folkmakt

Krav för att ett samhälle ska räknas som demokratiskt

Allmän, lika och anonym rösträtt. Yttrandefrihet och opinionsbildning. Organisationsfrihet. Majoritetsprincipen. Rättssäkerhet och likhet inför lagen. Mänskliga fri- och rättigheter. Demokratiska institutioner.

Demokratiska institutioner

De regler som garanterar att demokratin håller och talar om hur demokratin ska fungera. De myndigheter som ser till att dessa regler följs.

Konstitution

En uppsättning regler som reglerar landets statsskick.

Demokratisk kultur

Önskan och förmågan hos befolkning att aktivt individuellt/tillsammans delta och påverka offentliga angelägenheter som påverkar dem.

Representativ demokrati

Att invånare deltar i regelbundna val för att välja politiker som ska representera dem i politiska sammanhang och styra landet.

Direktdemokrati

Att beslut fattas genom röstberättigade direkt istället för politiker, i enskilda frågor.

Statschef

Den högsta representanten för en suverän stat, som antingen är eller inte är regeringschef. Har främst en representativ roll.

Republik

En stat vars makt innehavs eller utgår från en folkvald statschef som företräder folket. Kan ej ha kungahus.

Monarki

Kungen/drottningen är statschef och kungamakten är i regel ärftlig. Kan vara i form av absolut monarki där kungen har enväldig makt, eller kombineras med parlamentarism.

President

Landets statschef och politiskt verkställande chef i en republik som har presidentregering.

Absolutism

Ett statsskick där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare med absolut makt.

Konstitutionalism

Ett system som begränsar statsmaktens makt med en skriven konstitution.

Successionsordning

Den grundlag som reglerar tronföljd i ett land.

Enhetsstat

Alla lagar stiftas på en nationell nivå.

Federal stat

En sammanslutning av flera självständiga enheter, stater, eller delstater där makten är fördelad mellan nationell regering och delstater.

Maktdelning

Innebär att statsmakten är uppdelad i tre oberoende delar: den lagstiftande, den verkställande och den dömande .

Lagstiftande, styrande och dömande makt

Statmaktens fält delas in i tre delar. Den styrande makten är vanligtvis en president eller regering. Den lagstiftande makten är vanligtvis ett parlament eller kongress. Den dömande makten tar oftast form i en domstol.

Presidentstyre

System där den folkvalde presidenten själv utser regering, oberoende av parlamentet. Presidenten är också oftast regeringens chef. Parlamentet har det lagstiftande uppdraget.

Parlamentarism

Innebär att regeringen är beroende av parlamentets förtroende för att kunna styra. Om regeringen förlorar en viktig omröstning i parlamentet, kan den behöva avgå.

En- och tvåkammarsystem

Ett parlament med en kammare har endast en lagstiftande församling, som i Sverige. Tvåkammarsystem innebär att parlamentet har två kammare, till exempel underhuset och överhuset i Storbritanniens parlament, vilket kan fördröja eller förändra lagstiftningen.

Majoritetsvalsystem

 I detta valsystem vinner den kandidat eller det parti som får flest röster i ett val, även om de inte har mer än 50% av rösterna. Detta system leder ofta till starka regeringar men kan också leda till att mindre partier får svårt att ta plats i parlamentet.

Proportionellt valsystem

Innebär att partier får ett antal mandat i parlamentet baserat på hur stor andel av rösterna de fått i valet. Detta system används i Sverige och gynnar flerpartisystem och koalitionsregeringar.

Sveriges grundlagar

Är Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Dessa lagar utgör grunden för det svenska statsskicket och skyddar grundläggande friheter och rättigheter. Utgör även vår författning/konstitution.

Ändring av grundlagar

Krävs två riksdagsbeslut med ett allmänt val emellan. Detta för att skydda demokratin från plötsliga förändringar.

Riksdagsordningen och hur man ändrar den

Är ett mellanting mellan grundlag och vanlig lag. I RO regleras i detalj riksdagens arbete. Lagen är alltså ett komplement till de mer allmänt hållna texterna i RF. Kan ändras på två sätt: genom enkel majoritet i riksdagen vid två beslut med ett riksdagsval emellan eller genom kvalificerad majoritet, där tre fjärdedelar av ledamöterna röstar för ändringen i ett enda beslut.

Regeringsformen

Den viktigaste av Sveriges grundlagar och beskriver hur Sverige ska styras. Den reglerar bland annat hur valen ska gå till, riksdagens och regeringens arbete, samt skyddar medborgarnas grundläggande fri- och rättigheter. Den fastslår att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare.

Offentlighetsprincipen

Går ut på att allmänheten har rätt att få insyn i statens och kommunernas arbete. Det innebär att vem som helst kan begära att få läsa offentliga handlingar, som till exempel brev, protokoll och beslut från myndigheter. Syftet är att se till att makthavarna jobbar öppet och att medborgare kan kontrollera hur beslut fattas.

Full kognatisk tronföljd

Monarkens äldsta barn ärver tronen, oavsett kön.

Valbar

Rätten att bli ledamot i riksdagen, måste vara svensk medborgare och 18 eller äldre.

Riksdagens uppgifter

Stifta nya lagar, kontrollera regeringen, utse statsministern, besluta om statsbudgeten, fatta vissa militära beslut

Riksdagens kontrollmakt

Konstitutionsutskottet (KU), justitieombudsmannen (JO), riksrevisionen, missförtroendeförklaring, interpellationen och frågestunder

Proposition

Ett formellt förslag från regeringen till riksdagen, som kan handla om nya lagar eller budgetförslag. Propositioner är centrala för riksdagens lagstiftningsprocess.

Motion

Förslag från enskilda ledamöter eller partier i riksdagen. 

Utskott

Utskotten är arbetsgrupper inom riksdagen som behandlar olika frågor och förbereder beslut. Varje utskott fokuserar på ett specifikt område, som ekonomi eller utbildning, och spelar en viktig roll i riksdagens arbete.

Betänkande

En rapport från ett utskott som sammanfattar deras synpunkter och rekommendationer om en proposition eller motion. Betänkandet är viktigt för riksdagens beslut eftersom det ger en grundlig analys av förslagen.

Reservation

Åsikt från en eller flera ledamöter i ett utskott som inte håller med om utskottets betänkande. Reservationer kan presenteras i riksdagen för att ge en alternativ syn på ett förslag.

Negativ parlamentarism

ett system där en regering kan bildas och sitta kvar vid makten så länge den inte har en majoritet emot sig i parlamentet. Det innebär att regeringen inte nödvändigtvis behöver stöd av en majoritet av ledamöterna, utan det räcker att en majoritet inte aktivt röstar emot den. Positiv parlamentarism, som är den vanligaste formen, innebär att en regering måste ha uttryckligt stöd av en majoritet av parlamentsledamöterna.

• I Sverige tillämpas negativ parlamentarism. När en ny statsminister ska utses behöver denne inte ha en majoritet av rösterna för att bli vald, utan får inte ha en majoritet emot sig (minst 175 röster i riksdagen mot sig av 349).

Budgetproposition

Förslaget som regeringen lämnar till riksdagen för att fastställa statens budget. Den innehåller en plan för hur statens inkomster och utgifter ska fördelas under det kommande året.

Kammaren

Salen i riksdagen där ledamöterna samlas för att debattera och fatta beslut. Kammaren är central för riksdagens arbete och en viktig arena för den politiska debatten.

Plenum

Refererar mer till mötet eller sessionen, medan "kammare" syftar på rummet eller platsen där mötet hålls (självaste sammanträdet där alla ledamöter deltar). 

Interpellation

Är en skriftlig fråga som en riksdagsledamot ställer till en minister för att få svar på en specifik fråga. Interpellationer används för att granska och kontrollera regeringens arbete.

Frågestunder

schemalagda tillfällen då riksdagsledamöter kan ställa frågor till ministrar om aktuella frågor och beslut. Dessa stunder är också en viktig del av riksdagens kontrollmakt över regeringen.

Partigrupp

Riksdagsledamöter som tillhör samma parti formar tillsammans en partigrupp. Partigrupperna i riksdagen har en stark ställning och stor betydelse för riksdagsarbetet och för det politiska livet i Sverige. I partigrupperna diskuteras alla viktiga frågor innan ledamöterna slutgiltigt tar ställning i utskotten och kammaren.

Partipiska

Informell benämning på bruket att inom ett politiskt parti övertala alla ledamöter i en beslutande församling att rösta på samma sätt i voteringar.

Mandat

Plats i riksdagen.

Mandattid

Syftar på den tid som en vald representant har rätt att sitta i sitt ämbete, vanligtvis en viss period mellan val. I Sverige är mandattiden för riksdagsledamöter fyra år.

Minister

Är en medlem av regeringen som ansvarar för ett specifikt område, som utbildning eller hälsa. Ministrar är viktiga för att genomföra regeringens politik och beslut inom sina ansvarsområden. Chef för ett varsitt departement.

Statsråd

Annat ord för minister och syftar på de personer som sitter i regeringen.

Regeringens uppgifter

lägger fram lagförslag (propositioner) till riksdagen, verkställer riksdagens beslut, bestämmer över pengar som riksdagen beslutat om i budgeten, företräder Sverige i EU, ingår avtal med andra stater, utser höga tjänster inom staten, exempelvis generaldirektörer och landshövdingar samt beslutar i ärenden som ingen annan myndighet ansvarar för

Departement

Enheter inom regeringen som ansvarar för olika områden, som utrikespolitik eller infrastruktur. Varje departement leds av en minister och arbetar med att förbereda och implementera regeringens politik.

Statsrådberedningen

Statsministern och EU-ministern tillhör statsrådsberedningen som kan ses som statsministerns eget departement. Departementen och statsrådsberedningen bildar tillsammans regeringskansliet, med ca 4500 anställda, varav ungefär 120 är politiskt tillsatta.

Statssekreterare

Statssekreterare är en hög tjänsteman inom ett departement som hjälper ministern med administration och strategiska frågor. De fungerar som rådgivare och experter, spelar en viktig roll i att implementera regeringens politik.

Statsförvaltningen

De statliga myndigheterna som tillämpar lagarna som riksdagen stiftat. Regeringen ser till att detta sker, bla. genom det årliga regleringsbrevet.

Regleringsbrev

Sätter upp de mål som en viss myndighet inom statsförvaltningen ska uppnå under det kommande året, samt hur mycket pengar myndigheten får från statskassan. 

Förordningar

Föreskrifter som kompletterar lagstiftning eller anvisar hur en viss lagstiftning ska tolkas. De är viktiga för att implementera lagar på ett praktiskt sätt och säkerställa att de fungerar som avsett.

JK

För att granska statsförvaltningens myndigheter har regeringen en särskild myndighet - justitiekanslern - till sin hjälp. Detta är regeringens motsvarighet till riksdagens justitieombudsman.

Remiss

Är ett dokument där en myndighet eller organisation får möjlighet att ge sin syn på ett förslag eller lagändring. Remissförfarandet är viktigt för att samla in åsikter och expertis innan beslut fattas.

Remissinstanser

De organisationer, myndigheter eller experter som får möjlighet att yttra sig om remisser. Dessa instanser kan ge värdefull input och bidra till att förslagen förbättras.

Lagrådet

 Är ett organ där domare från Högsta Domstolen och Regeringsrätten ingår. Lagrådet ska bland annat kontrollera att den föreslagna propositionen inte bryter mot annan lagstiftning. 

• Grupp av erfarna domare som hjälper regeringen att kontrollera nya lagförslag. De ser till att förslagen inte bryter mot andra lagar. Det är som en extra granskning innan lagarna kan bli verklighet.

Utrikesnämnden

Det är regeringen som har huvudansvaret för vår utrikespolitik. För att nå en bred politisk enighet i utrikespolitiken måste den samråda med utrikesnämnden som består av riksdagens talman och nio riksdagsledamöter som riksdagen själv väljer. Nämnden fattar inga beslut utan är ett rent samrådsorgan.

Utredning

 Innan regeringen lämnar ett lagförslag till riksdagen kan den behöva undersöka olika alternativ ordentligt. Regeringen tillsätter då en utredning.

Central statsförvaltning

Syftar på de myndigheter och enheter som är direkt under regeringen och ansvarar för att genomföra statens politik och lagar. Den är central i den svenska statsapparaten.

Generaldirektör

 Den högsta tjänstemannen inom en myndighet och ansvarar för den dagliga verksamheten. Leder alltså ett centralt ämbetsverk (myndighet på central nivå, dvs. myndighet med hela Sverige som ansvarsområde).

Länsstyrelse

Fungerar som en länk mellan den centrala regeringen och de lokala myndigheterna. De har i uppdrag att se till att statens beslut och lagar tillämpas och verkställs på länsnivå. Det innebär att länsstyrelsen ansvarar för att genomföra den statliga politik som påverkar länet, såsom miljöskydd, socialtjänst och infrastruktur.

Landshövding

Är den högsta representanten för staten i ett län och leder länsstyrelsen. Landshövdingen ansvarar för att samordna statens arbete och representera staten i regionala frågor.

Konkurrensdemokrati

Är en modell där politiska partier tävlar om väljarnas röster genom val. Den betonar vikten av val och konkurrens för att skapa en dynamisk och representativ politik.

Deltagardemokrati

fokuserar på medborgarnas aktiva engagemang i beslutsfattande och samhällsfrågor. Den anser att medborgarna bör involveras kontinuerligt och inte bara vid val. Strävar efter att öka medborgarnas inflytande och skapa en mer direkt koppling mellan folket och beslutsfattare.

Samtalsdemokrati

Bygger på idén att beslut ska fattas genom dialog och diskussion bland berörda medborgare. I en ideal samtalssituation är deltagarna jämlika och fria från maktstrukturer och egenintresse. Målet är att nå konsensus, vilket innebär att man strävar efter en gemensam överenskommelse som gynnar allas intressen, snarare än att bara rösta om åsikter.

Talman

Ledande personen (/ordförandet) inom riksdagen som ansvarar för att leda debatter och se till att reglerna följs under sammanträden. Talmannen representerar riksdagen i externa sammanhang och är neutral i partipolitiken, vilket är viktigt för att främja objektivitet i debatten.

Den kommunala självstyrelsen

Det kommunala självstyret innebär att landsting/regioner och kommuner har stor rätt att själva bestämma på vilket sätt de ska sköta sina arbetsuppgifter och hur de ska fördela sina resurser. De beslutar till exempel själva om hur stor skatten ska vara.

Eu-lagstiftning

Består av regler som alla medlemsländer måste följa. Det finns två huvudtyper: förordningar, som gäller direkt i alla länder utan att de behöver ändra sina egna lagar, och direktiv, som sätter upp mål men låter varje land anpassa sina lagar för att nå dem. Denna lagstiftning påverkar områden som handel, miljö och mänskliga rättigheter inom EU.

Rosenbad

Den svenska regeringens officiella kontor och residens. Det ligger i Stockholm, nära riksdagen. Här arbetar statsministern och andra regeringsmedlemmar. Byggnaden spelar en central roll i Sveriges politiska liv, då beslut och strategier för landet formuleras här.

Sagerska palatset

Sagerska palatset är en officiell bostad för Sveriges statsminister. Beläget i Stockholm, används palatset för officiella evenemang och mottagningar. Det är en symbol för den svenska statsministerns roll och ansvar i den nationella politiken.

Arvfurstens palats

Är residens för Sveriges prinsar och prinsessor, och fungerar även som kontor för kungahusets verksamhet. Palatset har historisk betydelse och representerar den kungliga familjens koppling till Sveriges styre och traditioner.

Aktör

Aktörer är alla individer, grupper och organisationer som medvetet eller oreflekterat agerar för att tillvarata olika intressen.