1/20
Looks like no tags are added yet.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced |
---|
No study sessions yet.
Nämn fyra kännetecken för romantiken.
1. Känsla framför förnuft
Fokus låg på känslor, fantasi, drömmar och det inre livet – till skillnad från upplysningen som hyllade förnuft och vetenskap.
Individens unika upplevelser lyftes fram.
2. Naturen som spegel
Naturen sågs som levande, kraftfull och helig – ofta en spegel för människans känslor.
Vild, dramatisk och storslagen natur (berg, hav, skogar) var återkommande motiv.
3. Individuella upplevelser
Det finns ett tydligt intresse för det subjektiva, alltså individens unika upplevelser, särskilt i kärlek, längtan och sorg.
4. Det sköna i det sorgliga
Stor inspiration från medeltiden, sagor, myter och fjärran kulturer.
Gotiska ruiner, riddare och orientaliska miljöer förekommer ofta.
På vilket sätt bär Den unge Werthers lidanden och Julie, eller den nya Héloise typiska drag av romantiken? Ge konkreta exempel.
1. Känslostyrda huvudpersoner (typiskt romantiskt)
Werther i Den unge Werthers lidanden är extremt styrd av sina känslor, särskilt sin kärlek till Lotte. Han låter sin inre passion dominera över förnuftet, vilket till slut leder till hans tragiska självmord.
Julie i Julie, eller den nya Héloïse drabbas också av stark kärlek (till sin lärare Saint-Preux) men kämpar mellan passion och plikt – en inre konflikt som är typiskt romantisk.
2. Olycklig kärlek och lidande
Båda verken kretsar kring omöjlig eller förbjuden kärlek, där personerna inte kan leva ut sina känslor öppet.
Werther älskar en kvinna som är förlovad med en annan – Julie tvingas välja bort sin älskade på grund av sociala normer.
3. Naturen som spegel för känslor
I Werther är naturen ständigt närvarande – blommande dalar eller stormiga landskap används för att spegla Werthers känslotillstånd.
I Julie finns också stark koppling mellan natur, känslor och moral – landsbygden framställs som ren, äkta och vacker, i kontrast till staden.
På vilket sätt bär novellen Mor Sauvage drag av naturalismen? Ge konkreta exempel!
1. Människan som styrd av arv och miljö
Mor Sauvage framställs som en enkel, hårt arbetande bondkvinna, formad av sin miljö – den fattiga landsbygden i krigets skugga. Hennes handlingar (att hon dödar de tyska soldaterna) kan ses som ett resultat av miljöns och omständigheternas påverkan snarare än fri vilja eller moralisk reflektion.
2. Objektiv och återhållsam berättarstil
Maupassant berättar historien utan att moralisera. Han beskriver Mor Sauvages beslut och känslor på ett kyligt, nästan vetenskapligt sätt. Det är typiskt naturalistiskt att inte döma karaktärerna, utan låta läsaren själv avgöra.
4. Hur motiverar Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff sin handling? Vad beslutar han sig slutligen för att göra? På vilket sätt hänger detta ihop med romanens budskap?
Exempel: Mor Sauvage gråter inte, ropar inte – hon bara agerar kallt och målmedvetet när hon får veta att hennes son dött.
3. Sociala konflikter och brutal verklighet
Novellen utspelar sig under fransk-tyska kriget, vilket skildras realistiskt och brutalt. Den visar krigets konsekvenser för vanliga människor – att det är en meningslös tragedi, där oskyldiga lider och dör. Naturalismen fokuserar ofta på just det socialt utsatta och det brutala i livet.
Hur motiverar Raskolnikov i Dostojevskijs Brott och straff sin handling? Vad beslutar han sig slutligen för att göra? På vilket sätt hänger detta ihop med romanens budskap?
Raskolnikov motiverar sitt brott, mordet på en gammal pantlånerska, med en idé om att vissa människor står över lagen. Han anser att om han, som en tänkare och intellektuell, kan offra ett "värdelöst" liv för att åstadkomma något större gott, så är det moraliskt försvarbart. Men efter mordet plågas han av skuld och inre konflikt, vilket till slut leder till att han erkänner brottet och döms. Romanens budskap kretsar kring skuld, moral och människans samvete. Genom Raskolnikov visar Dostojevskij att ingen människa kan undkomma sitt moraliska ansvar, oavsett hur intellektuellt motiverad handlingen är. Brottet skadar inte bara offret utan även gärningsmannen själv.
Vilka centrala teman finns i romanen Den allvarsamma leken?
1. Kärlek och passion vs. plikt och trygghet
Romanen handlar om en kärlekshistoria mellan Arvid och Lydia, som trots starka känslor väljer andra vägar i livet – hon gifter sig med en rik man, han med en "passande" kvinna.
➡ Temat visar konflikten mellan äkta känslor och de krav som ställs av samhälle, ekonomi och moral.
2. Val och ånger
Båda huvudpersonerna gör val de senare ångrar.
➡ Romanen skildrar hur livsval får konsekvenser och hur möjligheter förloras när man inte vågar följa sin innersta vilja.
3. Tidens gång och förlorad ungdom
Historien utspelar sig över många år, och personerna förändras, inte alltid till det bättre.
➡ Temat om tidens påverkan på kärlek och liv är starkt närvarande – romantiken bleknar, och verkligheten tar över. Arvids oförmåga att fatta beslut leder till att kärleken rinner honom ur händerna, vilket skapar en känsla av vemod och existentiell tomhet.
Ett av modernismens mest grundläggande drag är att den ville bryta normerna och vara nyskapande. Förklara hur modernismen kommer till uttryck i James Joyces Odysseus. Förklara också innebörden i begreppet inre monolog.
Normbrytande berättarteknik
Joyce bröt med traditionellt berättande. Istället för en rak handling med tydlig struktur använder han en fragmentarisk och experimentell stil – kapitlen kan ha olika språkstilar, former och perspektiv.
Inre monolog (stream of consciousness)
Joyce låter karaktärernas tankar flöda fritt, utan tydlig logik eller kronologi – som tankar gör i verkligheten. Det ger en psykologisk realism men kan vara svårt att följa.
Saknar handling
Modernismen syns också i hur romanen saknar en tydlig handling i klassisk mening, och istället fokuserar på människans inre upplevelser och språkliga uttrycksformer. Genom denna teknik utmanar Joyce både läsaren och de gamla normerna för hur en roman kan vara uppbyggd.
En inre monolog är en litterär teknik där läsarens inblick ges direkt i en persons tankar – ofta utan grammatiska regler, punkt eller logisk struktur. Detta skapar en ny form av berättande som ligger mycket nära människans verkliga tankeprocesser.
Det kan se ut som ett flöde av minnen, känslor och associationer.
Hur märks det att romanen På västfronten intet nytt är en antikrigsroman?
1. Realistiska och brutala skildringar av krigets vardag
Romanen visar kriget utan försköning – med lera, blod, skräck, råttor och död. Det handlar inte om hjältemod, utan om överlevnad i en meningslös och brutal verklighet.
➡ Exempel: Soldaterna lever under konstant beskjutning, sover i skyttegravar och ser sina kamrater dö på fruktansvärda sätt.
2. Psykisk nedbrytning av soldaterna
Huvudpersonen Paul Bäumer och hans vänner förändras av kriget. De blir avtrubbade, likgiltiga och förlorar sin mänsklighet. Kriget tar ifrån dem deras framtid, hopp och känsloliv.
➡ ”Vi är inte ungdom längre. Vi har flytt undan livet som stod oss öppet.”
3. Meningslöshet och anonym död
Romanens titel – ”På västfronten intet nytt” – antyder att soldaters död inte ens är nyhetsvärd. Människoliv blir statistik, och det som händer är monotont och meningslöst.
➡ Till och med Pauls egen död beskrivs kortfattat och utan dramatik.
Kännetecken för romantiken.
Kännetecken för romantiken:
Känsla framför förnuft
– Stark betoning på känslor, fantasi och intuition snarare än logik och vetenskap.
Naturens kraft och skönhet
– Naturen ses som något levande och heligt, ofta speglar den människans känsloliv.
Fokus på individen och det inre livet
– Intresse för människans själsliv, melankoli, drömmar och inre konflikter.
Historia och det exotiska
– Intresse för medeltiden, myter, det övernaturliga och fjärran platser.
Kärlek, ofta olycklig eller idealiserad
– Kärlek skildras som passionerad och andlig, men leder ofta till sorg eller död.
Kännetecken för naturalismen.
Vetenskaplig realism
– Naturalismen bygger vidare på realismens idéer men går ännu längre: människan ses som ett resultat av arv, miljö och sociala omständigheter. Författarna ville skildra verkligheten exakt som den är – utan försköning.
Begränsad människosyn
– Människan har begränsad fri vilja. Hon styrs av drifter, arv och samhällsfaktorer (t.ex. fattigdom, alkoholism, kön). Moral och fri vilja spelar mindre roll.
Miljöskildringar och sociala problem
– Fattigdom, sjukdom, prostitution, alkoholism och psykisk ohälsa skildras ofta detaljerat. Målet är att visa de hårda livsvillkoren.
Objektiv berättarstil
– Författaren ska vara som en "vetenskaplig observatör", inte blanda in egna känslor eller värderingar.
Kännetecken för realismen.
Verklighetstrogen skildring
– Författarna ville beskriva vardagslivet och samhället så realistiskt som möjligt, utan försköning eller fantasielement.
Vanliga människor i fokus
– Istället för hjältar och adelsmän handlar realistiska romaner ofta om borgare, arbetare eller kvinnor i samtiden.
Miljö och samhälle formar människan
– Människans liv ses som starkt påverkat av den omgivning hon lever i – både socialt och ekonomiskt.
Trovärdigt språk och psykologiskt djup
– Dialoger och beskrivningar efterliknar verkligt tal. Karaktärerna har ofta inre konflikter och utvecklas.
Kännetecken för modernismen.
1. Inre verklighet och subjektivt perspektiv
– Författarna fokuserade på människans inre liv, tankar och känslor snarare än en yttre, objektiv verklighet.
2. Experiment med språk och form
– Traditionella berättarformer bröts upp. Man använde sig av inre monolog, fragmentering och hopp i tid och rum.
3. Främlingskap och identitetssökande
– Karaktärer känner sig ofta rotlösa, vilsna eller främmande inför både samhället och sig själva.
4. Kritik mot det gamla och strävan efter det nya
– Modernismen bröt med tidigare ideal, särskilt mot realismens och romantikens regler. Konst och litteratur skulle förnyas och utmana.
Epoktypiska drag, tema och budskap för Julie eller den nya Heloise - Rousseau.
Epoktypiska drag:
Fokus på känsla, natur och individualitet (förromantiska ideal).
Kritik mot samhällsnormer och klassgränser.
En stark tro på människans inre godhet och naturens betydelse.
Brevromanform som uttrycker personliga känslor.
Teman: Kärlek kontra plikt, naturens enkelhet, sociala konventioner, känslans auktoritet, moral.
Budskap: Rousseau framhåller känslans och det naturligas överlägsenhet över samhällskonventioner, men visar samtidigt på de tragiska följderna när ideal och verklighet krockar. En tidig romantisk roman som speglar hans idéer om äkthet.
Epoktypiska drag, tema och budskap för ‘Den unge Werthers lidanden’ - Goethe.
Epoktypiska drag:
Känslostyrd huvudperson, i konflikt med samhällets normer.
Naturen speglar känslorna.
Fokus på det subjektiva, konstnärliga geniet.
Stark individualism och längtan efter något ouppnåeligt.
Tema: Olycklig kärlek, känslornas makt, individualism, romantik, självmord, konflikt mellan känsla och förnuft.
Budskap: Goethe undersöker hur starka känslor kan övermanna individen och hur romantikens ideal kan leda till undergång. Werther blir ett offer för sina egna drömmar och en oförsonlig verklighet.
Epoktypiska drag, tema och budskap för ‘Mor sauvage - Guy De Maupassant.
Epoktypiska drag
Vardaglig skildring av individer och dess tankar.
Det finns ingen som är varken ond eller god. Det 'är bara vanliga människor.
Moralisk och samhällskritisk underton.
Visar hur människor formas av yttre omständigheter.
Teman
Krigets grymhet, moderskap och hämnd.
Budksap
Novellen belyser de etiska dilemman som uppstår i krig. Att alla individer är bundna till sina natur, omständigheter och drifter. Ödet är inget man kan förändra.
Epoktypiska drag, tema och budskap för ‘Madame Bovary - Gustave Flaubert.
Epoktypiska drag:
Kritik mot romantiska drömmar och idealisering.
Vardaglig skildring av äktenskap och kvinnans roll i samhället.
Psykologisk realism - detaljerade inre skildringar.
Fokus på medelklassens liv och dess begränsningar.
Teman:
Romantikens illusioner, äktenskapets begränsningar, konsumtionskultur och kvinnlig frigörelse.
Budskap:
Flaubert kritiserar borgerliga ideal och romantiska illusioner. Emma Bovary förstörs av sina ouppnåeliga drömmar om passion och lyx. Verket visar konsekvenserna av att försöka leva efter fantasier snarare än verklighet.
Epoktypiska drag, tema och budskap för ‘Den allvarsamma leken’ - Hjalmar Söderberg.
Epoktypiska drag:
Psykologisk realism – inre konflikter och moraliska dilemman.
Kritik mot konventioner och den borgerliga dubbelmoralen.
Fokus på individens frihetslängtan i ett modernt samhälle.
En nyanserad syn på kärlek, ansvar och åtrå.
Teman:
Kärlek, förlorade möjligheter, frihet vs ansvar, samhällsnormer, tidens gång.
Budskap:
Söderberg skildrar en kärlek som inte får blomstra fullt ut på grund av sociala krav och individernas obeslutsamhet. Han visar att verkligheten ofta står i vägen för passion och ideal – en melankolisk bild av kompromissens pris.
Epoktypiska drag, tema och budskap för ‘Brott och straff’ - Dostojevskij.
Epoktypiska drag
xistentiella frågor om skuld, fri vilja och moral.
Djupt psykologiskt porträtt av huvudpersonen.
Klasskillnader och sociala problem i fokus.
Inre monolog och kamp mellan gott och ont i människan.
Teman
Moral, skuld och försoning, nihilism, mänsklig natur, religion.
Budskap
Dostojevskij utforskar vad som händer när en människa sätter sig över moraliska lagar. Genom Raskolnikov visar han att ingen undkommer den inre känslan av skuld. Frälsning är möjlig, men kräver lidande och erkännande.
Epoktypiska drag, teman och budskap för ‘ Framför lagen och Processen’ - Kafka
Epoktypiska drag
Känsla av främlingskap, maktlöshet och absurditet.
Kritik mot byråkrati och anonym makt.
Fragmenterad verklighet – drömlika och symboliska scener.
Människan som vilsen och utsatt i en obegriplig värld.
Teman
Byråkratisk maktlöshet, existentiell ångest, individens kamp mot ett obegripligt system, absurditet.
Moral
Framför lagen - Människan söker rättvisa och mening, men stöter på ett system hon aldrig kan förstå eller påverka.
Processen: Josef K. döms av ett okänt skäl, vilket speglar individens kamp i ett oförståeligt samhälle – ett existentiellt rop över människans utsatthet.
Epoktypiska drag, teman och budskap för ‘ På Västfronten intet nytt’ - Remarque
Epoktypiska drag
Desillusionering efter Första världskriget.
Antikrigsbudskap – förlorad ungdom och meningslöshet.
Realistisk, detaljrik skildring av soldatlivet.
Stark kontrast mot tidigare heroiska krigsskildringar.
Teman
Krigets meningslöshet, förlorad ungdom, alienation, trauma, soldatens vardag.
Budskap
Remarque visar krigets förstörelse, inte bara fysiskt utan också psykiskt. Den unga generationen offras för ideal de inte tror på. En stark antikrigsroman som ifrågasätter patriotism och militarism.
Inre monolog/stream of consciousness/tankeflöde.
Tankar återges som de upplevs inifrån karaktärens medvetande, ofta osorterat och spontant. T.ex Brott och staff.
Kafkastämning.
En känsla av overklighet, ångest, byråkratisk maktlöshet, absurditet. T.ex framför lagen.