Språksociologi

jargong

En grupps egen språkform med speciella uttryck.

formellt språk

Vårdat, bildat och korrekt skriftspråk.

informellt språk

Talspråk eller vardagligt språk.

sociolekt

Sätt att tala beroende av social bakgrund, utbildning och yrke.

dialekt

Sätt att tala beroende av hemort / geografiskt område, t.ex. 'värmländska' eller 'norrländska'.

etnolekt

Talspråk beroende av ett visst etniskt ursprung.

idiolekt

Varje individs unika sätt att använda språket, främst i tal.

kronolekt

Språkbruk beroende av ålder.

sexolekt

Manligt och kvinnligt språk.

schibbolet

Där uttalet av ett ord avgör vem som är vän och fiende. T.ex. hur ordet 'kex' ska uttalas, med tje-ljud i början eller k-ljud.

kodväxling

Språkbyte, växling mellan två språk. Att t.ex. lägga in "oh my god" i en mening på svenska.

kroppsspråk

Kommunikation med hjälp av kroppen, till exempel med gester och mimik.

gester

En del av kroppsspråket, oftast en hand- eller armrörelse.

officiellt språk

Huvudspråk, det eller de språk i ett land som är antagna som landets huvudsakliga språk.

prestige

Ord och uttrycks status, ’inneord’.

omvänd prestige

Använda ett ”lägre språkstil” för att t.ex. verka tuff, kraftfull eller av andra anledningar som tjänar ett syfte.

rikssvenska

Standardspråk som anses mest korrekt. Används ofta av myndigheter och i TV och radio.

modersmål

Det eller de första språk vi automatiskt lär oss som små barn.

andraspråk

Det språk du lär dig när du redan lärt dig ett förstaspråk.

främmande språk

Ett språk vi lär oss genom undervisning utanför språkets naturliga miljö.

chattspråk

Skriftspråket som används i digitala kommunikationsmedel, till exempel sms, chatt och på sociala forum.

fult språk

Språkbruk av olika slag som anses obildat, ovårdat, vulgärt eller på andra sätt "fult". Även "förbjudet språk" räknas hit, som svordomar och könsord.

kanslispråk

Byråkratsvenska, myndigheternas speciella språkbruk med långa meningar och många svåra ord.

onomatopoetiska uttryck

Ljudhärmande ord och uttryck, till exempel ”vrooom” eller ”splash”.

förortssvenska

Speciellt språk som uppstår bland unga i multietniska förorter. Kallas även rinkebysvenska eller förortsslang.

domänförlust

När vi slutar använda vårt eget språk inom en viss verksamhet, och använder ett annat dominerande språk. Svenskan förlorar mot engelskan inom forskning och teknik där vi istället använder engelska ord och uttryck.

icke-verbal kommunikation

Andra typer av kommunikation som inte har med det tal och skrift att göra. Kroppsspråk är ett sådant exempel.

prosodi

Det talade språkets rytm och melodi, med till exempel betonade och obetonade stavelser.

Norrländskamål

Ändelser faller bort “int”, O-”…” “ogjort”

Sveamål

Tjocka l-ljud, tungspets -r

Götamål

gick > geck (i > e), kyrka > körka (y > ö)

Sydsvenskamål

Skorrande r-ljud, P, t och k uttalas som /b/, /d/ och /g/

Gotländskamål

Ursprungliga diftonger finns kvar, ben > bain, sten > stain, långt a-ljud istället för å, båt > bat

Östsvenskamål

Ändelser faller bort, förenklat accentsystem, tomten = jultomten eller villatomten