Industrialiseringen - Historia 1b

Vad var den industriella revolutionens orsaker en komplex kombination av ?

• Nya uppfinningar som Spinning Jenny, mekaniska vävstolar och ångmaskinen gjorde produktionen snabbare, billigare och mer effektiv. Dessa innovationer förändrade sättet man arbetade på och gjorde fabriker möjliga. Uppfinnare som James Hargreaves och James Watt var viktiga aktörer som drev tekniken framåt. 

• Ökad handel och mer pengar, alltså kapital, gjorde det möjligt att investera i fabriker och maskiner. Banker och investerare stödde entreprenörer och gjorde att företagen kunde växa snabbt. 

• Tillgång till kol, järn och bomull var avgörande. Kol gav energi till ångmaskiner, järn byggdes till maskiner och bomull användas till textilier. Länder som Storbritannien hade bra tillgång till dessa resurser, vilket underlättade industrialiseringen. 

• Nya redskap, metoder och växelbruk gjorde att jordbruket producerade mer mat med färre arbetare. Överskottet av arbetskraft flyttade till städerna för att arbeta i fabriker, vilket skapade urbanisering. 

• Lagstiftning som skyddade äganderätt och uppmuntrade företagande gjorde det tryggt att starta fabriker. Städer och samhällen blev mer organiserade, vilket underlättade handel och produktion. 

• Fler människor lärde sig om matematik, fysik och teknik, vilket ledde till fler innovationer. 

Nämn två specifika tekniska uppfinningar eller innovationer som exemplifierar de tekniska framstegen under perioden. Väv in aktörerna också.

Spinning Jenny:

• Spinning Jenny var en maskin som kunde spinna flera trådar samtidigt, något som tidigare tog väldigt lång tid eftersom en person bara kunde spinna en tråd åt gången. Uppfinningen gjorde det möjligt att producera garn mycket snabbare och billigare, vilket revolutionerade textilindustrin. James Hargreaves, uppfinnaren, såg behovet av att effektivisera arbetet hemma och i små verkstäder. Hans maskin spreds snabbt och bidrog till att fler människor började arbeta i fabriker istället för på landsbygden, vilket var en viktig del av urbaniseringen. Spinning Jenny ökade också tillgången på textilier, gjorde kläder billigare och ökade handeln.

Ångmaskin:

• James Watt förbättrade den tidigare ångmaskinen och gjorde den mer effektiv och mindre energikrävande. Den omvandlade ånga till mekanisk kraft som kunde driva maskiner i fabriker, pumpa vatten ur gruvor och senare även driva lok och båtar. Detta gjorde att fabriker inte längre behövde ligga vid floder, utan kunde byggas nästan var som helst. Ångmaskinen ökade produktionen enormt, möjliggjorde snabbare transporter och skapade massor av nya jobb i industrin och transportsektorn. Watts förbättringar gjorde honom till en nyckelfigur i den industriella revolutionen, eftersom hans uppfinning var grunden för industriell expansion och urbanisering.

Hur förändrades arbetskrafts mönstren i samhället när jordbruket effektiviserades, och vad kallas den efterföljande flytten till städerna?

• När jordbruket effektiviserades under 1700- och 1800-talet förändrades hela samhällets arbetskraftsmönster i grunden. Nya jordbruksmetoder, bättre redskap och maskiner gjorde att man kunde producera mer mat med färre människor. Tidigare hade en mycket stor del av befolkningen arbetat inom jordbruket, ofta i självhushåll där familjer odlade för sin egen överlevnad. När effektiviteten ökade behövdes inte längre lika många arbetare på landsbygden.

• Detta ledde till att många människor förlorade sitt arbete eller inte längre behövdes inom jordbruket. Samtidigt ökade befolkningen eftersom bättre matförsörjning ledde till färre svältkatastrofer. Resultatet blev ett överskott av arbetskraft på landsbygden. Människor började därför söka nya möjligheter till försörjning.

• Samtidigt växte industrin fram. Fabriker inom textil, järn. gruvdrift och senare maskintillverkning behövde många arbetare, men dessa jobb fanns främst i städerna. Det gjorde att människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta mot lön istället för att arbeta för sin egen försörjning. Detta innehar en stor förändring i hur människor levde, från självständigt jordbruksarbete till lönearbete med fasta arbetstider.

• Denna stora och långvariga flytt från landsbygd till stad kallas urbanisering. Urbaniseringen ledde till snabbt växande städer, trångboddhet, nya samhällsklasser och nya sociala problem, men också till ekonomisk tillväxt och teknisk utveckling.

Vilka råvaror, förutom kol och järn, nämns som viktiga för den industriella processen, och varifrån kom ekonomiskt kapital och råvaror?

• En av de allra viktigaste råvarorna var bomull. Bomull användes inom textilindustrin för att tillverka garn och tyg. Den odlades inte i stor skala i Europa utan kom främst från kolonier, särskilt från Nordamerika, Karibien och Indien. Tack vare bomullen kunde textilfabrikerna producera stora mängder billiga kläder, vilket gjorde textilindustrin till en av de första och viktigaste industrierna.

• Andra viktiga råvaror var trä och ull. Trä användes till byggnader, verktyg, fartyg och som bränsle innan kol tog över helt. Ull kom från får i Europa och var länge ett viktigt material inom textilproduktion, särskilt i Storbritannien. Även lin användes till tyg innan bomull blev dominerande.

• Det ekonomiska kapitalet, alltså pengarna som krävdes för industrialiseringen kom från flera håll. En stor del kom från handel, både inom Europa och genom internationell handel. Länder som Storbritannien tjänade mycket pengar på handel och kolonier, där de sålde färdiga varor och köpte billiga råvaror. Även sjöfart, slavhandel och plantageekonomi bidrog till stora vinster som sedan investerades i fabriker och maskiner.

• Dessutom spelade banker, investerare och rika handelsmän en viktig roll. De lånade ut pengar till entreprenörer och fabriksägare, vilket gjorde det möjligt att starta stora industrier. Detta skapade ett system där kapital, råvaror och arbetskraft hela tiden cirkulerade.

Varför kom politiska institutioner och regeringar att stödja industrialiseringsprocessen?

• Politiska institutioner och regeringar kom att stödja industrialiseringsprocessen eftersom den gav ekonomisk tillväxt, ökad makt och större stabilitet för staten. Industrialiseringen gynnade alltså inte bara företag och uppfinnare, utan även själva staten, vilket gjorde att politiskt stöd blev både logiskt och nödvändigt.

• För det första innebar industrialisering ökade skatteintäkter. När fabriker producerade mer varor, när handeln växte och när fler människor fick lönearbete, kunde staten ta in mer skatt. Dessa pengar kunde användas till att bygga vägar, hamnar, järnvägar, skolor och militär, vilket stärkte landet både ekonomiskt och politiskt.

• För det andra stärkte industrialisering landets internationella konkurrenskraft. Industriländer kunde producera varor billigare och snabbare än andra, vilket gav fördelar i handel och gjorde landet rikare. Regeringar såg att ett industrialiserat land fick mer inflytande och makt jämfört med jordbruksbaserade samhällen, och ville därför hamna efter andra stater.

• En annan viktig orsak var social och politisk stabilitet. När människor fick arbete i fabriker minskade risken för svält och uppror på landsbygden. Genom att stödja industrin kunde staten skapa fler jobb och minska social oro, även om arbetsvillkoren ofta var hårda i början.

• Politiska institutioner stödde också industrialiseringen genom lagar och reformer. De skyddade äganderätt och patent, vilket gjorde att entreprenörer vågade investera pengar och utveckla nya uppfinningar. Regeringar satsade även på infrastruktur, som kanaler och järnvägar, eftersom dessa var nödvändiga för att transportera råvaror och färdiga produkter.

• Slutligen var industrialiseringen kopplad till nationell styrka och prestige. Ett rikt och industrialiserat land kunde bygga en stark militär, kontrollera handel och expandera sitt inflytande. Därför såg regeringar industrialisering som ett sätt att stärka staten långsiktigt.

Hur kunde utbud och efterfrågan vara en direkt orsak och förutsättning till den industriella revolutionen?

• Efterfrågan ökade kraftigt redan före den industriella revolutionen. Befolkningen växte snabbt tack vare bättre jordbruk och bättre matförsörjning. Fler människor innebar fler som behövde kläder, verktyg och andra vardagsvanor. Samtidigt ökade handeln, både inom länder och internationellt, vilket gjorde att marknaderna blev större än tidigare. Den traditionella hantverksproduktionen kunde inte längre möta denna ökande efterfrågan, den var för långsam och dyr.

• För att möta den höga efterfrågan behövde produktionen bli snabbare, billigare och mer effektiv. Det ledde till att nya maskiner och produktionsmetoder utvecklades, till exempel inom textilindustrin. Maskiner som Spinning Jenny och mekaniska vävstolar gjorde det möjligt att producera stora mängder varor på kort tid. På så sätt blev tekniska innovationer ett direkt svar på marknadens behov.

• Samtidigt ökade också utbudet av förutsättningar för industrialiseringen. Effektivare jordbruk skapade ett överskott av arbetskraft, vilket gjorde att fabriker lätt kunde hitta arbetare. Det fanns också mer råvaror och mer kapital från handel och kolonier vilket gjorde det möjligt att bygga fabriker och köpa maskiner. När utbudet av arbetskraft, råvaror och kapital ökade, blev storskalig produktion möjlig.

• Utbud och efterfrågan förstärkte varandra. När fabriker producerade mer sjönk priserna, vilket gjorde att ännu fler människor hade råd att köpa varor. Detta ökade efterfrågan ytterligare och skapade en självförstärkande process där industrin hela tiden växte.

Enligt Karl Marx materialistiska historieuppfattning, vad är det som avgör hur samhället utvecklas och ser ut? Hur kan vi förstå uppkomsten av ett klassamhälle genom denna materialistiska historieskrivning?

• Enligt Marx materialistiska historieuppfattning är det de materiella och ekonomiska förhållandena som avgör hur samhället utvecklas och ser ut, inte idéer, religion eller moral. Marx menade att det är hur människor producerar det de behöver för att leva som formar hela samhällsstrukturen. Kärnan i hans syn är det han kallar den ekonomiska basen, som består av produktivkrafter som teknik, verktyg, maskiner och råvaror och arbetskraft samt produktionsförhållanden, det vill säga vem som äger produktionsmedlen och hur arbetet organiseras. Den ekonomiska basen påverkar allt annat i samhället, det Marx kallar överbyggnaden, vilket inkluderar lagar, politik, staten, religion, kultur och idéer som anpassas efter de ekonomiska intressena.

• Klassamhället uppstår enligt Marx när ägandet av produktionsmedlen är ojämlikt. När vissa människor äger mark, fabriker och maskiner medan andra bara äger sin arbetskraft, skapas olika samhällsklasser. I det kapitalistiska samhället leder detta till två huvudklasser, borgarklassen som äger produktionsmedlen och kontrollerar produktionen, och proletariatet som inte äger produktionsmedel och därför måste sälja sin arbetskraft för lön. Denna relation är konfliktfylld eftersom borgarklassen tjänar pengar genom att ta ut mer värde ur arbetarnas arbete än vad de betalar i lön, vilket skapar ekonomisk ojämlikhet och maktskillnader.

• Marx menade att klasskampen är historiens motor. När produktivkrafterna utvecklas, till exempel genom ny teknik, kan de komma i konflikt med gamla produktionsförhållanden, vilket skapar spänningar mellan klasser som leder till samhällsförändringar och nya system. Genom den materialistiska historieskrivningen kan vi därför förstå klassamhället som ett resultat av hur människor producerar, äger och fördelar resurser, snarare än något naturligt eller oföränderligt, och att det är historiskt skapat.

Hur snabb var utvecklingen av samhället och levnadsvillkoren under industrialiseringen?

• Redan under några få decennier förändrades hur människor arbetade, bodde och levde sina vardagar på ett sätt som tidigare generationer aldrig hade upplevt.

• På arbetsmarknaden skedde en dramatisk förändring. Tidigare hade de flesta arbetat på landsbygden med jordbruk eller hantverk, men med industrialiseringen skapades fabriker som behövde stora mängder arbetskraft. Människor flyttade snabbt från landsbygden till städerna i en process som kallas urbanisering. Fabrikerna krävde strikt schemalagda arbetstider, vilket innebar en helt ny struktur i människors vardag. Arbetsdagarna kunde vara långa, ofta 12-16 timmar, och arbetsmiljön var ofta farlig och trång. Samtidigt ökade produktionen av varor kraftigt, vilket gjorde att kläder, mat och andra produkter blev tillgängliga och ibland billigare än tidigare.

• Bostäder och levnadsvillkor förändrades också mycket snabbt. Städer växte explosivt, och många arbetare bodde i trånga, osanitära hyreskaserner där sjukdomar spreds lätt. Infrastruktur som vatten, avlopp och kollektivtrafik var ofta underutvecklad i början, vilket gjorde livet tufft för de nyinflyttade. Samtidigt ledde industrialiseringen till nya möjligheter på längre sikt: ökad handel, nya jobb för kvinnor, tekniska innovationer och gradvis bättre tillgång till utbildning förbättrade levnadsvillkoren för vissa grupper över tid.

• Teknologiskt skedde stora framsteg på kort sikt. Maskiner och ångkraft förändrade både produktionen och transporterna. Ånglok och ångbåtar gjorde att varor och människor kunde förflyttas mycket snabbare, vilket kopplade samman städer och marknader på ett helt nytt sätt. Den tekniska utvecklingen drev i sin tur på ytterligare ekonomisk och social förändring, och skapade en självförstärkande process där snabb innovation ledde till ännu större samhällsomvandlingar.

Beskriv den "enorma omställningen" som många människor upplevde i och med industrialiseringen gällande arbete, arbetstid och hur de försörjde sig, jämfört med det tidigare bondgårdssamhället.

• I bongårdssamhället arbetade de flesta människor på gården, ofta tillsammans med familjen, och producerade det mesta de behövde sälja. Man odlade mat, tog hand om djur och tillverkade vissa föremål för eget bruk. Arbetsdagen och arbetsåret bar ofta styrt av naturens rytm, med säsongsvariationer och långsammare tempo. Människor var i stor utsträckning självförsörjande och beroende av gårdens skörd för sin överlevnad. Arbetet var visserligen hårt, men flexibel och knuten till familjen och gemenskapen på landsbygden.

• Med industrialiseringen förändrades detta dramatiskt. Många människor lämnade landsbygden och flyttade till städerna för att arbeta i fabriker, vilket innebar att deras försörjning nu var beroende av lön från fabriksägare istället för egen produktion på gården. Arbetsdagen blev strikt reglerad, ofta 12-16 timmar lång, sex dagar i veckan, med fasta tider som styrdes av fabriksägaren och maskinerna. Det fanns mycket lite flexibilitet och arbetet var ofta monotont och fysiskt krävande. För första gången var människors dagliga liv och försörjning knuten till pengar, tidtabeller och industriell produktion, istället för naturens cykler och familjens gemensamma arbete.

• Den sociala omställningen var också stor. Människor som tidigare levt nära släkt och bygemenskap hamnade i trånga stadskvarter och bodde ofta långt från arbetsplatsen. Familjer splittrades delvis av arbetet, och barn började arbeta i fabriker tidigt för att bidra till hushållets inkomst. Den ekonomiska tryggheten blev mer osäker, eftersom en sjukdom eller arbetslöshet kunde leda till svår försörjningskris.

Hur såg samhället ut före den industriella revolutionen? Hur fungerade hemindustrin och vad var grejen med att få många barn?

• Före den industriella revolutionen levde de flesta människor på landsbygden och försörjde sig genom jordbruk. Familjer producerade det mesta själva, som mat, kläder och redskap och arbetslivet styrdes av naturens rytm. Vid sidan av jordbruket fanns hemindustrin, där köpman skickade råmaterial till familjer som arbetade hemma med exempelvis spinning eller vävning och sedan skickade tillbaka färdiga varor.

• Att få många barn var viktigt eftersom barn kunde hjälpa till på gården eller i hemindustrin, och eftersom barnadödligheten var hög behövdes flera för att några skulle överleva till vuxen ålder. Familjen fungerade både som arbetskraft och som trygghet.

Hur förändrades samhället demografiskt under industrialiseringsprocessen?

• Befolkningen ökade snabbt eftersom jordbruket blev effektivare, fler människor överlevde sjukdomar och näringsintaget förbättrades. Denna befolkningstillväxt skapade ett större behov av bostäder, mat och arbete.

• Samtidigt skedde en massiv urbanisering. Människor flyttade från landsbygden till städerna för att arbeta i fabriker, vilket gjorde att städer växte snabbt. Många nya stadsområden blev trånga och onsänitära, men städerna blev också centrum för handel, industri och innovation.

• Den sociala strukturen förändrades också, fler människor blev lönearbetare istället för självförsörjande bönder, och nya samhällsklasser, som industriarbetare och en växande medelklass uppstod. Arbetarklassen växte snabbt, medan en medelklass av fabriksägare, köpmän och tjänstemän började få större inflytande. Familjestrukturer påverkades också, många barn började arbeta i fabriker, och familjen blev mer beroende av lön än av självhushåll.

Vad ledde den snabba inflyttningen (urbaniseringen) till för sociala och sanitära problem i städerna, och vilka sjukdomar härjade till följd av trångboddhet?

• Städerna växte mycket snabbare än infrastrukturen hann byggas upp, vilket ledde till trånga bostäder, dålig ventilation och brist på rent vatten. Många familjer bodde i små hyreskaserner eller enkelrum, ofta med flera personer per rum, vilket gjorde att hygien och renlighet blev svår att upprätthålla. Avlopp och sophantering var ofta otillräckliga, och vattenkällor kunde förorenas.

• Trångboddheten och de dåliga sanitära förhållandena gjorde att sjukdomar spreds lätt. Vanliga sjukdomar var kolera, tyfus, dysenteri och tuberkulos. Kolera och dysenteri spreds framför allt via smutsigt vatten och dålig avfallshantering, medan tuberkulos spreds via luften i trånga och dåligt ventilerade bostäder. Barndödligheten var också mycket hög i städerna på grund av dessa förhållanden.

• Socialt skapande urbaniseringen problem eftersom många människor flyttade från sina familjer och bygemenskaper. Arbetsdagen var lång och hård, och barn började ofta arbeta i fabriker för att bidra till familjens försörjning. Fattigdom, hunger och social utsatthet var vanliga, och många hade mycket begränsad möjlighet till utbildning eller sjukvård.

Vad var viktigare än säkerhet och rättvisa i fabrikerna på grund av det vinstdrivande tänkandet (kapitalismen)?

• Fabriksägarna fokuserade på att producera så mycket som möjligt till lägsta kostnad, vilket ofta ledde till att arbetarnas hälsa, säkerhet och arbetsvillkor sattes åt sidan.

• Arbetsförhållandena i fabrikerna var ofta farliga och hårda. Maskiner saknade skydd, arbetsdagarna kunde vara 12-16 timmar långa, och barn och kvinnor arbetade under samma extrema villkor som vuxna män. Om någon skadade sig på arbetet fanns ofta ingen ersättning eller sjukvård. Det var mer lönsamt för ägarna att hålla produktionen igång än att investera i säkerhet, utbildning eller kortare arbetsdagar.

• Även lönerna var låga eftersom fabriksägare ville minimera kostnaderna och maximera vinsten. Detta skapade stora skillnader mellan arbetare och ägare och ledde till sociala problem som fattigdom, barnarbete och dåliga bostadsförhållande.

Beskriv arbetssituationen i fabrikerna med avseende på arbetspassens längd och anställningstrygghet.

• Arbetsdagarna var extremt långa, ofta 12 till 16 timmar, sex dagar i veckan, och ibland även längre under extra arbetsintensiva perioder. Arbetet var monotont och krävde ständig uppmärksamhet eftersom maskinerna var farliga och många olycka inträffade. Maskinerna saknade skydd, och även små misstag kunde leda till allvarliga skador.

• Anställningstryggheten var mycket låg. Fabriksägarna kunde när som helst säga upp arbetare, och det fanns nästan inga sociala skyddsnät. Om man blev sjuk eller skadad fanns ofta ingen ersättning, och familjer kunde hamna i svår fattigdom om försörjningsmöjligheterna försvann. Barn och kvinnor arbetade också under samma hårda villkor, vilket gjorde hela familjens liv beroende av fabriksarbetet.

• Samtidigt var arbetet mycket reglerat av fabriksägaren. Tidigare hade människor ofta kunnat anpassa arbetstiden efter dagsljus och säsong, men i fabrikerna styrdes hela dagen av maskinerna och fasta scheman. Pauser var korta och få, och arbetsmiljön var ofta trång, bullrig och dålig ventilerad.

Hur påverkade industrialiseringen det globala samhället gällande råvaror och miljö?

• Industrialiseringen skapade ett enormt behov av naturresurser för att driva fabriker, bygga maskiner och producera varor. Råvaror som kol, järn, bomull, gummi och trä blev oumbärliga, och många av dem hämtades från andra delar av världen, ofta från kolonier. Detta ledde till ökad global handel, men också till att vissa regioner exploaterades för sina naturresurser, vilket kunde skapa ekonomisk ojämlikhet och beroendeställning. Bomull från Nordamerika och Indien till exempel var central för textilindustrin i Storbritannien, och kol och järn från Europa och Amerika drev fabriker och transport.

• Miljön påverkades kraftigt av industrialiseringen. Stora fabriker släppte ut rök och sot i luften, vilket ledde till luftföroreningar i städerna. Floder och sjöar förorenades ofta av industriavfall, och kolgruvor, skogsavverkning och intensivt jordbruk förändrade landskapet. Den ökade användningen av fossila bränslen bidrog också till klimatpåverkan, även om det inte var känt på samma sätt som idag.

Vilka nya samhällsklasser uppstod till följd av industrialiseringen, och hur bidrog detta till utvecklingen av nya ideologier under 1800-talet?

• Tidigare var samhället främst indelat i bönder, hantverkare och adeln, men industrialiseringen ledde till framväxten av två tydliga nya grupper: borgarklassen och arbetarklassen.

• Borgarklassen bestod av fabriksägare, köpman, ingenjörer och andra som kontrollerade kapital, fabriker och handel. De tjänade pengar på produktion och försäljning av varor, och deras inflytande ökade i takt med industrialiseringens framsteg. Arbetarklassen, eller proletariatet, bestod av fabriksarbetare som inte ägde produktionsmedel och därför var tvungna att sälja sin arbetskraft för lön. Arbetarna arbetade långa timmar under ofta farliga och dåliga arbetsförhållanden, vilket skapade en stor social och ekonomisk klyfta mellan dem och borgarklassen.

• Denna klassuppdelning och de ofta hårda villkoren för arbetarklassen ledde till social oro och diskussioner om rättvisa. Om en följd utvecklades nya ideologier under 1800-talet som försökte förklara och förändrade dessa samhällsförhållanden. Socialism och kommunism inspirerade av tänkare som Karl Marx växte fram som idé för att utjämna klasskillnader och ge arbetarna större inflytande över produktion och samhälle. Samtidigt försvarade liberalism och kapitalism äganderätten och företagens frihet, ofta kopplat till borgarklassens intressen.

Hur spelade industrialiseringens konsekvenser en central roll i framväxten och stödet för socialistiska idéer?

• När fabriker byggdes och städer växte snabbt upplevde många arbetare långa arbetsdagar, farliga arbetsförhållanden, låga löner och trångboddhet i städerna. Barn och kvinnor arbetade ofta under samma hårda villkor som män, och det fanns nästan inget socialt skyddsnät om man blev sjuk eller skadad. Denna ekonomiska och sociala ojämlikhet visa tydligt för många att det kapitalistiska systemet gynnade fabriksägare och kapitalägare på bekostnad av arbetarklassen.

• De sociala skillnaderna och de ofta extrema levnadsförhållandena skapade ett behov av förändring, och många arbetare började organisera sig och söka lösningar som kunde förbättra deras situation. Socialistiska idéer, särskilt de som utvecklades av Karl Marx och några andra förklarade dessa problem som en naturlig följd av kapitalismen och föreslog att produktionsmedlen skulle ägas gemensamt eller kontrolleras av arbetarklassen. Tanken var att genom kollektivt ägande och rättvisa fördelningar av resurser skulle både arbetsvillkor och levnadsvillkor förbättras.

• Industrialismen konsekvenser, hårda arbetsvillkor, ojämlikhet och social utsatthet gjorde att många arbetare kände igen sig i socialistiska idéer och sökte förändring. Organisationer, fackföreningar och politiska rörelser växte fram och krävde bättre löner, kortare arbetsdagar och sociala reformer. På så sätt blev industrialiseringens negativa effekter både en förklaring till behovet av socialism och en drivkraft som skapade stod för dessa idéer under 1800-talet.

 Nämn minst tre av de klassiska folkrörelserna från 1800-talets mitt.

• Arbetarrörelsen växte fram som en reaktion på industrialiseringens håra arbetsvillkor. Fabriksarbetare organiserade sig i fackföreningar och politiska partier för att kämpa för bättre löner, kortare arbetsdagar, tryggare arbetsmiljö och rätt till sociala skydd. Den lade grunden för många moderna socialdemokratiska partier i Europa.

• Nykterhetsrörelsen syftade till att minska alkoholbruket, som var utbrett bland arbetare och ofta ledde till fattigdom, våld och sjukdom. Rörelsen organiserade kampanjer, föreläsningar och föreningar för att uppmuntra människor att avstå från alkohol och förbättra familjers levnadsvillkor.

• Kvinnorörelsen började kämpa för kvinnors rättigheter, särskilt rätten till utbildning, arbete och politiskt inflytande. Det var en tidig föregångare till rösträttsrörelserna och uppmärksammade de sociala och ekonomiska orättvisor som kvinnor utsattes för.

• Dessa folkrörelser hade gemensamt att de samlade människor kring gemensamma problem och mål, ofta utifrån klass, kön eller sociala frågor, och försökte förändra samhället genom organisering och påverkansarbete. De påverkade både politik, lagstiftning och sociala normer under 1800-talet och lade grunden för många av dagens rättigheter och reformer.

Ge exempel på dåliga arbetsvillkor som ledde till att arbetarrörelsen ställde krav på förändring.

• Arbetet i fabriker var fysiskt krävande och farligt, med maskiner som saknade skydd, vilket ledde till många olyckor och skador. Arbetsdagarna var extremt långa, ofta 12-16 timmar om dagen, sex dagar i veckan, och pauserna var korta eller obefintliga.

• Lönerna var låga, vilket gjorde det svårt för arbetare att försörja sig och sina familjer, och barn samt kvinnor tvingades ofta arbeta under samma hårda villkor som vuxna män. Anställningstryggheten var minimal, om man blev sjuk eller skadad fanns nästan inget socialt skydd, och många riskerade fattigdom om de inte kunde arbeta.

• Arbetsmiljön var också dålig ur hälsosynpunkt. Lokalerna var ofta trånga, dåligt ventilerade och smutsiga, vilket gjorde att sjukdomar spreds lätt. Tunga lyft, repetitivt arbete och brist på ergonomi ledde till långsiktiga fysiska skador.

Försök förklara vad som hände med kvinnans roll under den demografiska transitionen?

• I det gamla jordbrukssamhället var kvinnans roll ofta kopplad till hushåll och gårdsarbete, och familjen var ekonomiskt beroende av att få många barn som kunde arbeta på gården och bidra till försörjningen. När barndödligheten var hög var det vanligt att kvinnor fick många barn för att några skulle överleva till vuxen ålder.

• Under den demografiska transitionen sjönk både barnadödligheten och födelsetalen. Eftersom fler barn överlevde blev det ekonomiskt och socialt mindre nödvändigt att få många barn. Detta förändrade kvinnans roll, eftersom hon inte längre behövde vara lika fokuserad på barnfödande som en ekonomisk försörjningskälla. Kvinnor fick mer möjlighet till utbildning och arbete utanför hemmet, och familjer kunde koncentrera resurser på färre barn, vilket ökade deras chanser till bättre uppväxt och utbildning.

• Samtidigt påverkades kvinnans sociala ställning gradvis. Kvinnor kunde få större inflytande över familjens beslut, och i vissa samhällen började de delta mer aktivt i arbetslivet och samhällslivet, även om traditionella könsroller ofta fortfarande begränsade deras frihet.

Nämn två årtal för viktiga reformer som bidrog till demokratiseringen av Sverige (exklusive Skolplikt 1842).

• År 1866 genomfördes riksdagsreformen som ersatte det gamla ståndsriksdagen med en tvåkammarriksdag. Tidigare hade Sverige haft en riksdag uppdelad i fyra stånd, adel, präster, borgare och bönder, där makten var ojämnt fördelad och adeln och de rikare grupperna hade stor påverkan. Den nya tvåkammarriksdagen gav fler människor politiskt inflytande, särskilt borgare och bönder, och var ett viktigt steg mot ett mer representativt och demokratiskt system, även om rösträtten fortfarande var begränsad av inkomst och egendom.

• År 1921 infördes allmän och lika rösträtt för kvinnor och män. Detta var den avgörande reformen som gjorde Sverige till ett demokratiskt samhälle på riktigt. Nu fick alla vuxna medborgare, oavsett skön eller social bakgrund, rätt att rösta i riksdagsvalen. Reformen förändrade den politiska maktbalansen och gav tidigare grupper som varit utestängda möjligheter att påverka politiken och samhällets utveckling.

Begrepp: Moraliskt historiebruk

• Moraliskt historiebruk betyder att man använder historia för att visa vad som är rätt och fel, och för att lära människor moraliska läxor.

• Man tittar på händelser i historien och säger till exempel:

“Det här var fel och får aldrig hända igen.”

“Av detta kan vi lära oss hur vi ska behandla andra människor.”

Begrepp: Politiskt historiebruk

• Politiskt historiebruk betyder att man använder historia för att påverka politik, åsikter eller makt i nutiden.

• Historia används som ett verktyg i politiska debatter för att: få stöd för en idé, kritisera motståndare eller legitimera beslut eller lagar.

• Till exempel kan en politiker säga:

“Under andra världskriget var Sverige dåligt förberett. Därför måste vi idag satsa mer pengar på försvaret.”

Begrepp: Existentiellt historiebruk

• Existentiellt historiebruk betyder att man använder historia för att förstå vem man är, sitt ursprung och sin identitet som individ eller grupp.

• Historia används för att skapa tillhörighet, minnen och gemenskap. Det handlar om “var kommer vi ifrån?” och “vilka är vi?”.

• Ett exempel kan vara att en person firat sitt hemlands nationaldag och känner stolthet över landets historia, traditioner och tidigare generationer.

Begrepp: Vetenskapligt historiebruk

• Vetenskapligt historiebruk betyder att man använder historia för att förstå och förklara det förflutna på ett objektivt sätt, utan att påverkas av politik, känslor eller moral.

• Det handlar om att forska, analysera och dra slutsatser utifrån fakta, källor och bevis. Syftet är att förstå hur saker verkligen gick till, inte att påverka dagens åsikter eller känslor.

• Ett exempel kan vara ett en historiker undersöker dagböcker, brev och tidningsartiklar från 1700-talet för att ta reda på hur vanliga människor levde och arbetade under industrialiseringen.

Begrepp: Kommersiellt historiebruk

• Kommersiellt historiebruk betyder att man använder historia för att tjäna pengar eller marknadsföra något.

• Man tar historiska händelser, personer eller platser och gör dem till produkter, upplevelser eller reklam. Fokus ligger på ekonomi, inte på moral, politik eller forskning.

• Det används för att locka kunder, för att tjäna pengar på intresset av historia och för att göra historia underhållande och lättillgänglig.

• Ett exempel är filmer, tv-serier eller datorspel som bygger på historiska händelser.

Begrepp: Icke-bruk

• Icke-bruk betyder att man medvetet väljer att inte använder historia i vissa situationer.

• Det handlar om att inte prata om eller lyfta fram vissa händelser eller delar av historien, ofta för att de är pinsamma, obekväma eller kontroversiella.

• Man skyddar historien för att slippa obekväma frågor eller kritik och för att skydda en viss bild av sig själv, gruppen eller landet.

• Ett exempel kan vara att ett land väljer att inte nämna vissa delar av sin koloniala historia i skolböcker.