1/12
Dessa flashcards täcker olika typer av halt väglag under olika årstider och specifika risksituationer i trafiken baserat på föreläsningsanteckningarna.
Name | Mastery | Learn | Test | Matching | Spaced | Call with Kai | Chat |
|---|
No analytics yet
Send a link to your students to track their progress
Halt väglag
Förekommer under alla tider på året, men risken är störst under vinterhalvåret, särskilt när förare är oförberedda.
Noll grader (0 grader)
En kritisk temperatur där en fuktig väg snabbt kan frysa till is utan att det märks.
Temperatursvängningar (Vår)
När marken värms upp på dagen så vatten rinner ut över vägen, för att sedan frysa till is när temperaturen sjunker mot natten.
Frosthalka (hösten)
Halka som ofta kommer överraskande under hösten när temperaturen sjunker.
Fläckvis halka (under vår- och höstväglag)
Uppstår vid temperaturer runt 0 grader där vägen är torr på solbelysta platser men hal i svackor och skuggiga vägpartier.
Broar och viadukter (under vår- och höstväglag)
Platser med extra hög halkrisk eftersom kall luft kyler ner vägbanan både ovan- och underifrån.
Våta löv (höst)
En orsak till mycket halt väglag under hösten i samband med regn.
Sommarhalka (regn efter torka)
När regn löser upp smuts och oljerester efter en torr period och bildar en hal sörja innan den sköljs bort.
Nyasfalterad väg (sommar)
Kan bli hal under varma sommardagar när tjära tränger upp till ytan.
Underkylt regn (vinter)
Regn som fryser till is direkt vid kontakt med en kall vägbana, ofta kallat blixthalka.
Snöspår (vinter)
Barmark i körbanan skapad av fordon där väggreppet är bra, men minskar kraftigt om man råkar köra ut i snön på sidan.
Snösträng (vinter)
En sträng av snö i mitten av vägen som bildas vid plogning och som kräver låg fart vid passage för att undvika sladd.
Polerad snö (vinter)
Mycket hal snö som uppstår i t.ex. korsningar där däck från fordon som startar och stannar polerar ytan.