šjudk 3

Så funkar ett språkgeni - Referat

Artikeln ”Så funkar ett språkgeni” är skriven av Svensson (2015). Texten handlar om Daniel Tammet, en man med en unik förmåga att lära sig språk och hantera siffror.

Svensson (2015: 1) förklarar att Daniel Tammet fick i uppdrag att lära sig isländska på bara en vecka. Han bevisade att han klarade det genom att prata språket i en tv-intervju. Svensson (2015: 3) skriver att personer med sådana extrema begåvningar kallas för savanter. Tammet har diagnosen Aspergers syndrom, vilket ofta hänger ihop med dessa förmågor.

Vidare hänvisar Svensson (2015: 5) till professor Kenneth Hyltenstam som berättar att Tammet är synestetisk. Det betyder att han ser siffror och ord som färger, former och bilder. Svensson (2015: 17) påpekar att dessa inre bilder hjälper Tammets minne. Professor Hyltenstam förklarar också i artikeln att en ”äkta” polyglott är en person som kan minst sex språk bra. Svensson (2015: 8) framhåller att många polyglotter är män som är mycket intresserade av system och mönster.

Svensson (2015: 10) beskriver Daniel Tammets barndom i London. Tammet berättar att han var mycket ensam i skolan och att böcker var hans enda kontakt med omvärlden. Genom att läsa lärde han sig sociala regler. Svensson (2015: 16) menar att Tammet är kritisk till skolan och anser att undervisningen för barn med autism borde fokusera mer på det som barnen är bra på. Han betonar att barn med autism också kan vara kreativa.

Avslutningsvis visar Svensson (2015: 18) att Daniel Tammet är speciell eftersom han kan förklara hur han lär sig. Artikeln sammanfattar att han i dag använder sina språkkunskaper för att arbeta som författare och översättare.

Det här är phubbing - Referat

I artikeln ”Det här är phubbing – och så påverkar det arbetsmiljön” beskriver Sara Hammarkrantz (2023) hur mobiltelefoner påverkar vår sociala miljö på arbetet. Artikeln förklarar att ordet phubbing kommer från de engelska orden för telefon och att avvisa någon. Texten publicerades år 2023 och tar upp ett fenomen som påverkar många anställda idag.

Hammarkrantz (2023) skriver att phubbing händer när vi använder våra telefoner istället för att se människorna i samma rum. Författaren påpekar att detta beteende kan få personer att känna sig utestängda. Det kan skada våra sociala relationer och störa kommunikationen mellan kollegor på arbetsplatsen.

Vidare betonar Hammarkrantz (2023) att forskare vid Göteborgs universitet nu har undersökt problemet. Hammarkrantz (2023) framhåller att Sara Thomée, som är lektor, visar att det finns ett samband mellan phubbing och arbetsmiljön. Thomée menar att äldre personer ofta har fler åsikter om mobiler på jobbet. De minns en tid när alla pratade mer med varandra. Yngre personer tycker däremot att det är naturligt att använda telefonen ofta.

Artikeln visar dock att de negativa effekterna inte är så stora som man först var rädd för. Hammarkrantz (2023) beskriver att personalen fortfarande pratar mycket med varandra i sina fikarum. Ofta tittar man på sin telefon först och börjar sedan prata. Dessutom väljer anställda att fokusera helt på sina uppgifter när det finns farliga moment.

Hammarkrantz (2023) anser att vi behöver mer kunskap. Därför ska projektet nu undersöka 4 000 yrkesverksamma personer för att få en tydligare bild. Sammanfattningsvis visar artikeln att phubbing påverkar oss, men att vi fortfarande väljer att kommunicera på våra gemensamma arbetsplatser.

Det här är phubbing - AGAINST

Phubbing betyder att man tittar på sin mobiltelefon istället för att prata med människor i samma rum. Det är en blandning av orden telefon och att avvisa någon. Jag anser att vi måste sluta med phubbing eftersom det förstör vår sociala arbetsmiljö.

För det första visar artikeln att phubbing gör att kollegor känner sig utanför. Enligt Hedensjö (2015: 1) kan det få människor att känna sig utestängda. När vi väljer mobilen framför en annan person skickar vi en signal att telefonen är viktigare. Detta skapar en dålig stämning i gruppen.

För det andra skadar beteendet våra relationer på jobbet. Hedensjö (2015: 1) betonar att phubbing stör kommunikationen mellan människor. Om vi inte pratar ordentligt med varandra blir det svårare att samarbeta. En bra arbetsmiljö kräver att vi är närvarande och lyssnar på våra kollegor.

Vissa menar att phubbing inte är ett stort problem. Hedensjö (2015: 2) skriver att de negativa effekterna inte var så stora som forskarna trodde. Många pratar fortfarande i personalrummet. Men jag anser att även små problem är viktiga. Hedensjö (2015: 2) förklarar att framför allt äldre personer mår dåligt av detta beteende. Vi måste visa respekt för alla.

Det starkaste argumentet är att phubbing påverkar våra sociala relationer negativt. Enligt Hedensjö (2015: 1) finns det ett tydligt samband mellan phubbing och en sämre arbetsmiljö. Jag tycker att det är sorgligt när tekniken blir viktigare än mänsklig kontakt. Vi behöver se varandra för att må bra.

Sammanfattningsvis skapar phubbing utanförskap och stör kommunikationen. Vi bör därför lägga undan telefonen och se varandra.

Naturen en välgörare - Referat

I artikeln ”Naturen en välgörare” skriver Björn Hedensjö (2015: 1) om hur naturen påverkar oss människor. Han förklarar att naturen är en viktig välgörare för vår hälsa. Hedensjö (2015: 1) menar att människor i dag ofta lever ett stressigt liv där kroppen går på högvarv. Han påpekar att vi behöver ströva fritt i skogen för att kunna återhämta oss. Författaren beskriver hur olika sinnesintryck, som ljudet av porlande bäckar eller doften av lövskog, gör att vi mår bättre. Hedensjö (2015: 1) betonar att naturen ger oss ett ökat välbefinnande och inre ro.

Vidare visar Hedensjö (2015: 2) att naturen till och med kan fungera som medicin. Han framhåller att patienter som ser träd från sitt fönster ofta får färre komplikationer efter en operation. Han förklarar att vacker natur kan vara smärtstillande för den som har ont. Hedensjö (2015: 2) anser att vi tar in naturens lugn med alla våra sinnen.

När det gäller barn skriver Hedensjö (2015: 3) att det är angeläget att de får leka ute. Han påpekar att många barn i dag är överbeskyddade av sina föräldrar. Föräldrar vågar sällan släppa barn ur sikte eftersom de är rädda att barnen ska irra bort sig. Men Hedensjö (2015: 3) menar att barn behöver få upptäcka barrskog och friden i naturen själva. De måste lära sig att sträva framåt på egen hand.

Avslutningsvis betonar Hedensjö (2015: 4) att naturen har en unik kraft att läka oss. Genom att vistas i naturen kan både vuxna och barn hitta lugnet och få mer energi.

Naturen en välgörare - FOR

I dag lever många ett stressigt liv där kroppen går på högvarv. Björn Hedensjö (2015: 1) skriver i sin artikel om naturens kraft. Jag anser att naturen är en viktig välgörare för oss alla. Vi behöver vistas i naturen för att kunna må bra.

Ett viktigt argument är att naturen hjälper oss att återhämta oss. Enligt Hedensjö (2015: 1) behöver vi ströva fritt i skogen för att hitta lugnet. Han förklarar att olika sinnesintryck som ljudet av porlande bäckar eller doften av lövskog ger oss välbefinnande. Jag tycker att detta visar hur viktig naturen är för vår mentala hälsa.

Ett annat argument är att naturen fungerar som medicin. Hedensjö (2015: 2) visar att patienter som ser träd genom ett fönster får färre komplikationer efter en operation. Han betonar att vacker natur kan vara smärtstillande för den som har ont. Det betyder att naturen hjälper oss att läka snabbare.

Vissa kanske säger att det är farligt för små barn att vara ute. Hedensjö (2015: 3) skriver att många föräldrar är överbeskyddade. De vågar inte släppa barn ur sikte eftersom de är rädda att barnen ska irra bort sig. Men jag anser att det är angeläget att barn får upptäcka barrskog själva. Enligt Hedensjö (2015: 3) måste barn få uppleva friden i naturen för att utvecklas.

Det starkaste argumentet för min åsikt är att naturen läker oss på ett unikt sätt. Hedensjö (2015: 4) menar att vi tar in naturens lugn med alla våra sinnen. Jag tror att alla människor blir piggare av att sträva framåt i skogen.

Sammanfattningsvis är naturen en fantastisk kraft. Den minskar vår stress, fungerar likt en medicin och hjälper barn. Vi måste vistas ute.