Extremavel - Lantbruksdjur

Från föreläsning Extremavel, 3/9-24

Avel

Har praktiserats i tusentals år

• ex dagens nötkreatur kommer från uroxen

• tamgrisar från vildsvinet

Var viktig försörjning för mer kött, mjölk, ägg etc

Extremavel

Naturlig selektion ger individer bäst förutsättningar

Gäller EJ för avel

• Kan ge fysiska och mentala problem

Belgian blue

Bär på recessiv gen (Mh-gen)

• ger kraftig ökning av muskelfibrer per muskel

  • djur blir dubbelmuskliga

• ger muskelhypertrofi

Muskelhypertrofi

Dubbellår

Hälsoproblem hos Belgian blue

• Svårigheter vid kalvning

  • 80-90% av födslar sker via kejsarsnitt

• Högre risk för respirationssjukdomar

• Klenare skelett

• Sämre motståndskraft mot sjukdomar

• Inre organ blir mindre

• Bäckenöppningen blir trängre

Korsningsdjur

Sverige “vill” korsa en belgisk blå-tjur med kor av andra raser för högre köttavkastning

Ger dock större risk för hälsoproblem från och med andra generationens korsningsdjur

• pga recessiv gen, första generationen “påverkas ej”

Pga EU-regler kring kunkurrens så får rasen inte förbjudas i Sverige (om lagligt i ett land så får det ej vara olagligt i andra länder)

• Dock officiell boycott inom svensk slakterinäring och handel

Hälsoproblem hos mjölkkor

Selektion mot hög mjölkproduktion som gett hälsoproblem hos mjölkkor

• Ändrad form och storlek

  • Behöver större yta/utrymme för att ställa sig upp/ligga ned etc

  • Känsligare för mekanisk påverkan på hud, ben, klövar, juver, spenar

Profylax hos mjölkkor

Sätta avelsmål som inkluderar flera egenskaper än ökad produktion

• Kalvningsförmåga

• Sjukdomsresistens

• Funktionell exteriör (utöver mjölkproduktion)

• Klövkvalitet

Avelsmål hos mjölkkor bestäms av

Växa Sverige

Mål inkluderar

• Ökad produktion

• Kalvningsförmåga

• Juverhälsa

• Övrig hälsa inkl

  • ben

  • klövar

  • juver

• Mjölkbarhet och lynne hos korna

  • Dvs enklare och säkrare att hantera

Hälsoprobelm hos grisar

Internationellt fokuseras på snabbväxande djur

Bidrar till förekomst av

• Osteokondros

• Andra ledskador i ekologisk uppfödning

Ekologisk vs KRAV-grisuppfödning

Ekologisk grisuppfödning

Samma raser som inom konventionell uppfödning används

• Är framavlade för att fungera i begränsade grisboxar med plant golv

  • dvs inte utomhus med ojämnt underlag

KRAV-grisar

Får vara ute och röra sig mer

Profylax för grisar

• Avla för bättre rörelser

• Benställningar

• Leder

—> ökad hållbarhet hos grisarna

Slaktkycklingar

Idag växer kycklingar till 1,5 kg på 30 dagar (slaktfärdig)

1950 tog det 120 dagar

Selektion för snabb tidig tillväxt har förändrat anatomin och fysiologin hos slaktkycklingarna och lett till olika hälsostörningar

Hälsostörningar hos slaktkycklingar

Fotskador

“Plötslig död-syndrom”

pga syrebrist i organ utöver muskler

Har ont när de går

—> begränsar djurs förmåga att hitta föda, vatten och att interagera med andra individer

Kycklingföräldrar

Vill att de ska växa långsammare och ger dem därför en svältdiet

—> leder till stress, aggression vid parning, och stereotypiska beteenden såsom picka på andra, peta ut andras tarmar etc

The broiler breeder paradox

Måste välja mellan att föda upp kroniskt hungriga djur eller djur som har hälsoproblem och minskad fertilitet

Värphöns

Annorlunda från slakthöns

Ska producera ägg så mycket/länge och effektivt som möjligt

Är evolutionärt anpassade att leva i små grupper (ca 20), men hålls ändå i stora grupper (upp mot 10 000) med begränsad yta

—> kan orsaka fjäderplockningsbeteende och hackning pga stress

• även hackning i kloaker —> många hönor dör av det

Djurskyddsfördelar med frigående system

Höns kan utföra naturliga beteenden

Dock nackdel med många höns —> stress

Ekologiska hönor har frigående med utevistelse —> det bästa djurvälfärdsmässigt

Hälsoproblem hos kalkoner

Lider av liknande hälsobesvär som slaktkycklingar

• snabb tillväxt ger bla benproblem

• Även problem med kannibalism och fjäderplockning när de hålls på liten yta

DL inom avel

2 kap, 1 §

Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom.

2 kap, 11 §

Det är förbjudet att utföra avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för föräldradjuret eller avkomman.

(Dock ovanligt att lagregler eller myndighetsföreskrifter om avelsproblem hos lantbruksdjur används i juridiska processer pga svårt att hitta ansvarig person, aveln kan ha börjat i andra länder)

Djurvälfärdsaspekter ges ofta lägre prioritering än produktionsökande avelsmål

Vi har inga generella förbud mot att avla på vissa djurraser, både lantbruksdjur och sällskapsdjur

Vilka föreskrifter gäller om avelsarbetet?

Statens jordbruksverk

Vilken myndighet har det direkta ansvaret för tillsyn på fältet beträffande extremavel?

Länsstyrelsen