NÄR MAN HAR INTE SÅ MYCKET TID FÖR KOMPLETT RUTIN STATUS

1. Medvetslös patient / Sänkt vakenhet

• Vakenhet (RLS): 1. Tilltala ➔ 2. Beröra ➔ 3. Skaka om/höj rösten.

• Smärtstimulering: Centralt (supraorbitalt eller i käkvinklar) + Perifert (nagelbäddar i alla fyra extremiteter).

• Pupiller & Ögon- fungerar hjärnstammen?: Storlek, symmetri och ljusreaktion. Öppna båda ögonen samtidigt för att bedöma ögonens ställning (t.ex. blickdeviation). Patienten är medvetslös + en pupill är stor och ljusstel. (CN3, Högt ICP), Patienten är medvetslös + båda pupillerna är mycket små. (toxin el läk)

• Nackstyvhet: Böj nacken framåt för att testa nackstelhet.

• Babinskis tecken: Undersök bilateralt.

Akut bilateral svaghet (Ryggmärg vs. Perifert)

• Reflexer: Undersök extremitetsreflexer i alla fyra extremiteter.

• Babinskis tecken: Undersök bilateralt. Båda benen är svaga, knäreflexerna är kraftigt stegrade och Babinski är positiv → tänka på central påverkan, exempelvis ryggmärg. Båda benen är svaga och akillesreflexerna är utsläckta. →tänk på perifer nerv, nervrot eller perifer neuropati.

• Sensibilitet (Stick/Vibration): Testa distalt i armar och ben.

• Sensibilitetsnivå på bålen: Testa med smärtstimulering (stick) nedifrån och upp längs bålen för att identifiera en specifik smärtgräns/nivå. ”Finns det en tydlig horisontell känselgräns på bålen?” → Ja → tänk ryggmärg.

Akut fokalt bortfall (Stroke / TIA)

• Vakenhet/Språk: Be patienten säga aktuell månad och sin ålder. Bedöm afasi ( språkproblem) eller dysartri (uttalsproblem).

• Synfält (Donders): Testa de fyra kvadranterna bilateralt. (visual field defects).

• Motorik: Be patienten rynka pannan och visa tänderna. Utför Grassets test (håll upp armar i 10 sekunder och ben i 5 sekunder). Vänster hjärnhalva → höger kropp. Höger hjärnhalva → vänster kropp. Höger arm + höger ben svaga. ”Ingen svaghet = ingen stroke.”

• Sensibilitet & Neglekt: Biman­uell sensorisk stimulering (patienten blundar, känn efter utsläckning/neglekt).

Akut yrsel

• Frenzelglasögon (Nystagmus): Observera nystagmus och åt vilket håll den slår. Central: rent vertikal, rent torsionell & riktningsväxlande.

• Ögonmotorik: Gör H-test för att bedöma ögonrörelser i alla riktningar. N. III – oculomotorius, N. IV – trochlearis, N. VI – abducens.

• Lillhjärna: Utför finger­näsa­försök (leta efter intentionstremor: patientens hand börjar skaka mer ju närmare målet den kommer.) och diadokokinesi.

• Balans: Gångtest och Rombergs prov. Cerebellär gångataxi → ofta bredspårig och ostadig även när patienten har ögonen öppna. Om patienten är relativt stabil med öppna ögon men blir kraftigt ostadig när ögonen stängs → positivt Romberg. Det talar framför allt för problem med: sensoriska ataxia (bakre ryggmärgsbanorna) & vestibulärt problem.

Facialispares

• Motorik (N. VII): Be patienten rynka pannan, knipa ihop ögonen hårt och dra upp mungiporna/visa tänderna.

• Sensibilitet (N. V): Testa smärta/beröring i trigeminus tre grenar på ansiktet. (Viktigt: Fråga efter tidigare innan du rör patienten om misstanke finns om trigeminusneuralgi). V1: panna, V2: kind, V3: käke.

• Svalg (N. IX, X): Be patienten gapa och säga "A". Observera symmetrisk svalghöjning.

Perifer facialispares: Påverkar hela ansiktshalvan: Bells pares eller lesion av n. facialis. Central facialispares: nedre delen av ansiktet är svag: Panna sparad + svag nedre ansiktshalva → tänk central lesion, t.ex. stroke.

Rörelsestörningar & Gång

• Gångtest: Observera steglängd, asymmetriska medrörelser i armarna, hållning och vändning.

• Muskelt­onus: Testa passiv rörlighet i handled, armbåge och knä för att identifiera rigiditet eller kugghjulsfenomen.

• Inspektion: Observera eventuell tremor och hypomimi (maskansikte).

Vilostremor är klassiskt för Parkinsonism. Intentionstremor → tänk mer cerebellärt. hypokinesi + rigiditet + tremor/postural instabilitet kan tala för parkinsonism.

Neuropati & Smärtsyndrom

Vid symtom i ben (t.ex. Polyneuropati):

• Sensibilitet: Stämgaffel (vibration på stortå och mediala malleolen) och smärta med nål (testa för strumpformig utbredning).

• Reflexer: Vadreflex/hälsenereflex.

polyneuropati → distalt, symmetriskt och

radikulopati → mer dermatom-/rotfördelat.

Neuropati & Smärtsyndrom

Vid symtom i händer (t.ex. Karpaltunnelsyndrom):

• 2-punktsdiskrimination: Undersök fingertoppar (patienten får ej se). Jämför medianus med ulnaris.

• Motorik: Testa kraften i tummens opposition (thenar-muskulatur).

• Provokationstester: Tinels test (perkusera karpaltunneln) och Phalens test (flexion i handlederna >20 sekunder).

Neuro-oftalmologi

• Ögonmotilitet: Testa blick­riktnings­arna med H-test.

• Diplopi: Håll för ett öga i taget vid dubbelseende för att se vilket bild som försvinner (den perifera tillhör det paretiska ögat).

• Skelning: Demonstrera cover/uncover-test eller alternerande cover-test.

• Pupillreaktion: Bedöm likstorlek, direkt och indirekt ljusreaktion samt swinging flashlight-test.

• Synfält: Utför dubb­el­konfront­atoriskt synfälts­test binokulärt.

Kognitiva test (MMSE-SR & Klocktest)

• MMSE-SR utförande: Läs frågorna i färdig exakt ordagrant.

• Tidsorientering: Om patienten anger årtal i "AA"-format (t.ex. 26), be om förtydligande för att få hela årtalet ("ÅÅÅÅ").

• Klocktest: Ge tydliga, standardiserade instruktioner till patienten.