Föreläsning och seminarium 1

1. Vad är skillnaden mellan risk och osäkerhet enligt Knight?

Svar:
Risk = vi kan ungefär räkna ut vad som kan hända eftersom vi har tidigare data.

Genuin osäkerhet = vi kan inte räkna ut framtiden eftersom situationen är ny.

Enligt Knight kan entreprenörens vinst vara en belöning för att våga fatta beslut under genuin osäkerhet.

💡 Exempel:
Bilolyckor kan beräknas med gammal statistik = risk.
Ingen kunde 2007 veta exakt hur smartphones skulle förändra samhället = osäkerhet.

🔑 Minnesregel:
Risk = går att beräkna.
Osäkerhet = går inte att beräkna.
Knight = osäkerhet → beslut → möjlighet till vinst.

2. Hur definierar Schumpeter entreprenören?

Svar:
Entreprenören är den som genomför innovationer och nya kombinationer.

Det viktiga är inte vem personen är, utan vad personen eller organisationen gör.

Innovationerna skapar ekonomisk förändring.

Den som är först med en innovation kan också få monopolvinst – en tillfälligt hög vinst innan konkurrenterna hinner ikapp.

💡 Exempel:
Ett företag är först med en ny teknik och kan ta ett högre pris innan konkurrenterna kopierar den.

🔑 Minnesregel:
Schumpeter = entreprenör → innovation → förändring.

3. Vad menar Schumpeter med ekonomins cirkulära flöde och jämvikt?

Svar:
Ekonomin fortsätter ungefär som vanligt.

Företag producerar, kunder köper och inga stora förändringar sker.

För ekonomisk utveckling behövs innovation som bryter det gamla mönstret.

💡 Exempel:
Taxibolag arbetar på samma sätt i många år. Sedan kommer en ny digital taxitjänst som förändrar marknaden.

🔑 Minnesregel:
Gammalt flöde → innovation → förändring.

4. Vad menar Schumpeter med ”nya kombinationer”?

Svar:
Entreprenören använder resurser på nya sätt.

Schumpeter beskriver fem typer:

1. Ny vara eller kvalitet → 📱 smartphone

2. Ny produktionsmetod → 🤖 robotar bygger bilar

3. Ny marknad → 🌍 Spotify går in i ett nytt land

4. Ny källa till råvaror → 🌾 Nytt ställe att köpa vete från.

5. Ny organisationsform → 🚕 Uber organiserar taxi genom en app

🔑 Minnesregel:
Produkt → produktion → marknad → råvara → organisation.

5. Vad är Schumpeters ”creative response”?

Svar:
Adaptive response = anpassa sig på ett vanligt sätt.

Creative response = göra något nytt som bryter gamla rutiner.

💡 Exempel:
Café höjer priset när kaffe blir dyrare = adaptive.
Företag skapar ett helt automatiserat café = creative.

🔑 Minnesregel:
Adaptive = anpassar.
Creative = förändrar.

6. Vad är kreativ förstörelse?

Svar:
Innovation skapar något nytt samtidigt som gamla produkter, företag eller arbetssätt trängs undan.

💡 Exempel:
Streaming växte fram → videobutiker försvann nästan helt.

🔑 Minnesregel:
🔥 Nytt skapas → gammalt trängs undan.

7. Vad betyder ”alertness” hos Kirzner?

Svar:
Alertness betyder att entreprenören är uppmärksam och ser möjligheter som andra missar.

Entreprenören behöver alltså inte skapa något helt nytt.

💡 Exempel:
Ingen säljer kaffe till pendlare kl. 05:30. Ett café upptäcker möjligheten och börjar öppna tidigare.

🔑 Minnesregel:
👀 Alertness = se det andra missar.

8. Varför uppstår vinstmöjligheter enligt Kirzner

Svar:
Marknaden är inte perfekt. Människor har olika information och gör misstag.

Därför uppstår obalanser och vinstmöjligheter.

En alert entreprenör upptäcker möjligheten och agerar. Det hjälper marknaden att röra sig mot jämvikt.

💡 Exempel:
En vara kostar 100 kr på ett ställe och 200 kr på ett annat. Entreprenören ser skillnaden och börjar sälja där priset är högre.

🔑 Minnesregel:

Ojämvikt → möjlighet → upptäckt → agerande → mot jämvikt

9. Vad är den viktigaste skillnaden mellan Kirzner och Schumpeter?

Svar:

👀 Kirzner: entreprenören upptäcker möjligheter som redan finns och för marknaden mot jämvikt.

🔥 Schumpeter: entreprenören skapar/genomför nya kombinationer som förändrar marknaden.

💡 Exempel:
Kirzner → upptäcker att pendlare saknar morgonkaffe.
Schumpeter → skapar ett helt nytt automatiserat café.

🔑 Minnesregel:
Kirzner = UPPTÄCKER → mot jämvikt.
Schumpeter = SKAPAR → förändrar marknaden.

10. Vilken grundfråga ställer Coase i The Nature of the Firm?

Svar:
Coase frågar:

Varför finns företag?

Företag finns eftersom det kan vara dyrt och krångligt att använda marknaden.

💡 Exempel: Det är enklare att anställa en programmerare än att hitta en ny frilansare varje vecka.

11. Vad är transaktionskostnader och varför påverkar de hur något organiseras?

Svar:
Transaktionskostnader = tid och pengar som går åt för att använda marknaden.

Tre viktiga:

• 🔍 Sökkostnad = hitta rätt person, information eller leverantör.

• 📝 Kontraktskostnad = förhandla och skriva avtal.

• 👀 Kontroll-/tillsynskostnad = kontrollera att avtalet följs.

Om det blir dyrt att köpa något på marknaden → företaget kan göra det internt istället.

💡 Exempel:
Det kanske är billigare att anställa en programmerare än att hela tiden leta efter, skriva avtal med och kontrollera nya frilansare.

AI-exempel: AI gör studentens arbete snabbare → studentens kostnad ↓. Det blir svårare för läraren att kontrollera vem som gjort arbetet → kontrollkostnad ↑ → universitetet kan använda mer salstenta/muntlig examination.

12. Vad är arbitrage, entrepreneurial discovery och rivalrous competition?

Arbitrage = köpa billigt och sälja dyrare.

Entrepreneurial discovery = upptäcka en möjlighet som andra missat.

Rivalrous competition = entreprenörer konkurrerar om att upptäcka och använda möjligheter.

💡 Exempel:
En vara kostar 500 kr på ett ställe och 900 kr på ett annat. Entreprenören upptäcker skillnaden och börjar sälja den.

🔑 Minnesregel:
Upptäck möjlighet → agera → konkurrenter reagerar.

13. Vad menar Mazzucato med ”entreprenörsstaten”?

🏛 Staten kan vara en aktiv investerare, risktagare och drivkraft för innovation, inte bara skapa regler eller rätta till marknadens problem.

Staten kan gå in tidigt, ta stora risker och investera långsiktigt när privata företag och riskkapital inte vill ta den största osäkerheten. Staten kan därför även skapa och forma nya marknader.

💡 Exempel: Offentliga investeringar bidrog till utvecklingen av bland annat internet och GPS, som privata företag senare kunde bygga vidare på.

14. Varför tar staten stora innovationsrisker enligt Mazzucato?

Svar:
Ny teknik kan vara dyr, osäker och ta lång tid att utveckla.

Privata investerare kan därför tveka att investera tidigt.

Staten kan gå in tidigare och vänta längre på resultat.

💡 Exempel:
Det är säkrare för ett företag att investera när tekniken redan fungerar än många år tidigare när ingen vet om den kommer lyckas.

🔑 Minnesregel:
Hög osäkerhet → privata tvekar → staten kan gå först.

15. Vad betyder att staten kan ”skapa marknader”?

Svar:
Staten behöver inte bara fixa problem på marknader som redan finns.

Genom forskning, investeringar, regler och upphandling kan staten hjälpa nya marknader att växa fram.

💡 Exempel:
Staten satsar på grön energi → tekniken utvecklas → nya företag och marknader uppstår.

🔑 Minnesregel:
Staten kan inte bara fixa marknader → den kan skapa dem.

16. Vad betyder ”socialiserad risk och privatiserad belöning”?

Svar:
Staten och skattebetalarna tar risken och betalar, men privata företag kan få vinsten när det lyckas.

Samhället delar risken → företaget får vinsten.

💡 Exempel: Staten betalar forskning → forskningen lyckas → företaget använder den och tjänar pengar.

🔑 Minnesregel:
Staten tar risken → företaget får vinsten.

17. Hur skiljer sig Schumpeter, Kirzner, Coase, Knight, Say och Mazzucato?

🔥 Schumpeter = entreprenören skapar förändring.
Entreprenören gör nya kombinationer/innovationer som förändrar marknaden.
💡 Streaming ersätter videobutiker.

👀 Kirzner = entreprenören upptäcker möjligheter.
Genom alertness ser entreprenören möjligheter som andra missar.
💡 Köpa för 100 kr → sälja för 200 kr.

🏢 Coase = varför företag finns.
Det kostar tid och pengar att söka, göra avtal och kontrollera på marknaden.
💡 Företaget anställer en programmerare istället för att söka nya hela tiden.

🎲 Knight = entreprenören agerar under osäkerhet.
Entreprenören satsar trots att framtiden inte går att beräkna.
💡 Lanserar en helt ny produkt utan att veta om kunderna vill ha den.

🎼 Say = entreprenören samlar resurser.
Entreprenören samlar personal, pengar, material och kunskap för att skapa värde.
💡 Restaurangägaren samlar lokal, personal, mat och pengar.

🏛 Mazzucato = staten kan driva innovation.
Staten kan ta risk, investera långsiktigt och finansiera ny teknik.
💡 Staten stödjer teknik som GPS och internet → företag använder den senare.

18. Hur kan Schumpeter och Kirzner förklara samma moderna marknad på olika sätt?

Svar:
Schumpeter tittar på hur innovation förändrar marknaden.

Kirzner tittar på vilken möjlighet entreprenören upptäcker.

💡 AI-exempel:

🔥 Schumpeter: AI skapar nya produkter och arbetssätt och kan ersätta gamla lösningar.

👀 Kirzner: Ett företag upptäcker att redovisningsbyråer behöver hjälp med att läsa kvitton och säljer en AI-tjänst.

🔑 Minnesregel:
Schumpeter: Vad förändras?
Kirzner: Vilken möjlighet upptäcks?

19. Hur kan Schumpeter och Mazzucato kopplas ihop?

Svar:
Schumpeter säger att entreprenörsfunktionen handlar om att genomföra innovationer.

Mazzucato visar att staten också kan bidra till denna funktion genom att investera, ta risk och hjälpa ny teknik att utvecklas.

💡 Exempel:
Staten finansierar utveckling av GPS. Företag använder senare GPS i nya produkter och tjänster.

🔑 Minnesregel:
Schumpeter = VAD entreprenörsfunktionen gör.
Mazzucato = STATEN kan också bidra till det.

20. Vilka viktiga myter om staten och innovation kritiserar Mazzucato?

Myt 1: Innovation = bara forskning

❌ Fel: Mer forskning betyder inte automatiskt mer innovation. Forskningen måste utvecklas till något som faktiskt används.
💡 Exempel: Ny teknik forskas fram → företag gör en produkt → kunder använder den.

Myt 2: Små företag är bäst på innovation

❌ Fel: Små företag är inte alltid innovativa. Det viktiga är om företaget skapar något nytt och utvecklas.
💡 Exempel: Ett litet café kan göra samma sak i 20 år.

Myt 3: Riskkapital gillar risk

❌ Fel: Investerare väntar ofta tills den största risken har minskat. Staten kan våga satsa tidigare.
💡 Exempel: Staten satsar på ny teknik → tekniken börjar fungera → privata investerare kommer in.

Myt 4: Många patent = mycket innovation

❌ Fel: Ett patent betyder bara att en idé är skyddad. Det betyder inte att idén används.
💡 Exempel: Ett företag har ett patent → men gör aldrig någon produkt av det.

Myt 5: Europas problem är bara dålig kommersialisering

❌ Fel: Det räcker inte att vara bra på att sälja nya idéer. Det behövs också kunskap, forskning och företag som utvecklar idéerna.
💡 Exempel: Bra forskning finns → men inget företag utvecklar den → ingen innovation.

Myt 6: Lägre skatt = mer investeringar

❌ Fel: Företag investerar inte bara för att skatten är låg. De behöver också pengar, kunskap och tro på framtiden.
💡 Exempel: Lägre skatt hjälper inte om företaget ändå tror att den nya produkten kommer misslyckas.

21. Vad menar Mazzucato med att staten kan ha en entreprenöriell funktion?

Staten kan ta risk, investera och hjälpa nya innovationer att utvecklas.

💡 Exempel: Staten finansierar GPS → företag använder GPS i nya produkter.

🔑 Minnesregel:
Entreprenörsstat = staten hjälper till att driva innovation.

24. Vad är skillnaden mellan Schumpeter I och Schumpeter II?

Svar:

Schumpeter I → fokus på den enskilda entreprenören som driver innovation och bryter gamla mönster.

Schumpeter II → innovation sker mer systematiskt inom stora företag och organisationer, exempelvis genom forskning och utveckling.

💡 Exempel:
Schumpeter I: En entreprenör skapar en helt ny produkt.
Schumpeter II: Ett stort läkemedelsföretag utvecklar nya läkemedel genom sin FoU-avdelning.

🔑 Minnesregel:
Schumpeter I = individen 👤
Schumpeter II = stora företag 🏢