språksociologi

standardspråk

Standardsvenska är det språk man använder sig av i formella miljöer som arbetsplatser. För att få en bra möjligheter ekonomisk och politisk är det viktigt att behärska standardspråket

vad är maktspråk/härskartekniker

en människa som omedvetet eller medvetet utövar makt i språksammanhang. Det kan exempelvis vara att prata med hög och bestämd röst, avbryta andra och inte vissa intresse för andra talare.

sociolekt

• socialt umgänge (ex, förortssvenska, slangord från gruppen man tillhör, bakgrund/familj)

• språkliga variationer (varieteter) som har sociala orsaker.

kronolekt

• sammanhang (ålder, ungdomsspråk,) 

• varieteter som beror på ålder

Sexolekt

• män o kvinnor)

• varieteter som har med kön, socialt konstruerat genus eller sexuell läggning

idiolekt

• Varje människas unika språk där alla grupper vi ingår i påverkar hur vi pratar

dialekt

• geografiska skillnader gör att vi pratar på skilda sätt

schibbolet eller schibboletfunktioner

ett sätt att prata ex via ord för att visa samhörighet och utesluta andra

vad är den mest avgörande faktorn mellan arbetarklass och medeklasspråk

självsäkerhet

• ungdomar som planerar att studera vidare, har framtidshopp och känner sig välkommen i samhället tenderar att prata mer som sina föräldrar och lärare, medan ungdomar som inte känner sig välkomna vill protestera mot medelklass kulturen genom att använda slang och ovårdat språk.

vad är omvänd prestige

att ett språk med lågt status får högt status i ett visst sammanhang

exempel: medelklasspråk i sportsammanhang, om en person pratar medelklasspråk kommer in i en grupp som pratar förortssvenska, föräldrar lånar ungdomsspråket för att visa att de kan

kännetecken för privat språk

mer ofullständiga meningar'

egna uttryck

fyller i varandras meningar

använder mer gester och kroppspråk

orsaker till ungdomsspråk

• ungdomar står mycket för nyskapandet i språket, ungdomar är mer nyfikna och intresserade av att pröva nya saker medan äldre fastnar i tänkandet och därför är rädda för att inte kunna delta i förändringar i samhället. Vuxna förtränger också hur de pratade när de var yngre.

• ungdomar har lågt status i samhället, lågt status = sämre språk

• ungdomar använder deras privata språk i offentliga platser som på bussen

• Under tonåren vill man frigöra sig från föräldrar, använder därför språket för att förstärka sin egen identitet och kanske till och med reta föräldrarna för att utestänga dem.

• gruppspråket blir viktigare bland kompisar och man vill utestänga andra

• ungdomar har inte heller en fullständig utbildning vilket gör att de får ett mindre ordförråd.

vad är två attityder till ungdomspråk

i arbetsintervjuer är det en nackdel och sänka status medan i andra sammanhang bland andra ungdomar kan det innebära hög status

hur känner man igen förortssvenska?

Förortssvenskan har inslag av många andra språk och innehåller förenklingar av svenskan samt brytning. 

orsaker till förortssvenska

• människor väljer oftast att prata förortssvenska för att stärka sin gemenskap med sin egna sociolekt

• detta innebär inte att de pratar sämre svenska

• man vill understryka sin identitet

• ett sätt att visa lojalitet till vänner och familj

• en form av opposition för diskriminering. Det är ett sätt att försvara sig mot samhället som “stöter” ut de med utlänsk bakgrund genom att inte forma sig efter deras regler

när har förortssvenska hög och låg status

 Hög status: man vill uttrycka manlighet, vuxna plockar ord från förortssvenskan för att visa att de har koll eller för att verka coola

(OMVÄND PRESTIGE)

- Låg status: många personer med utlänsk bakgrund diskrimineras när de till exempel ska söka jobb

- många har en negativ attityd till förortssvenskan och därför kan det vara viktigt för ungdomar med utlänsk bakgrund att behärska det offentliga standardspråket

vad kännetecknar kvinnligt språk

• mer vårdat

• mindre svärord, slangord och könsord

• inte lika mycket dialekt

• närmare skriftspråk

• anpassar sig efter mottagare

• mer känslor 

• försiktighets markörer

• fler komplimanger

• stödsignaler

• prata snabbare

• pratar mer i privata sammanhang

vad kännetecknar manligt språk

• pratar långsammare och högre

• pratar mer i offentliga sammanhang

• ger mer fakta

• avbryter mer

• uttrycker säkerhet

• mer dialekt

• svårare att prata om känslor

orsaker till det skildra språket

• kvinnor har generellt sett mindre självförtroende än män

• de skilda språken beror på de förväntningar könen har från föräldrar och lärare.

• förväntningar:

• kvinnor: mjuka, behagliga, vänliga och tillmötesgående

• män: grövre (speciellt i sportsammanhang) 

varför värderas kvinnors ord mindre när de pratar

för att de uttrycker mer osäkerhet som exempelvis med ord kanske eller typ

hur anses män och kvinnor

“Män anses generellt sett vara mer kompetenta, medan kvinnor å andra sidan anses vara mer mänskliga”