Kemi - sanoma

Atommodellen

Beskriver uppbyggnaden av atomer med protoner, elektroner och neutroner, där protoner och neutroner finns i atomkärnan medan elektronerna cirkulerar i elektronskal runt kärnan.

Valenselektroner

Elektronerna i det yttersta skalet av en atom som styr dess kemiska egenskaper och kan antingen ges bort eller tas emot för att uppnå ädelgasstruktur.

Isotoper

Varianter av samma grundämne med olika antal neutroner i atomkärnan, vilket resulterar i olika atommassa.

Periodiska systemet

En tabell där grundämnena är ordnade efter antalet protoner (atomnummer) och visar perioder (vågräta rader) och grupper (lodräta kolumner) som indikerar liknande egenskaper.

Metaller och icke-metaller

Två huvudgrupper av grundämnen där metaller tenderar att ge ifrån sig elektroner vid reaktioner medan icke-metaller tenderar att ta upp elektroner.

Alkalimetaller

Grupp 1 i det periodiska systemet som innehåller mjuka metaller med en valenselektron som reagerar lätt med andra ämnen för att uppnå ädelgasstruktur.

Halogener

Grupp 17 i det periodiska systemet som har 7 valenselektroner och reagerar lätt med metaller för att uppnå ädelgasstruktur.

Ädelgaser

Grupp 18 i det periodiska systemet som har fullt ytterskal med antingen 2 eller 8 valenselektroner och är stabila samt deltar inte i kemiska reaktioner.

Metaller bildar positiva joner

Metaller till vänster i det periodiska systemet avger elektroner och bildar joner med fler protoner än elektroner, vilket resulterar i positiva joner.

Negativa joner

Icke-metaller tar upp elektroner och bildar joner med fler elektroner än protoner, vilket resulterar i negativa joner.

Valenselektroner deltar i kemiska reaktioner

Valenselektroner, som sitter längst ut i atomerna, deltar i kemiska reaktioner och skapar nya bindningar mellan atomer.

Jonbindning

När positiva och negativa joner dras till varandra på grund av sina motsatta laddningar, bildas en stark kemisk bindning kallad jonbindning.

Molekylbindning

Icke-metall + icke-metall skapar en bindning genom att dela elektroner, vilket bildar en molekylbindning eller kovalent bindning.

Salter är uppbyggda av joner

Salter är fasta ämnen som bildar kristaller och består av positiva och negativa joner som är bundna i starka jonbindningar.

Metallsalter används i fyrverkerier

Metallsalter används i fyrverkerier för att skapa färger genom att värmas, vilket påverkar färgerna som genereras.

Havssalt

Salt som framställs genom att låta havsvatten avdunsta i bassänger, innehållande inte bara natriumjoner utan även joner av magnesium, kalium och kalcium.

Fryspunktssänkning

Fenomenet där en blandning av vatten och koksalt har en lägre fryspunkt än vanligt vatten, vilket används för att smälta snö på vägar.

Kalciumkarbonat

Ett salt bestående av kalk, krita och marmor, som används för att framställa cement och utgör en del av bergarter.

Kalciumfosfat

En förening som innehåller kalciumjoner och bidrar till att göra skelettet hårt och vitt.

Gips

Ett salt bestående av kalciumsulfat, som används för att gipsa exempelvis en bruten arm för att hålla den stilla under läkning.

Löslighet i vatten

Egenskapen hos de flesta salter att vara lättlösliga i vatten på grund av vattenmolekylernas positiva och negativa laddningar som bryter jonbindningar.

Vittring

En process där berg och stenar bryts ner kemiskt av surt regnvatten, vilket kan lösa upp mineraler och salter över tid.

Jonbindning

En kemisk bindning där en atom avger valenselektroner för att bilda positiva joner och en annan atom tar emot elektronerna för att bilda negativa joner, vilket skapar starka bindningar mellan dem.