8 Etik och moral instuderings frågor

Vad innebär speciesismen?

Speciesism (på svenska artism) är ett begrepp som myntades 1970 och etablerades inom djuretiken av filosofen Peter Singer.

Speciesism innebär att man diskriminerar individer eller ger dem lägre moraliskt värde enbart på grund av deras biologiska arttillhörighet. Utilitarister menar att speciesism är moraliskt förkastligt på exakt samma sätt som rasism och sexism.

Enligt utilitarismens opartiskhetsprincip ska alla som har förmågan att känna lidande och lycka räknas som etiska subjekt. Att prioritera en människas intressen framför ett djurs intresse i en situation där båda känner samma mängd smärta, bara för att människan tillhör arten Homo sapiens, är ett uttryck för speciesism.

Förklara vad som utmärker Peter Singers utilitaristiska fokus. Hur ser han på jämlikhet och vilka varelser som erkänns moraliskt värde?

Peter Singers filosofi kännetecknas av följande delar:

• Preferensutilitarism:

  • Singer frångår den klassiska hedonismens fokus på ren lust/smärta och fokuserar istället på preferensuppfyllelse – det vill säga att maximera graden till vilken berörda individer får sina intressen och önskningar uppfyllda.

• Jämlikhet som lika hänsyn till intressen:

  • För Singer grundas jämlikhet inte i att alla varelser har samma intelligens eller förmågor, utan i principen om lika hänsyn till intressen. Lidande är lika illa oavsett om det upplevs av en mus eller en människa.

• Begreppet ”person” och moraliskt värde:

  • Singer hävdar att biologisk arttillhörighet saknar moralisk betydelse. Moraliskt värde knyts istället till om en varelse är en person. En person definieras som en självmedveten varelse som har förmåga att känna lidande, har önskningar och kan ha förväntningar på framtiden. Många icke-mänskliga djur (som grisar, hundar och apor) uppfyller dessa kriterier och erkänns därför som personer med fullt moraliskt värde.

Hur skulle en utilitarist kunna resonera i dessa frågor? Eutanasi (dödshjälp):

• Traditionell moral förbjuder förintande av mänskligt liv. En utilitarist frågar istället om handlingen ökar eller minskar den samlade mängden lycka/lidande. Om en person drabbats av en obotlig sjukdom med svåra plågor och själv önskar att få dö, leder eutanasi till att ett meningslöst lidande avslutas utan att skada någon annan. Eftersom detta minskar den totala mängden lidande i världen anser utilitaristen att eutanasi är moraliskt rättfärdigat.

Hur skulle en utilitarist kunna resonera i dessa frågor?. Marijuana:

• Istället för att hävda att droganvändning är fel ”i sig”, väger utilitaristen positiva och negativa konsekvenser mot varandra. Fördelarna är den njutning och avslappning användaren upplever. Nackdelarna är risker för beroende eller kognitiv påverkan hos vissa individer. Om en persons bruk av marijuana ger individen njutning utan att orsaka skada eller lidande för andra människor, ser utilitaristen inget omoraliskt i det.

Hur skulle en utilitarist kunna resonera i dessa frågor?.Icke-mänskliga djur:

• Köttindustrin och vissa djurförsök orsakar enormt lidande för miljarder djur. Utilitaristen väger djurens lidande mot människors njutning av att äta kött. Eftersom njutningen av en måltid är kortvarig medan djurets lidande i fabriksuppfödningen är långvarigt och intensivt, överväger lidandet. Utilitaristen drar därför slutsatsen att den storskaliga köttindustrin är omoralisk och att vi bör övergå till vegetarisk kost.