Bakteriolgi och virologi

5.0(2)
studied byStudied by 277 people
learnLearn
examPractice Test
spaced repetitionSpaced Repetition
heart puzzleMatch
flashcardsFlashcards
Card Sorting

1/32

encourage image

There's no tags or description

Looks like no tags are added yet.

Study Analytics
Name
Mastery
Learn
Test
Matching
Spaced

No study sessions yet.

33 Terms

1
New cards

Vilka delar består bakterier av?

  1. DNA: Cirkulärt DNA fitt i cytosolen.

  2. Cellvägg: Varierar hos olika bakterier.

  3. Cellmembran: Fosfolipider som saknar kolesterol.

  4. Peptidoglykan (murein): Rigida lager av peptidoglykaner som ger struktur och form till bakterien.

  5. Ribosomer: 50S + 30S subenheter.

  6. Plasmider: Extrakromosomalt DNA.

<ol><li><p><strong>DNA</strong>: Cirkulärt DNA fitt i cytosolen. </p></li><li><p><strong>Cellvägg</strong>: Varierar hos olika bakterier. </p></li><li><p><strong>Cellmembran</strong>: Fosfolipider som saknar kolesterol. </p></li><li><p><strong>Peptidoglykan (murein)</strong>: Rigida lager av peptidoglykaner som ger struktur och form till bakterien. </p></li><li><p><strong>Ribosomer</strong>: 50S + 30S subenheter. </p></li><li><p><strong>Plasmider</strong>: Extrakromosomalt DNA. </p></li></ol>
2
New cards

Vad består peptidoglykanlagret av?

Peptidoglykanerna, eller murein, består av NAG (N-acetyl-glykosamin) och NAM som hålls samman med pentaglycinbroar.

Gram-negativa och gram-positiva bakterier har olika struktur på detta lager.

<p>Peptidoglykanerna, eller murein, består av <strong>NAG</strong> (N-acetyl-glykosamin) och <strong>NAM</strong> som hålls samman med <strong>pentaglycinbroar</strong>.</p><p>Gram-negativa och gram-positiva bakterier har olika struktur på detta lager.</p>
3
New cards

Vilken struktur har gram-positiva bakterier?

Gram-positiva bakterier har ett väldigt tjockt lager av peptidoglykan som omger cellmembranet. Det tillåter diffusion av metaboliter.

Här finns även lipoteikonsyra (LTS). Teikon känns igen av PRR.

<p>Gram-positiva bakterier har ett väldigt tjockt lager av peptidoglykan som omger cellmembranet. Det tillåter diffusion av metaboliter.</p><p>Här finns även <strong>lipoteikonsyra</strong> (LTS). Teikon känns igen av PRR. </p>
4
New cards

Vilken struktur har gram-negativa bakterier?

Utanför cellmembranet har det ett tunnt lager peptidoglykaner. Sedan kommer ett asymmetriskt bilager av fosfolipider innerst och LPS (lipopolysackarider) ytterst. LPS är också endotoxiner som identifieras av PRR.

<p>Utanför cellmembranet har det ett tunnt lager peptidoglykaner. Sedan kommer ett asymmetriskt bilager av fosfolipider innerst och<strong> LPS (lipopolysackarider)</strong> ytterst. LPS är också endotoxiner som identifieras av PRR. </p>
5
New cards

Hur gör man gram-färgning?

Gram-färgning är en metod där man använder en kristall-violett färg (blå).

  1. Kristallviolett tillsäts.

  2. Lugols lösning med jod (lila) tillsätts.

  3. Avfärgning med etanol.

  4. Safranin tillsätts (röd färg).

<p>Gram-färgning är en metod där man använder en kristall-violett färg (blå). </p><ol><li><p>Kristallviolett tillsäts.</p></li><li><p>Lugols lösning med jod (lila) tillsätts. </p></li><li><p>Avfärgning med etanol.</p></li><li><p>Safranin tillsätts (röd färg). </p></li></ol>
6
New cards

Vilken färg får negativa alt positiva bakterier och varför?

Negativa: Dessa har ett tunnt lager peptidoglykaner som inte kan färgas av kristallviolett. Istället färgas det med safranin (rosa/rött).

Positiva: Dessa har ett tjockt lager peptidoglykaner som infärgas av kristallviolett. De blir alltså lila vid infärgning.

<p><u>Negativa</u>: Dessa har ett <strong>tunnt lager </strong>peptidoglykaner som inte kan färgas av kristallviolett. Istället färgas det med safranin (rosa/rött). </p><p><u>Positiva:</u> Dessa har ett <strong>tjockt lager </strong>peptidoglykaner som infärgas av kristallviolett. De blir alltså lila vid infärgning. </p>
7
New cards

Hur kan bakterier delas in morfologiskt, ge exempel?

  • Kockar: Streptokocker, stafylokocker, enterokocker, pneumokocker osv.

  • Stavar: Enterobacterales (E. coli).

  • Spirocheter: Syfilis och borrelia.

  • Mykobakterier: Tex tuberkulos.

  • Intracellulära: Chlamydia och mycoplasma.

<ul><li><p><strong>Kockar</strong>: Streptokocker, stafylokocker, enterokocker, pneumokocker osv. </p></li><li><p><strong>Stavar</strong>: Enterobacterales (E. coli).</p></li><li><p><strong>Spirocheter: </strong>Syfilis och borrelia<strong>. </strong></p></li><li><p><strong>Mykobakterier</strong>: Tex tuberkulos.</p></li><li><p><strong>Intracellulära</strong>: Chlamydia och mycoplasma. </p></li></ul>
8
New cards

Vilka faser finns i bakteriens tillväxt?

  1. Lag phase: Liten/ingen tillväxt.

  2. Exponentiell tillväxtfas: Snabb tillväxt.

  3. Stationär fas: Ingen tillväxt/död.

  4. Dödsfas: Bakterierna dör.

<ol><li><p><strong>Lag phase</strong>: Liten/ingen tillväxt. </p></li><li><p><strong>Exponentiell tillväxtfas</strong>: Snabb tillväxt. </p></li><li><p><strong>Stationär fas</strong>: Ingen tillväxt/död. </p></li><li><p><strong>Dödsfas</strong>: Bakterierna dör. </p></li></ol>
9
New cards

Hur delas bakterier in beroende på hur de påverkar kroppen?

  • Normalflora: Finns alltid i kroppen, tex E.coli och S. aureus.

  • Patogener: Orsakar oftast infektion i kroppen. Tex A-streptokocker.

  • Obligata patogener: Orsakar alltid infektion.

  • Opportunister: Finns i normalfloran och under vissa omständigheter orsaka infektion.

<ul><li><p><strong>Normalflora</strong>: Finns alltid i kroppen, tex E.coli och S. aureus. </p></li><li><p><strong>Patogener</strong>: Orsakar oftast infektion i kroppen. Tex A-streptokocker. </p></li><li><p><strong>Obligata patogener</strong>: Orsakar alltid infektion. </p></li><li><p><strong>Opportunister</strong>: Finns i normalfloran och under vissa omständigheter orsaka infektion. </p></li></ul>
10
New cards

Vilka bakterier finns i näsan och svalgets normalflora?

Svalget: Alfastreptokocker och moraxella.

Näsa/nasopharynx: Streptokocker, stafylokocker, moraxella.

11
New cards

Vilka bakterier finns på huden?

  • Stafylokocker

  • Streptokocker

  • Corynebakterier

<ul><li><p>Stafylokocker</p></li><li><p>Streptokocker</p></li><li><p>Corynebakterier</p></li></ul>
12
New cards

Vilka bakterier finns i tarmen?

Det finns flera olika:

  • Enterokocker

  • Laktobaciller

  • Anaeroba bakterier

  • Enterobacterales

13
New cards

Vilka funktioner har normalfloran?

  • Träna slemhinnornas immunförsvar.

  • Skyddar mot farligare bakterier.

  • Tarmbakterier bidrar till ämnesomsättningen, produktion av K-vitamin.

<ul><li><p>Träna slemhinnornas immunförsvar.</p></li><li><p>Skyddar mot farligare bakterier.</p></li><li><p>Tarmbakterier bidrar till ämnesomsättningen, produktion av K-vitamin. </p></li></ul>
14
New cards

Vad är skillnad på pre- och probiotika?

Pre-biotika: Kost som stimulerar normalfloran.

Pro-biotika: man tillsätter snälla bakterier, tex lactobaciller och bifidobakterier.

15
New cards

Vad är virulensfaktorer?

Sätt för bakterien att överleva.

16
New cards

Hur gör bakterier för att fästa och invadera värdeorganismen?

Adhesion: Bakterier kan fästa till epitelceller med ytproteiner som binder till receptorer (kolhydrater) på cellerna. Det kan vara pili eller adhesionsmolekyler.

Toxiner: Dessa skadar kroppens celler.

Rörlighet: Bakterier med flageller kan simma.

<p><strong>Adhesion</strong>: Bakterier kan fästa till epitelceller med ytproteiner som binder till receptorer (kolhydrater) på cellerna. Det kan vara pili eller adhesionsmolekyler.</p><p><strong>Toxiner: </strong>Dessa skadar kroppens celler.</p><p><strong>Rörlighet: </strong>Bakterier med flageller kan simma.</p>
17
New cards

Vad är exotoxiner?

Producerar av bakterier, det kan vara peptider, kolhydrater eller lipider. Dessa orsakar skada som gynnar invasionen.

18
New cards

Vad är endotoxiner?

Endotoxiner finns i bakteriens cellvägg eller yttre membran. De kommer stimulera inflammation.

Grampositiva: LPS

Gramnegativa: Lipoteikonsyra

19
New cards

Vilka externa strukturer kan bakterier ha?

Pili: Små utskott som är viktiga för adhesion

Flagellum: Utskott av helikala proteiner som består av flagellin. De medierar rörelse och fungerar som propeller.

<p><strong>Pili</strong>: Små utskott som är viktiga för adhesion</p><p><strong>Flagellum</strong>: Utskott av helikala proteiner som består av flagellin. De medierar rörelse och fungerar som propeller. </p>
20
New cards

Vad är evasion och biofilm?

Evasion: Sätt för bakterier att undvika immunförsvaret. De kan ha kapslar eller glykokalyx, utsöndra molekyler som nedreglerar immunförsvaret eller ha ytproteiner som liknar värdeorganismen.

Biofilm: Flera bakterier kan fästa på biofilm och kommunicera. Kan skydda mot antimikrobiella ämnen och antibiotika.

<p><strong>Evasion</strong>: Sätt för bakterier att undvika immunförsvaret. De kan ha kapslar eller glykokalyx, utsöndra molekyler som nedreglerar immunförsvaret eller ha ytproteiner som liknar värdeorganismen. </p><p><strong>Biofilm</strong>: Flera bakterier kan fästa på biofilm och kommunicera. Kan skydda mot antimikrobiella ämnen och antibiotika. </p>
21
New cards

Vad är sporulering?

Under tuffa förhållanden kan grampositiva bakterier gå in i viloläge, det kallas sporulering. De kommer omsluta sitt genom i ett inre membran, två lager peptidoglykan och ett yttre proteinlager.

Ytterst finns ett exosporium.

<p>Under tuffa förhållanden kan grampositiva bakterier gå in i <strong>viloläge</strong>, det kallas sporulering. De kommer omsluta sitt genom i ett inre membran, två lager peptidoglykan och ett yttre proteinlager. </p><p>Ytterst finns ett <strong>exosporium</strong>. </p>
22
New cards

Vad är en transient och en resident bakterieflora?

Transient: Bakterier som orsakar infektion som inte borde vara där.

Resident: De bakterier som alltid finns i normalfloran.

23
New cards

Hur stort är ett virus?

25 till 300 nm.

<p>25 till 300 nm. </p>
24
New cards

Vilken struktur har virus (virion)?

Virionet består av ett genom som omsluts av en kapsid (proteinlager). Vissa virus har ett hölje, envelope, som är ett membran.

Vissa virus har en nukleokapsid: associerade DNA-bindande proteiner finns i kapsiden.

På kapsiden eller höljet finns viral attachment proteins (VAPs) som medierar kontakt med värdecellen.

<p>Virionet består av ett genom som omsluts av en <strong>kapsid</strong> (proteinlager). Vissa virus har ett hölje, <strong>envelope</strong>, som är ett membran. </p><p>Vissa virus har en <strong>nukleokapsid</strong>: associerade DNA-bindande proteiner finns i kapsiden. </p><p>På kapsiden eller höljet finns <strong>viral attachment proteins (VAPs)</strong> som medierar kontakt med värdecellen. </p>
25
New cards

Vilka 7 klasser av virus finns (baltimore)?

  • ssDNA

  • dsDNA

  • ssRNA (+)

  • ssRNA (-)

  • dsRNA

  • Retrovirus: dsDNA

  • Retrovirus: ssRNA (+)

<ul><li><p>ssDNA</p></li><li><p>dsDNA</p></li><li><p>ssRNA (+)</p></li><li><p>ssRNA (-)</p></li><li><p>dsRNA</p></li><li><p>Retrovirus: dsDNA</p></li><li><p>Retrovirus: ssRNA (+)</p></li></ul>
26
New cards

Vilka faser kan virusets replikationscykel delas in i?

Tidig fas: Från adhesionen fram till att genomet släpps fritt (uncoating).

Sen fas: När virala makromolekyler börjar transkriberas och translateras.

Eclipse: Från uncoating till att nya viruspartiklar syntetiseras.

Latent: Från uncoating tills att det nya viruset släpps fritt (burst).

<p><strong>Tidig fas</strong>: Från adhesionen fram till att genomet släpps fritt (uncoating). </p><p><strong>Sen fas</strong>: När virala makromolekyler börjar transkriberas och translateras. </p><p><strong>Eclipse</strong>: Från uncoating till att nya viruspartiklar syntetiseras. </p><p><strong>Latent</strong>: Från uncoating tills att det nya viruset släpps fritt (burst). </p>
27
New cards

Vilka steg sker fram tills uncoating? (1-4)

  1. Identifiering.

  2. Fäste: VAPs på kapsiden eller höljet binder till spesifika receptorer på cellen.

  3. Penetrering: Kan ske på olika sätt.

    • Enveloped: Dessa fuserar med cellmembranet och släpper ut sin kapsid till cytosolen.

    • Nakna virus: Receptormedierad endocytos eller viropexis (hydrofoba domäner exponeras när viruset binder in).

  4. Uncoating: Genomet släpps fritt från kapsiden.

<ol><li><p><strong>Identifiering</strong>. </p></li><li><p><strong>Fäste</strong>: VAPs på kapsiden eller höljet binder till spesifika receptorer på cellen.</p></li><li><p><strong>Penetrering</strong>: Kan ske på olika sätt.</p><ul><li><p>Enveloped: Dessa fuserar med cellmembranet och släpper ut sin kapsid till cytosolen. </p></li><li><p>Nakna virus: Receptormedierad endocytos eller viropexis (hydrofoba domäner exponeras när viruset binder in). </p></li></ul></li><li><p><strong>Uncoating</strong>: Genomet släpps fritt från kapsiden. </p></li></ol>
28
New cards

Hur sker replikation av DNA-virus?

De flesta DNA-virus behöver ta sig till kärnan för att initiera transkription. Antingen har de med sig sitt eget DNA-polymeras eller så använder de värdecellens.

Virus DNA-bindande proteiner interagerar med enhancers som kommer initiera transkription.

<p>De flesta DNA-virus behöver ta sig till kärnan för att initiera transkription. Antingen har de med sig sitt eget <strong>DNA-polymeras </strong>eller så använder de värdecellens.</p><p>Virus DNA-bindande proteiner interagerar med <strong>enhancers</strong> som kommer initiera transkription.</p>
29
New cards

Hur sker replikation av RNA-virus?

Translation av DNA-virus liknar RNA-virus.

ssRNA-virus kan antingen vara antisense (templat) eller sense (mRNA).

mRNA-virus tar sig direkt till ribosomen för translation.

Templat-virus tar med sig eget polymeras och transkriberar mRNA i cytosolen.

<p>Translation av DNA-virus liknar RNA-virus. </p><p>ssRNA-virus kan antingen vara <strong>antisense</strong> (templat) eller <strong>sense</strong> (mRNA). </p><p>mRNA-virus tar sig direkt till ribosomen för translation.</p><p>Templat-virus tar med sig eget polymeras och transkriberar mRNA i cytosolen. </p>
30
New cards

Hur sker replikation av retrovirus?

Retrovirus har med sig ssRNA (+) och omvänt transkriptas samt en primer i form av tRNA.

DNA kommer transkriberas från RNA-strängen och bilda cRNA som sedan integreras i värdecellens genom → transkription av virala genomet.

31
New cards

Vad är virulens och vad beror den på?

Virulens = ett virus patogenes. Styrs av:

  • Typ av virus.

  • Virusets tropism (infektionsväg).

  • Spridning i kroppen (blod, nervsystem osv).

<p>Virulens = ett virus patogenes. Styrs av:</p><ul><li><p>Typ av virus. </p></li><li><p>Virusets <strong>tropism</strong> (infektionsväg).</p></li><li><p>Spridning i kroppen (blod, nervsystem osv). </p></li></ul>
32
New cards

Vilka typer av virusinfektioner finns?

Lysogen virusinfektion: Latent, den lytiska cykeln stoppas.

Lytisk virusinfektion: Lytiska cykeln gör så att värdecellen dör och släpper ut alla nya viruspariklar.

Persistent: Viruset orsakar ingen lytisk celldöd men fortsätter att replikeras.

<p><strong>Lysogen virusinfektion</strong>: Latent, den lytiska cykeln stoppas.</p><p><strong>Lytisk virusinfektion</strong>: Lytiska cykeln gör så att värdecellen dör och släpper ut alla nya viruspariklar.</p><p><strong>Persistent</strong>: Viruset orsakar ingen lytisk celldöd men fortsätter att replikeras. </p>
33
New cards

Vad är viremi?

Viremi = spridning av viruset i kroppen.

Primär viremi: Den initiala spridningen av viruset från infektionsplatsen.

Sekundär viremi: Spridning av viruset till andra delar av kroppen.