Djuromvårdnadens grunder

Vilka hör till djurhälsopersonal?

• Leg veterinär

• Leg Dss

• Godkänd hovslagare

Med tilläggsutbildning och godkännande från Jordbruksverket, legitimerad och godkänd:

• Fysioterapeut

• Sjukgymnast

• Tandläkare

• Sjukskötare

Behörighetsreglerade yrken

Djurhäslopersonal.

Betyder att de är skyldiga att följa regler och lagar, har fått leg utav jordbruksverket och att titeln bara får användas av dem med leg samt inga liknande titlar får användas av personer utan leg.

Vad menas med att arbeta enligt vetenskaplig och beprövad erfarenhet?

Utföra uppgifter på vetenskapligt sätt stödda metoder. Skyldig att hålla dig uppdaterad om dessa ändras.

Verksamhetsansvar

Nytt: Kliniken kan anmälas till jordbruksverket, i praktiken betyder det att en hel klinik kan få kritik istället för bara enskilda personer.

• Vårdgivaren (t.ex. klinik eller djursjukhus) ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagen

Med den personal, lokaler och utrustning som behövs samt ska skapa förutsättningar för att personalen kan följa sina skyldigheter (Lag

2009:302, 2 kap. 1 §)

Ansvarsmänden

• D.ä./tillsynsmyndigheter kan anmäla vårdpersonal som de anser felbehandlat ett djur i sin yrkesroll

• Bedömer fel inom veterinärmedicin, ex diagnos, undersökning, behandling eller journalföring. Kan vara fel att göra/inte göra

• Behandlar INTE pris, bemötande, brister inom administration/organisation eller om d.ä. har rätt till ersättning/skadestånd efter felbehandling.

Övrig personal inom djursjukvård som inte tillhör djurhälsopersonal

• Hovslagare utan godkännande

• Djurvårdare (kan komma att tillhöra djurhälsopersonal senare, men gör inte det i dagsläget)

• Fysioterapueter (“vanliga”)

• Biomedicinsk analytiker

• Röntgentekniker

Vad menas med behandlingsförbud?

Personer som inte tillhör djurhälsopersonar får INTE

• Utföra operativa ingrepp

• Ge injektioner

• Utföra behandling som kan orsaka lidande som inte kan anses obetydligt

• Behandla djur som fått lugnande medel, är sövda eller lokalbedövade genom injektion

• Behandla djur som misstänks ha epizooti (utbredd smittspridning av en allvarlig, smittsam djursjukdom) eller zoonos ( infektionssjukdom som kan överföras mellan djur och människor och orsakas av bakterier, virus, parasiter eller svampar.)

Undantag till behandlingsförbudet

• Brådskande åtgäder för att rädda liv/lindra lidande

• Djurvårdare nivå 1 får utföra enklade skötselåtgärder och enklade sårvård på djur som är påverkade av lokal/allmän bedövning

• Ickegodkända hovslagare får verka/sko en sederad häst

• Stora undantag finns gällande djurvårdare nivå 3

Djurvårdare nivå 1

Kräver ingen utbildning.

Får inte ge injektioner.

Får utföra enklare sårvård/skötsel av djur påverkade av lokal/allmän bedövning

Djurvårdare nivå 2

GKLH, godkänd år 1 DSS/ år 2 vet

• Intramuskulära, subkutana injektioner och intravenösa (inte narkotikaklassade läkemedel)

• Ge sederande till häst

• Lägga pvk

Djurvårdare nivå 3

Finns endast för smådjur

• Kräver minst 3 år vet med godkänt resultat inkl farmakologi

• Minst 2 år DSS med godkänt resultat

• Grundläggande utbildning inom anestesi & smärtlindring samt examination

• Ge narkotikaklassade läkemedel

• Ge läkemedel för allmän bedövning

• Intubera/extubera

Vad får en djurvårdare inte göra oavsett nivå?

• Vaccinera

• Ge läkemedel för lokal bedövning

• Ge avlivningsvätskor

• Ge cytostatika (cellgifter)

Får i nuläget inte motta delegeringsbeslut och jobbar oavsett nivå på vet ansvar/leg

Formell kompetens

Teoretisk kunskap som fåtts genom den utbildning som leder till legitimation

Reell kompetens

Det du behärskar rent praktiskt och kan utföra självständigt på ett säkert sätt

Du är skyldig att säga nej om du saknar den reella kompetensen för att utföra en uppgift

Deligering

• Den som deligerar ska ha reell -& formell kompetens för uppgiften

• Enbart till annan djurhälsopersonal

• Den som mottar deligering ska ha formell kompetens

• Alltid skriftligt!
  
  Ofta vet - dss

Vilka uppgifter får DSS endast utföra med veterinär på plats?

• Inducera & övervaka anestesi

• Medicinera

• Vissa enkla invasiva procedurer

Detta för att vet ska kunna tillkallas vid komplikationer

Vad står 3R för inom djurförsök?

Replace - alternativ om möjligt
Reduce - så få djur som möjligt
Refine - förfina (förbätra) metoder

Holistisk omvårdnad

Hänsyn tas till hela patienten som individ och dess behov istället för bar skadan/sjukdommen

Omvårdnad

• Förhindra/mildra lidande

• Förhindra yttligare sjukdom/skada

• Hjälpa patienten att hålla en säker miljö

• Främja naturliga beteenden

• Främja hälsa

• Palliativ vård

Behandling (medicinsk)

• Ordineras av vet

• Behandlar sjukdom/symtom, tex analgesi (smärtlinding), läkemedel, dropp

• Administrering på korrekt sätt, i tid

• Att fVilöreslå behandling för veterinär är en viktig del av omvårdnad

Vilka olika omvårdnadsdiagnoser finns?

Problemdiagnos : problemområde som identifieras

Riskdiagnos: ser en risk att patienten kan få problem senare

Resursdiagnos: gynnar utfall = styrka

Vilka är stegen i omvårdnadsprocessen?

• Datainsamling

• Omvårdnadsdiagnos

• Planering

• Implementering

• Evaluering

Datainsamling

• Vad är det för patient?

• Vilka behov har patienten?

• Djurslag

• Djurets normaltillstånd; när var den så sist?

• Nuvarande status, sjukdomstillstånd/skada

• Info från egen/vet undersökning. D.ä. - tidigare sjukdom, överkänslighet elr behandling

• Preferenser (mat, miljö, hantering, rutin)

• D.ä. förutsättningar och förväntningar

För lite info —> ottilräcklig omvårdnadsåtgärder

Fel info —> fel omvårdnadsåtgärder

Omvårdnadsmål

Fundera på vad som vill uppnås, hur, när det är realistiskt. Viktigt med grundlig datainsamling. Kan leda till delmål och/eller långsiktiga mål. Hur vet vi om vi uppnått målet? Mer kvalitativa mål är ivland svåra att mäta

Specifikt
Mätbart
Accepterat
Realistiskt
Tidssatt

Antrozoologi

Människor och djurs förhållande till varandra & interaktion

Omvårdnadsdiagnos

Inte samma som medicinsk diagnos

Syftar på hur patienten påverkas av en situation & sjukdomsprocess

• Aktuella

• Potentiella problem/risker

• Resursdiagnos

Varför är omvårdnadsplanering viktigt?

Det syftar till att hjälpa patienten uppfylla dess grundläggande behov, avhjälpa aktuella problem, förebygga ev risker och främja välmåendet

Evaluering

Utvärdera/revidera en till flera gånger/skift beroende på patientens tillstånd

Ny bedömning av patientens tillstånd, identifiera och prioritera reaktioner på tillståndet som kräver omvårdnadsåtgärder

Granska de problem som låg till grund för omvårdnadsdiagnosen:

• Finn de kvar?

• Har de fortfarande hög prio?

• Bättre/sämre/samma?

• Är nuvarande åtgärder effektiva?

• Identifierades rätt omvårdnasbehov?

Vilka faktorer påverkas ett besök på klinik?

• Tidigare erfarenheter hos d.ä. och patient

• Individens personlighet (vana mm)

• Orsak (ont, sjukdom, AT, rutin)

• Om djuret varit på klinik innan/första gången (ny miljö?, positiv/negativ erfarenhet)

• D.ä. sinnesstämning (kostnader, tidigare upplevelser, rädsla/oro)

• Personal (vana, hantering, stress, självförtroende)

• Klinikens utformning och flöde (separera djurslag, anpassa burar, olika väntrum/samma)

Varför är det viktigt att förebygga stress?

Flera negativa konsekvenser

• Ökad risk ex bitskador hos personal

• Negativ påverkan på patientens välmående och friska hälsa

• Påverkar förtroende & upplevelse hos d.ä.

D.ä. med stressat djur har större sannolikhet att dra ut på tiden innan besöket —> sjukare djur

Stressad patient blir svårare att undersöka och behandla

• Kan ge fel “svar”

• Försvårar bedömning av tex AT och smärta

White coat syndrome

Stressinduserad påverkad på fysiologiska parametrar

• HF (hjärtfrekvens)

• AF (andningsfrekvens)

• Blodtryck

• Kroppstemp

• Även vissa blodprovsvärden, tex glykos

Pga stress elr sjukdom? Svårare att bedöma djuret

Hur förebygger vi stress?

• Lågstresshantering

• D.ä. övar hantering hemma

• Anpassa miljö

• Smärtlindring & lokalbedövning

Djuret individuella behov i fokus!

Stress är lättare att förebygga än backa

Grön hund

• Avslappnad hållning, står på alla 4 ben

• Viftar på svansen/avslappnad neutral

• Normalstora pupiller (beroende ljus)

• Öron i neutral position

• Avslappnade läppar, ev uthängande tunga

• Ofta tysta

Gul hund

• Spändare hållning, skiftar vikt mellan olika ben

• Kurar ihop sig, vill vara liten

• Låg & sänd svanshållning, lågt viftande

• Spända öron & läppar

• Gnälla/morra lågt

• Lugnande signaler/displacement behaviors

• Flackande blick, vidöppna ögon, dilaterade pupiller

Displacement behavior/lugnande signaler

• Ruskar sig

• Slickar sig om läpparna

• Naggar på tassarna

Kan ses innan förändringen i kroppsspråk

Gör för att lugna sig själva/omgivningen

Röd hund

• Spända muskler & stel rörelse

• Kan göra frenetiska försök att fly

• Släppa analsäckar, urinera, defekera

• Visa tänder

• Morra/skälla

• Hög svansföring

• Fullt dilaterade pupiller, stirrande blick

• Öron rätt upp och framåt

Grön katt

• Avslappnad hållning

• Stryker sig mot personer/föremål

• Avslappnad svans

• Små blunda, normalstora pupiller

• Jama/spinna tyst

• Öron vinklade lätt framåt

Gul katt

• Liten/ihopkrupen

• Spänd hållning, huvudet högt eller pressat mot kroppen

• Viftar långsamt med svansen

• Vidöppna ögon, blinka långsamt, dilaterade pupiller

• Öron helt riktade framåt/pressade bakot

• Tysta, fräsa, jama, stresspinna

• Slicka sig om läpparna

• Displacement behavior: äta snabbt, överdriven putsning

Röd katt

• Resa ragg

• Skjuta rygg

• Fly —> försvara

• Snabb svansviftning

• Fräsa, morra, “skrika”

• Huvudet lågt

• Slå med framtassar

• Vidöppna ögon med fullt dilaterade pupiller

Olika typer av hjälpmedel hund & katt

• Munkorg

• Munkorgskrage

• Tourniquett (gasbinda som knyts runt nos & nacke)

• Kattmunkorg (täcker ögon & minskar synintryck)

• Handdukar/filt (kattburiot, låta katten gömma sig)

• Tvångsburar (flyttbar vägg som kan tränga in katten)

• Ez nabber (katt fångas i nät)

• Dräkter som ger konstant tryck kan vara lugnande