Alla termer TTJ modul 1

spårentreprenör

den som på uppdrag av infrastrukturförvaltaren bedriver arbeten i järnvägsinfrastrukturen. Med spårentreprenör avses i trafikbestämmelserna även infrastrukturförvaltare som utför arbete på egen järvägsinfrastruktur.

trafikledningen

den utpekade funktion hos infrastrukturför- valtaren som svarar för den operativa trafikled- ningen.

Banan

hela spåranläggningen, inklusive banunder- byggnad, banöverbyggnad, kontaktledningsan- läggningar och signalanläggningar. Banan indelas i linjen och driftplatser.

Trafikplats

gemensam term för driftplats, driftplatsdel, lin- jeplats, hållplats och hållställe. Varje trafikplats har ett fastställt namn som anges i linjeboken.

linjen

banan utanför driftplatsernas gränser.

driftplats

ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen.

driftplatsdel

avgränsad del av en driftplats. Uppdelningen av en driftplats i driftplatsdelar förekommer i regel bara där det finns trafiktekniska behov av att dela upp driftplatsen i flera namngivna delar.

driftplatsgräns

gräns mellan en driftplats och linjen. Kan även utgöra gränsen mellan två driftplatser som grän- sar direkt till varandra. Driftplatsgränsen mot linjen går omedelbart utanför infartssignalen eller motsvarande signaltavla.

hållställe

plats med särskilt namn inom en driftplats av- sedd för av- och påstigning.

linjeplats

plats på linjen med minst en växel eller rörlig bro i huvudspåret. En linjeplats kan även vara avsedd för av- och påstigning. I system S finns linjeplatser utan huvudspår, där huvudspåret övergår i sidospår vid linjeplatsens gräns och där alla växlar finns innanför gränsen

hållplats

plats på linjen, avsedd för av- och påstigning, men utan att det finns någon växel eller rörlig bro i huvudspåret

blocksträcka

del av huvudspåret på linjen i system H, E2 och E3 som begränsas av två på varandra följande huvudsignaler eller signalpunktstavlor. När en blocksträcka börjar vid en utfartsblocksignal eller utfartstavla som är placerad innanför drift- platsgränsen, omfattar blocksträckan en del av huvudspåret på driftplatsen. Indelningen i blocksträckor kan vara olika i linjens olika rikt- ningar

huvudspår

spår som är avsett för säkrad rörelse.

sidospår

annat spår än huvudspår

normalhuvudspår

det huvudspår på en driftplats som från drift- platsgränsen leder genom växlar i normalläge. Vid en obevakad driftplats är det normalhuvud- spåret som används vid säkrad rörelse.

avvikande huvudspår

annat huvudspår på en driftplats än normal– huvudspåret.

enkelspår

sträcka med endast ett huvudspår på linjen mel- lan två angränsande driftplatser.

dubbelspår

sträcka med två huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.

nedspåret

det vänstra spåret i den riktning på linjen i vil- ken tåg med udda nummer går vid dubbelspår.

uppspåret

det vänstra spåret i den riktning på linjen i vil- ken tåg med jämna nummer går vid dubbelspår.

flerspår

sträcka med tre eller flera huvudspår på linjen mellan två angränsande driftplatser.

första nedspåret

andra nedspåret

o.s.v

beteckningar för huvudspåren på flerspår, enligt definition i linjeboken.

signalkontrollerat sidospår

sidospår som kan ingå i en växlingsväg.

växel

anordning som gör det möjligt att framföra spår- fordon från ett spår till ett annat. Vardera änden med växeltungor i en korsningsväxel betraktas som en egen växel.

huvudspårsskiljande växel

en motväxel eller medväxel som skiljer eller förenar två huvudspår.

skyddsväxel

växel som i skyddande läge hindrar spårfordon från att komma in i ett visst spår

motväxel

växel betraktad i den riktning där ett spår för- grenar sig i två spår.

medväxel

växel betraktad i den riktning där två spår leder samman i ett spår.

normalläge

ett på förhand bestämt läge för en växel eller spårspärr. Kallas även plusläge

omlagt läge

det läge för en växel eller spårspärr som inte är normalläget. Kallas även minusläge.

högerläge

läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det högra spåret.

vänsterläge

läge för en växel, när den i motväxelriktningen leder ett spårfordon till det vänstra spåret.

spårspärr

anordning som med en kloss på rälen förhin- drar rörelse förbi platsen.

påläge

läge för en spårspärr, när spårspärrklossen lig- ger på rälen

avläge

läge för en spårspärr, när spårspärrklossen lig- ger vid sidan av rälen.

hinderfrihetspunkt

den punkt där hinderfrihet råder vid en växel eller spårkorsning. Anger hur nära växeln eller spårkorsningen ett spårfordon får finnas utan att inkräkta på det fria rummet för det anslutande eller korsande spåret.

skyddande läge

det läge för en växel eller spårspärr som hin- drar spårfordon att komma in i det spår som ska skyddas.

växel som sluter

växel vars anliggande tunga sluter väl mot sin stödräl och vars frånliggande tunga ligger på till- räckligt avstånd från sin stödräl. För en växel som har rörlig korsningsspets krävs också att denna befinner sig i farbart läge

låst växel

växel som uppfyller något av följande:

• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg

• är i kontroll och är spärrad

• är låst med en låsanordning i signalanläggning en eller med ett kontrollås

• sluter och är säkrad med en låst växelklove eller ett hänglås.

låst spårspärr

spårspärr som uppfyller något av följande:

• ingår i en låst normal tågväg, särskild tågväg eller växlingsväg

• är låst med en låsanordning i signalanlägg ningen eller med ett kontrollås.

bevakad växel

växel som sluter utan att vara låst, men som är övervakad så att obehörig omläggning inte kan ske. Övervakningen sker

• från ställverket, om växeln är centralt omlägg bar men inte är lokalfrigiven

• av en person på plats, om växeln är lokalt omläggbar.

växel i kontroll

växel som sluter och vars läge bekräftas av sig- nalanläggningen

spårspärr i kontroll

spårspärr som ligger i rätt läge och vars läge bekräftas av signalanläggningen.

rörlig bro i kontroll

rörlig bro som medger järnvägstrafik och vars läge bekräftas av signalanläggningen.

lokalfrigiven växel

lokalt omläggbar växel som för tillfället kan läg- gas om på plats.

lokalfrigiven spårspärr

lokalt omläggbar spårspärr som för tillfället kan läggas om på plats.

k16-lås

lås för växlar på linjeplatser och obevakade drift- platser i system M.

k16-nyckel

nyckel till k16-lås

kontrollbekräftad växel, spårspärr resp. rörlig bro

växel vars rätta läge och låsning bekräftas för föraren genom ”kör” i en huvudsignal (eller mot- svarande ATC-besked) eller tekniskt körbesked.

hinderfrihetsspårledning

spårledning som kontrollerar om ett visst spår- avsnitt är fritt från storfordon.

signalställverk

signalanläggning i system E2 och E3 samt för en driftplats i system H eller system M. Signal- ställverket kontrollerar bl.a. växlar, huvudsig- naler och tågvägar.

linjeblockering

signalanläggning för linjen i system H. Är base- rad på hinderfrihetsspårledningar

vägskyddsanläggning

signalanläggning, avsedd att skydda trafiken vid en plankorsning.

FK-låda

särskild frånkopplingsanordning för vägskydds- anläggningar.

avregistrering

en funktion i system E2 och E3 med vilken tåg- klareraren kan ta bort en färd från radioblock- centralen.

automatmarkering

en markering i system E3 av att ett spåravsnitt är upptaget som sker automatiskt genom posi- tionsrapport från en färd.

lokalreservering

funktion i system E2 och E3 för att reservera ett valt område för växling eller spärrfärd

radioblockcentral

den del av signalanläggningen i system E2 och E3 varifrån en viss sträcka övervakas.

externmarkering

en manöver i system E3 med en särskild utrust- ning där någon annan än tågklareraren kan mar- kera att ett valt spåravsnitt är upptaget

separatmarkering

en manöver i system E3 med vilken tågklarera- ren kan markera att ett valt spåravsnitt är upp- taget.

signalpunkt

punkt som avgränsar signalsträckor i system E2 och E3 och som utmärks med en signalpunkts- tavla eller huvudsignal. Kan vara en infartssig- nalpunkt, mellansignalpunkt, utfartssignal- punkt eller linjesignalpunkt

backningsområde

spåravsnitt i system E2, varifrån rörelse kan ske i driftläge ”nödbackning”. Förekommer i långa tunnlar och på långa broar.

skyddsmarkering

åtgärd som vidtas av en tillsyningsman och som ska förhindra att körtillstånd ges till en färd över ett visst spåravsnitt. Åtgärden kan bestå av kort slutning av spårledning för hinderfrihetskont- roll eller externmarkering.

signal

i trafikreglerna fastställt budskap som av trafik- säkerhetsskäl eller driftskäl överförs till en sig- nalmottagare. Även kortform för signalbesked, signalbild och signalinrättning.

dagsignal

form av visuell signal som är avsedd att använ- das vid dagsljus eller motsvarande goda ljusför- hållanden.

nattsignal

form av visuell signal som är avsedd att använ- das när dagsignal inte kan ses tydligt.

handsignal

visuell signal som ges med händerna eller ett signalredskap som bärs eller hålls av en person

muntlig signal

signal som ersätter en handsignal och som ges genom att säga dess signalbesked

yttre signalering

signaler som finns utefter banan.

hyttsignalering

information från tågskyddssystemet som ges via förarpanelen i förarhytten.

signalbesked

fastställd benämning på ett signalbudskap

besked

kortform för signalbesked

signalmedel

anordning eller medel som används för att ge sig- nal. Indelas i visuella signalmedel och ljudsig- nalmedel

signalinrättning

fast placerat yttre signalmedel vars signalbe- sked kan variera. Indelas i ljussignal, tablåsig- nal och mekanisk signal.

ljussignal

signalinrättning som visar signal med ett eller flera ljussken.

tablåsignal

signalinrättning som visar signal med en eller flera lysande bokstäver, siffror eller andra tecken.

mekanisk signal

signalinrättning som förmedlar signalbesked med skärmar eller liknande i olika positioner

signalbild

utseendet av ett visst signalbesked från en sig- nalinrättning och det namn på denna som anges i trafikbestämmelserna.

signaltavla

yttre signalmedel med oföränderligt utseende och som därmed kan ge endast ett signalbud- skap. Består av en skylt eller en kombination av skyltar.

tavla

kortform för signaltavla.

signalredskap

visuellt signalmedel avsett att bäras av en per- son som handsignallykta, signalflagga eller sig- nalstav.

fordonssignalmedel

fast eller flyttbart visuellt signalmedel, placerat på eller i spårfordon, i form av

• strålkastare, signallampa, eller skärm, placerad på spårfordons utsida för att ge signaler

eller

• indikeringslampa eller dylikt, för överföring av signaler från förare till tågpersonal eller omvänt.

k15-nyckel

nyckel som används för att låsa en normal tåg- väg och för att ställa huvudsignal till ”kör”

tågväg

gemensam term för normal tågväg, särskild tåg- väg, förenklad tågväg och backningstågväg. En tågväg kan kontrolleras och låsas av signalställ- verket och har en börjanpunkt och en slutpunkt.

normal tågväg

tågväg för färd som ska signaleras med ”kör” i en huvudsignal eller som framförs i driftläge ”full övervakning” eller driftläge ”på sikt”

särskild tågväg

tågväg i system E2 och E3 för färd som ska fram- föras utan verksamt tågskyddssystem.

förenklad tågväg

tågväg för färd som antingen ska framföras förbi en huvudsignal i ”stopp” eller förbi en sig- nalpunktstavla med verksamt tågskyddssystem men utan tekniskt körbesked.

backningstågväg

tågväg i system E3, avsedd för backning vid tåg- färd

upplåsningsspärrad tågväg

funktion som förhindrar att en normal tågväg låses upp utan att tågklareraren utför en sär- skild manöver

skyddssträcka

(för tågväg)

den sträcka som finns närmast efter en tågvägs slutpunkt och som kan utnyttjas av ett fordon som inte har kunnat stanna vid slutpunkten och som därför ska vara hinderfri.

sidoskydd

skydd som ska hindra spårfordon från att kom- ma in i en tågväg eller växlingsväg från sidan.

frontskydd

skydd som ska hindra spårfordon från att kom- ma in i en tågväg vid dess slutpunkt, eller på tågvägens skyddssträcka

växlingsväg

spåravsnitt på en driftplats, avsett för sikt- rörelse. Kontrolleras och kan låsas i signalställ- verket. En låst växlingsväg bekräftas genom signalbeskedet ”rörelse tillåten, fri väg” eller ”rörelse tillåten, hinder finns” från en dvärgsignal.

magasinering

funktion för att ställa kommandon till signal- ställverk i kö i väntan på att villkor för verkstäl- lelse uppfylls, till exempel magasinering av en normal tågväg.

spärrning av huvudsignal

manöver och funktion i signalställverk. Förhin- drar att huvudsignalen kan ställas till ”kör”. I vissa signalställverk kan spärrningen dessutom innebära att andra huvudsignaler inte kan visa ”kör” till en tågväg som i motsatt riktning leder förbi den spärrade huvudsignalen.

spärrning av signalpunkt

manöver och funktion i signalställverk i system E2 och E3. Förhindrar att tekniskt körbesked kan ges förbi signalpunkten

spärrning av spåravsnitt

manöver och funktion i signalställverk. För- hindrar att en huvudsignal kan ställas till ”kör” eller att ett tekniskt körbesked kan ges för en tågväg där det spärrade spåravsnittet ingår.

spärrning av linjeblock

manöver och funktion i signalställverk. Förhin- drar att utfartsblocksignalerna mot den berörda bevakningssträckan kan visa ”kör”. Även vissa mellanblocksignaler förhindras att visa ”kör”.

spärrning av växel

manöver och funktion i signalställverk. Förhin- drar att växeln läggs om

obevakad drift

funktion i signalställverk i system M. Används när driftplatsen är obevakad. Medger att huvud- signaler kan visa ”kör” i båda riktningar till normalhuvudspåret och säkerställer att vissa krav för att driftplatsen ska få vara obevakad är uppfyllda.