Biologi - Genetik (begrepp)

Prov på genetik 31/1

Genetik

Genetik

Betyder ärftlighetslära och handlar om hur generna, för det biologiska arvet vidare.

Arvsmassa

Består av ditt DNA, det genetiska materialet.

DNA

Jättemolekyler som innehåller hela vår arvsmassa, DNA har formen av den dubbelsträngad spiral som består av baspar. Är en aminosyra.

Kvävebas

Det finns 4 kvävebaser i DNA: A (adenin), C (cytosin), G (guanin) och T (tymin) som tillsammans bildar det genetiska alfabetet.

Baspar

Två genetiska bokstäver som sitter ihop i DNA-molekylen, A+T och C+G. Arvsmassan i varje mänsklig cellkärna innehåller cirka tre miljarder baspar. De kommer i olika ordning vilket ger möjligheten till variation enorm.

Gen

Ett bestämt avsnitt av DNA, innehåller information om hur cellerna ska bilda vissa protein. Generna kan innehålla allt från några hundra baspar till flera hundratusen. Vi har ca 22 000 olika gener.

Protein

Varje gen kan se till att skapa ett eller flera proteiner, som bygger upp hela din kropp. I varje cell finns tiotusentals olika sorters protein som består av aminosyror.

Överskotts-DNA

Även kallat “skräp-DNA” är de delar av DNA:t som inte är gener, inte kan skapa proteiner. Överskotts-DNA påverkar aktiviteten hos generna.

Ribsom

Cellernas proteinfabriker, aminosyror kopplas ihop så att proteiner bildas.

Triplett

Tre genetiska bokstäver i följd i en genkopia, de kodar en bestämd aminosyra. I ribsomerna kopplas tripletter och aminosyror ihop och bildar proteiner.

Genreglering

När celler specialiseras från stamcellerna. Också att gener slås av och på vid olika tidpunkter. Alla celler i kroppen ser likadana ut och innehåller samma arvsmassa och gener. Men kan specialisera sig med hjälp av regleringen.

Kromosom

Består av långa, tätt ihopkopplade DNA-molekyler. I dina kroppsceller har du 46 kromosomer, 23 från mamma 23 från pappa. I dina könsceller har du 23 kromosomer.

Kromosompar

De 46 kromosomerna bildar 23 kromosompar, det 23:e är könskromosomerna.

Vanlig celldelning

När en kroppscell delar sig i två och bildar nya celler, kromosomerna delar sig själva så att arvsmassan fördubblas och de båda cellerna får exakt samma arvsmassa som ursprungscellerna.

Reduktionsdelning

När könsceller bildas (spermier och ägg), de celler som könscellerna bildas ifrån har från början 46 kromosomer, men under delningen halveras antalet till 23. Varje könscell får en blandning av arvsmassan och ser därför olika ut.

Dominant gen

Gener förekommer parvis, från mamman och pappan. En dominant gen i ett genpar gör att en viss egenskap alltid slår igenom.

Vikande gen

Vikande gener slår endast igenom när båda generna i genparet är vikande, den är alltså underordnad den dominanta genen.

Korsningsschema

Används för att visa hur egenskaper i genpar kan se olika ut. T.ex. om ett barn får fräknar eller inte.

Mutation

Förändringar i arvsmassan som inte kan repareras och som blir bestående, t.ex. leverfläck eller albino.

Dominant sjukdomsanlag

Ett dominant sjukdomsanlag slår alltid igenom och gör att sjukdomen bryter ut. Om en förälder har ett dominant sjukdomsanlag och den andra ett vikande friskt sjukdomsanlag är det 50% att barnet får sjukdomen.

Vikande sjukdomsanlag

För att ett vikande sjukdomsanlag ska orsaka en sjukdom krävs att båda generna i genparet är förändrade. Om både mamman och pappan bär samma vikande sjukdomsanlag är risken att deras barn får sjukdomen 25%

Könsbundet arv

Sjukdomar som framförallt orsakas av vikande sjukdomsanlag som sitter på X-kromosomen. Pojkar drabbas nästan enbart, eftersom de bara har en X-kromosom. Medans tjejer har 2, alltså en i reserv. T.ex. färgblindhet eller blödarsjuka.

Genterapi

Innebär att man försöker ersätta skadad gen genom att överföra en motsvarande frisk gen till den sjuka.

Avel

Medvetet styrd parning av husdjur för att få fram nya eller förstärka egenskaper hos avkomman.

Förädling

Medvetet styrd korsning av jordbruksväxter för att få fram nya eller stärka egenskaper hos avkomman.

Jäsning

En kontrollerad kemisk reaktion där glukosmolekyler bryts ned av jästsvampar och omvandlas till koldioxidmolekyler och etanolmolekyler. T.ex. vid bakning och alkohol.

Ensilage

Hö som behandlats med en kontrollerad jäsning för att hålla bättre och vara lättare för djuren att äta.

Bioteknik

Teknik som utnyttjar de tjänster olika organismer kan utföra, t.ex. jäsning av alkohol eller slambildning i reningsverk.

Genteknik

Teknik där man förändrar i organismers genuppsättning. “Klipper och klistrar”

GMO

Betyder Genetiskt Modifierad Organism

Trofinivå

Varje länk i en näringskedja (vem som äter vem)

Skräddarsydda grödor

Grödor som med hjälp av genteknik anpassats för att t.ex. kunna motstå växtgift som dödar motståndare, som ogräs.

Varierad odlingsföljd

När man odlar olika grödor olika år på samma mark, enligt ett bestämt schema. En grundregel för ekologisk odling för att vårda jordar och förhindra smitt- och ogrässpridning i grödorna.

Försiktighetsprincipen

En regel inom miljörätten som säger att redan en välgrundad misstanke om risk för skador ska vara skäl nog att undvika en viss produkt eller process.