Så styrs ekonomin, om konjunkturer

Vad utmärker en högkonjunktur? Hur påverkas hushåll, företag och offentlig sektor?

En högkonjunktur innebär att ekonomin går bra. Hushållet får lättare jobb och mer pengar att spendera. Företag säljer mer, gör större vinster och kan anställa fler. Den offentliga sektorn får in mer skatt och kan satsa mer på skolor, vård och andra delar av välfärden.  

Vad utmärker en lågkonjunktur? Hur påverkas hushåll, företag och offentlig sektor?

En lågkonjunktur innebär att ekonomin går dåligt. Hushåll drabbas av arbetslöshet och får mindre pengar att spendera och köpa för. Företagen säljer mindre, tjänar mindre pengar alltså gör mindre vinst och kan behöva säga upp personal. Den offentliga sektorn får in mindre skatt men behöver lägga mer på bidrag, vilket gör att de ibland måste spara på till exempel skola och vård eller dra ner på dem.   

Förklara begreppet inflation. Hur påverkas hushållen?

Inflation betyder att priserna i samhället stiger och pengarna blir mindre värda. För hushållen innebär det att maten, hyran och andra kostnader blir dyrare, vilket gör att lönen räcker till mindre, alltså en reallönesänkning. 

Hur vinner aktörerna i det ekonomiska kretsloppet på att arbetslösheten minskar?

När arbetslösheten minskar tjänar alla på det. Hushållet får jobb och mer lön att handla för.  Företagen därmed får fler kunder och gör, som en följd av det, större vinster. Bankerna kan låna ut mer pengar eftersom folk och företag har råd och vågar att låna och investera. Offentliga sektorn får in mer skatt och behöver betala mindre i bidrag. 

Använd begreppen: finanspolitik, penningpolitik och styrränta, så betydelsen framgår!

När arbetslösheten minskar påverkas ekonomin, inflationen blir för hög. Då kan staten använda sig av finanspolitik för att höja skatten eller minska bidrag för att hålla balansen och dämpa hushållens konsumtion.  

Samtidigt har Riksbanken användning av penningpolitik, det används för att till exempel höja eller sänka styrräntan därför är det ett så viktigt verktyg.  Om styrräntan höjs blir det dyrare att låna, både för hushåll och för företag, vilket minskar konsumtion och investeringar. Om styrräntan sänks blir det billigare att låna och konsumtionen ökar. Sambandet är alltså att finanspolitiken styr genom skatter och bidrag, medan penningpolitiken styr via räntor och krediter. Båda påverkar hushållens konsumtion och företagens investeringar, vilket i sin tur påverkar arbetslöshet, inflation och hela samhällsekonomin. Tillsammans används verktygen för att hålla ekonomin i balans, inte för att stark och inte för svag.