Företagsekonomi block 5

Kalkylering och budgetering

Kalkyl

Ekonomisk beräkning

Kalkylera

Beräkna

Förkalkyl

Innehåller uppskattade belopp och antaganden och görs inför ett inköp och ligger ofta till grund för beräkningar i budgetar.

Efterkalkyl

Är beräkningar med faktiska siffror och upprättas när alla data är kända, exempelvis när man vill göra en uppföljning av ett inköp.

Budget

Ekonomisk plan i siffror

Beslutsmodell steg 1

Vad är målet? Vad vill vi åstadkomma?

Beslutsmodell steg 2

Vilka handlingsalternativ har vi?

Beslutsmodell steg 3

Vilka konsekvenser kan varje handlingsalternativ föra med sig för vårt företag?

Beslutsmodell steg 4

Vilket av alternativen leder bäst fram till vårt mål?

Beslutsmodell steg 5

Fatta beslut och genomföra det valda handlingsalternativet

Konsekvenser

Följder av handlingar

Leverantör

Företag som levererar varor eller tjänster till andra företag

Referenser

Uttalanden och rekommendationer från andra som har använt leverantören tidigare

Kravprofil

Den beskriver de olika faktorer som är anses viktiga för verksamheten. (betalningsvillkor, flexibilitet och samarbetsvilja, miljöpolicy, miljöpåverkan, leveranstider, kostnader för frakt, tull med mera, kvalité, pris per enhet och mängdrabatter, pålitlighet, referenser)

Offert

Är ett erbjudande från en leverantör till en kund om en tjänst eller en vara med specificerade villkor. Ingår ofta en produktbeskrivning, pris, betalnings- och leveransvillkor. Är tidsbegränsad. Kunden kan sen ta ställning till om den vill acceptera erbjudandet eller inte.

Varukostnad

Inköpspriset för en vara + hem­tagnings­kostnader. Hem­tagnings­kostnader kan vara frakt, tull och andra avgifter för att få hem varan till företaget.

Pålägg

Metod som används vid prissättning då företag har flera olika produkter. I en sån kalkyl delas kostnaderna upp i två typer – direkta- och indirekta

Direkta kostnader

Är direkt kopplade till inköpet av produkten, exempelvis inköpspris och fraktkostnader.

Indirekta kostnader

Går inte att koppla till en viss vara, såsom lokalhyra, lön och avskrivningar. Fördelas på alla de produkter som företaget säljer.

Varulager

De varor som ännu inte blivit sålda och därför finns kvar i lagret. Varorna som köps in läggs ofta där innan de säljs vidare.

Beställningspunkt

Visar det minsta antalet varor som ska finnas på lagret, när en ny beställning ska göras.

Dagsförsäljning

Anges i antal varor och avser hur många varor som säljs i genomsnitt per dag

Ledtid

Anges oftast i antal dagar och avser den tid det tar från att beställningen görs till dess att varorna har levererats till lagret

Buffertlager

Avser det antal varor som man vill ha i reserv om en leverans skulle bli försenad eller om kunder har köpt mer än normalt

Beställningspunkt - formel

(dagsförsäljning × ledtid)+ buffertlager

Inventering

Handlar om att räkna alla produkter som finns i lager och butikslokaler och ta reda på dess värde. Görs delvis för att företag är skyldiga enligt lag att få fram ett lager­värde som används i bokslut. Men kan också göras för att upptäcka fel eller svinn, med hjälp av datorsystem och stickprov eller manuellt.

Genomsnittslager

Är det genomsnittliga värdet på lagret. Det kan räknas fram på tre sätt som alla går ut på att årets inventerade värdena summeras, för att därefter divideras med exempelvis antalet gjorda inventeringar.

Genomsnittslager modell 1

Summa inventeringsvärden/Antalet inventeringar

Genomsnittslager modell 2

(Ingående lagervärde + utgående lagervärde)/2

Genomsnittslager modell 3

(Minimilager + maximilager)/2

Minimilager

Det minsta värdet av alla årets inventeringar

Maximilager

Det största värdet av alla årets inventeringar

Kostnad för sålda varor (KSV)

Ingående varulager + årets inköp - utgående varulager

Nyckeltal

Samlingsnamn på mått som används för att analysera företagets ekonomi. Används för att bedöma företags ekonomiska ställning, utvecklings­möj­lig­heter men också som jämförelsetal i förhållande till konkurrenter.

Antal dagar på ett år - företagsekonomiska beräkningar

360 i stället för 365 dagar på ett år. När man antar att ett år har 360 dagar, utgår man från att alla månader har 30 dagar vardera.

Omsättningshastighet

Är ett mått på hur många gånger under ett år som varulagret omsätts, det vill säga förnyas. Det är ett nyckeltal som beräknas i efterhand.

Omsättningshastighet - formel

KSV/Genomsnittligt lagervärde

Antal dagar i lager - formel

Antal dagar per år/Omsättningshastighet

Försäljningsvolym

Mängden av det man säljer, oavsett det handlar om antal produkter, kilogram eller sålda timmar.

Nollpunkt

Företagsekonomiskt begrepp som används för att beräkna vid vilken försäljningsvolym som intäkterna är lika stora som kostnaderna, det vill säga när det är ett nollresultat. Det är också viktigt att hålla reda på när den inträffar.

Totala intäkter (TI) - formel

Försäljningspris per styck (FP/st) × volym

Fasta kostnader (FK)

Är sådana som företaget har oavsett om de säljer något eller inte, exempelvis månadslöner och lokalhyror.

Rörliga kostnader (RK)

De kostnader som förändras med företagets försäljningsvolym. De ökar när försäljningsvolymen ökar, och minskar när försäljningsvolymen minskar.

Rörliga kostnader - formel

Rörlig kostnad per styck × volym

Totala kostnader (TK)

Ett företags fasta kostnader och rörliga kostnader tillsammans. Kan beräknas vid olika volymer.

Totala kostnader - formel

Fasta kost­nader (FK) + rörliga kostnader (RK)

Nollpunktsvolym - formel

FK/(Pris/st − RK/st)

Nollpunktsvolym

Det antal du behöver sälja för att nå resultatet noll kronor

Nollpunktsomsättning

Mängden kronor man behöver sälja för för att nå resultatet noll kronor, alltså hur mycket man behöver sälja för att endast täcka kostnaderna

Nollpunktsomsättning - formel

Nollpunkt i volym x försäljningspriset

Säkerhetsmarginal (SM)

Den försäljning som överstiger nollpunkten. Den visar med andra ord skillnaden mellan verklig försäljning och försäljning vid nollpunkten. Kan anges i volym, kronor och procent.

Säkerhetsmarginal i antal

Verklig volym − nollpunktsvolym

Säkerhetsmarginal i kronor

Verklig omsättning − nollpunktsomsättning

Säkerhetsmarginal i %

Säkerhetsmarginal i antal/verklig volym

Divisionskalkyl nollresultat - formel

Kostnader/Antal produkter =Kostnad/styck

Divisionskalkyl önskad vinst - formel

(Kostnader + Önskad vinst)/Antal produkter =Lägsta pris/styck

Divisionskalkyl

Används när ett företag endast har en typ av produkt

Påläggskalkyl nollresultat - formel

Indirekta kostnader/Direkta kostnader =Pålägg i %

Påläggskalkyl önskad vinst - formel

(Indirekta kostnader + Önskad vinst)/Direkta kostnader =Pålägg i %

Påläggskalkyl

Används när ett företag säljer flera olika typer av produkter

Räkna ut försäljningspris med påläggsprocent för 1 vara - formel

Varukostnad + (Varukostnad x Påläggsprocent)

Marginal

Den del av försäljningsintäkten som kan användas för att täcka de indirekta kostnaderna och ge önskad vinst. Anges oftast i procent. Den visar hur mycket som blir kvar av försäljningsintäkten när varukostnaden har dragits ifrån.

Ledig kapacitet

Betyder att ett företag har utrymme att tillverka/sälja fler varor eller kan erbjuda fler tjänster. När ett företag har det kan det på kort sikt vara lönsamt att erbjuda produkter (varor eller tjänster) till ett pris som är lägre än det ordinarie. Detta förutsätter dock att täckningsbidraget är positivt. Kallas ibland för outnyttjad kapacitet.

Bidragskalkyl

Beräknar det ekonomiska bidrag som varje produkt skulle ge, om de väljer att exempelvis sänka priset på ett hotellrum. Bidraget kallas täckningsbidrag, TB.

Särintäkt

Intäkter för de varor som säljs till ett lägre pris

Särkostnader

Kostnader till följd av en prissänkning, t.ex om man sänker priset på ett hotellrum och det blir bokad är kostnaden för städning av rummet en sådan

Samkostnader

Alla kostnader i företaget som inte påverkas av prissänkningen

Täckningsbidrag (TB)

Ska täcka samtliga gemensamma kostnader, samkostnader i företaget och eventuell vinst.

Täckningsbidrag - formel

Särintäkter-särkostnader

Investeringar

Kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning

Stadigvarande bruk

Innebär att en anläggningstillgång används i verksamheten under flera år.

Prisbasbelopp (PBB)

Fastställs av regeringen varje år med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI). År 2022 låg det på 48 300 kr

Pay-off-metoden

Med den beräknas återbetalningstiden, som visar hur lång tid det tar innan en grundinvestering (G) är återbetald.

Årligt inbetalningsöverskott

Avser de ökade inbetalningarna och/eller minskade utbetalningarna som uppstår till följd av en investering. (förkortas a från engelskans annual)

Ekonomisk livslängd

Avser det antal år som en investering beräknas vara lönsam. Om man har flera investeringsalternativ, väljer man den investering som har den kortaste pay off-tiden, förutsatt att pay off-tiden är kortare än det här

Pay-off-tid

Det antal år det beräknas att ta innan investeringen är återbetald.

Pay-off-tid - formel

Grundinvestering/årligt inbetalningsöverskott (G/A)

Inflation

Priserna i en ekonomi, den allmänna prisnivån, stiger.

Avkastning

Ett lönsamhets­mått som visar hur värdet på en tillgång har förändrats från en viss tidpunkt till en annan. Det kan också handla om aktieutdelning. Här avses investeringar.

Totalbudget

Omfattar hela företagets verksamhet

Startbudget

Sammanfattar den ekonomiska ställningen vid starten av ett nytt företag. Visar behovet av startkapital och hur det ska finansieras med eget kapital och eventuella lån

Förväntad kapitalanvändning

Hur mycket kapital man förväntar sig använda

Förväntad kapitalanskaffning

Hur mycket kapital man förväntar sig få in, alltså anskaffa

Inkomst- och utgiftsbudget

Beskriver kommande inkomster och utgifter

Beräknat överskott/underskott

Skillnaden mellan inkomster och utgifter

Beräknat överskott/underskott - formel

Inkomster - utgifter

Resultatbudget

Visar förväntade intäkter, kostnader och resultat

Intäkter

Periodiserade inkomster, alltså den del av inkomsten som tillhör en viss resultatperiod

Kostnader

Periodiserade utgifter, alltså den del av utgiften som tillhör en viss resultatperiod

Resultat

Intäkter - kostnader. Kan vara förlust, nollresultat eller vinst

Likviditetsbudget

Visar förväntade inbetalningar och utbetalningar samt när de inträffar

Ingående likvida medel

De likvida medel som redan finns i företagets kassa, bank, plusgiro etc när räkenskapsåret börjar

Utgående likvida medel

De likvida medel som finns i företagets kassa, bank, plusgiro etc när räkenskapsåret är slut

Balansbudget

Utgår från tidigare gjorda budgetar och är en sammanställning över företagets förväntade tillgångar, eget kapital och skulder vid en viss tidpunkt. Är i regel i slutet av ett verksamhetsår

Förväntade tillgångar

De tillgångar man förväntar sig att man kommer ha

Förväntat eget kapital och skulder

Det egna kapitalet samt skulderna man förväntar sig att man kommer ha

Utfall

De verkliga intäkterna och kostnaderna, beräknas efter en resultatperiod

Avvikelse

Skillnaderna mellan budget och utfall

Den ekonomiska styrprocessen

1. Förkalkyler

2. Redovisning

3. Efterkalkyler och uppföljning

4. Ekonomisk fakta, erfarenheter, lärdomar

5. Nya beräkningar och reviderade budgetar för nästkommande period

6. Budgetar