Stormaktstiden Ordlista

Kalmarunionen

En union mellan Danmark, Norge och Sverige. Bryts 1523 när Gustav Vasa blir kung.

Stockholms blodbad

år 1520s avrättningarna av främst adliga som ansågs vara ett hot mot kung Kristian II av Danmark. Händelsen markerar Sveriges övergång från medeltiden till renässansen.

Riksdagen i Västerås

1527, reformationen genomför i Sverige, Kyrkans tillgångar blir statens/kungens.

Jordeböcker

Införs 1540. Nytt skattesystem med större kontroll.

Dackefejden

Bondeuppror i Småland 1542-43 lett av bonden Nils Dacke. Går först bra för Dacke, men upproret slås ned av Vasa.

Vad skedde p.ga. Dackefejden?

Segern för Vasa leder till en ny regeringsform år 1544 som gjorde kronan ärftlig (kronan ska ärvas inom Vasaätten).

Vasaborgar

Slott och fästningar runtom i landet. Centralmaktens symboliska närvaro.

Krigsstat/militär makt

En krigsstat/militär makt är en stat där där militären har stort politisk inflytande.

Expansionspolitik/erövringspolitik

En stat försöker utvidga sitt territorium genom militär makt.

Trettioåriga kriget

1618-1648, utkämpades främst på Tysk mark mellan protestanter och katoliker. Avslutas genom den westfaliska freden 1642 som ger Sverige en rad tyska och polska provinser kring hamnstäderna i Östersjön.

Freden i Brömsebro

Vid slutet av trettioåriga kriget anfaller Sverige Danmark Söderifrån, Danmark kapitulerar = Freden i Brömsebro 1645.

Sverige får Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland och Ösel från Danmark.

Westfaliska freden

1648, slutet av trettioåriga kriget.

Sverige får en rad tyska och polska provinser kring hamnstäderna runt ösertsjön.

Krigen med Danmark

Freden i Brömsebro 1645, Sverige får Jämtland, Härjedalen, Halland, Gotland och Ösel.

Freden i Roskilde 1658, Sverige får Skåne, Blekinge, Bohuslän, Trondheim och Bornholm (Trondheim och Bornholm återgår sedan till Norge resp. Danmark).
Danmark inte längre den dominerande makten kring Östersjön.

Tåget över bält (lilla och stora)

En del av kriget 1658. Kung Karl X anfaller Danmark söderifrån. Armén vandrar över isarna som ligger över lilla och stora bält, och hotar nu Köpenhamn. Danmark kapitulerar = Freden i Roskilde 1658.

Centralmakt

Grundandet av många nya städer i Sverige för att centralmakten ska synas.

Ekonomisk kontroll av Östersjön

Under början av 1600-talet är Sveriges grannar försvagade. Ryssland präglas av inbördeskrig och Danmark hade inte påbörjat bygget av en starkt centralmakt som Sverige hade gjort.

Sverige vinner b.la. mot Ryssland och får Estland och delar av baltikum.

Östersjön var en stor inkomstkälla, tullavgifter gav massvis med pengar.

Indelningsverket

Tillkom under Karl XI:s tid, efter riksdagen 1680. Varje socken skulle ansvara för att utse ett antal knektar, som i fredstid skulle få torp att bruka. På så sätt skulle man delvis undvika de kostsamma utskrivningarna, och samtidigt minska sitt beroende av att hyra legoknektar. Dessutom skulle officerare nu få torp att bruka som en del av deras lön.

Arméns finansiering

Armen finansierades av mängder av extraskatter. Axel Oxenstiernas reformer gjorde skatteintaget effektivare, och falu koppargruva, Sveriges största arbetsplats under 1600-talet, gav stora inkomster.

Koppar och järn

Falu koppargruva stod vid en tid för 60% av världens koppar, stora inkomster till staten. Den svenska järn tillverkningen var också viktig, valloner invandrade från södra Belgien för att arbeta med svensk järn, och en av dem, Louis de Geer, spelar stor roll i Sveriges kolonisering, och lägger grunden för det svenska Afrikakompnaiet, som handlade med slavar.

Ekskogar

Försåg flottan med ek, ett hållbart och stark träslag, som användes för att bygga alla sorts skepp så att Sveriges flotta skulle kunna möta de andra europeiska ländernas flottor.

Envälde

oinskränkt makt, kungen fattar beslut utan att någon annan får lägga sig i.

Reduktionen

Tillkom efter riksdagen 1690. Karl XI bestämmer att de som nyttjat sin plats i hans förmyndarregering för sin egen vinning skulle straffas, samt att de gårdar staten gett/sålt till adeln skulle tas tillbaka.

Beslutet stöttades av bönderna, som inte ville att adeln skulle ha för mycket makt, samt av en del av adeln som redan var beroende av staten för sin inkomst.

Beslutet leder till att bönderna, adeln och staten nu äger ca 1/3 var av all mark.

Stora Nordiska Kriget

1700-1721. Sverige hårt drabbat av missväxt och svält. Sveriges fiender, Danmark, Polen och Ryssland ser sin chans att ta tillbaka förlorade landområden. Går till en början bra, men efter slaget vid Poltava 1709 går det sämre för Sverige, och när Karl XII dör under belägringen av Fredrikstens fästning faller den svenska armen samman.

Sverige tvingas betala skadestånd, och förlorar territorierna i Baltikum och andra områden kring Östersjön. Slutet på stormaktstiden.

Slaget vid Poltava

År 1709. Efter en lång rad framgångar för Karl XII och 8 år i fält så har den ryske tsaren Peter den Store återtagit Narva. Svenskarna rör sig för att attackera ryssarna, men den brända jordens taktik gör det svårt.

Styrkorna möts i staden Poltava i nuvarande Ukraina. P.ga. dåligt spaningsarbete och oordning i befälsföringen slås 1/3 av den svenska huvudstyrka ut redan innan huvudslaget mot den ryska huvudstyrka. Den svenska huvudstyrkan utplånas, och Karl XII flyr till det Osmanska riket.

Förlust av baltiska och tyska provinser.

Danmark är åter i kriget, och Karl XII väljer att attackera danskarna i Norge (som är en del av Danmark vid denna tid). Under belägringen av Fredrikstens fästning den 30 Nov 1718 träffas Karl XII av ett skott i huvudet och dör.

Som pris för kriget förlorar Sverige sina provinser i Baltikum och vissa i Tyskland, och stormaktstiden är över.