Inför tenta i Institutionella villkor för kommunikation

Autonomi

Autonomi står för självbestämmande och självständighet/oberoende - att man är sanningens och allmänhetens tjänst.

Extern autonomi

handlar om hur fria journalister är från statliga och kommersiella påtryckningar

Intern autonomi

syftar på hur självständiga de är inom sina egna redaktioner, exempelvis i förhållande till redaktörer och ägare

Agendasättning (agenda-setting)

Mediernas makt att avgöra vilka frågor som blir centrala i det offentliga samtalet. Handlar inte om att bestämma vad människor ska tycka, utan vilka frågor de ska tycka något om

Diskursiv Institutionalism

Diskursiv institutionalistiskt perspektiv är tanken att undersöka de förändringar av idéer som grundar sig i presenterade problem och lösningar över tid som kan identifieras i de statliga utredningarna. (Idén om att institutioner existerar genom diskurser och språkbruk snarare än genom en inneboende essens)

Diskursiva repertoarer

Samling av ord, metaforer och uttryck som används för att legitimera yrkesidentiteter (t.ex. journalistik som "tredje statsmakten")

Doxa

Begreppet doxa används inom teorin för att förstå sådant som inom en grupp sker, inte för att någon talar om att så ska ske, men för att det är det sätt på vilket detta ständigt sker, av vana, rutin, känsla och tradition och som därför (vanligen) inte ifrågasätts.

Erkännande

Att vara erkänd, bekräftad, verifierad. Inneha en position som andra tillskriver betydelse, tex status /prestige. Ett av de fem centrala begreppen Galli

Fält

En del av det sociala rummet (samhället), som handlar om ett speciellt område. Varje fält har sin egen uppsättning spelregler. Inom varje fält förekommer kamp om makt och status. Det går att flytta sig på fältet, och få mer status, men hur man kan röra sig beror på vart man börjar. Positionen på fältet beror på tillgång av “kapital”. Dock: Det som är värt mycket i ett fält kan vara värdelöst i ett annat fält.

Gränskontroller (boundary work)

Handlar om hur yrkesgrupper skapar och försvarar sin professionella identitet genom att dra gränser mot andra yrken.

Habitus

Habitus är det man gör och hur man gör saker och ting

Institution

Normer och regler finns inom institution, och det är ett sätt att strukturera mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster

Idéer

(plötsligt uppkommande) tanke som ger en första överblick eller utgångspunkt över visst område eller för visst resonemang osv; ofta med tonvikt på det nya eller originella. (Minne: Vågor! Fråga Nike & Beata)

Institutionell isoformism

Institutionell isomorfism förklarar hur olika organisationer inom samma organisatoriska fält blir mer lika varandra. Institutionell isomorfism delas in i tre olika processer; tvingande, mimetisk och normativ isomorfism.

Tvingande isoformism

grundar sig i formella och informella krav från omgivningen. Tvingande isomorfism är ett resultat av externa influenser som tvingar en organisation att anpassa sig efter dessa influenser, exempel på detta kan vara regler, lagar eller standarder som bland annat kan bestämmas av externa intressenter eller lagstiftare

Mimetisk isoformism

mimetisk isomorfism är en process som inträffar vid osäkerhet och instabilitet. Osäkerheten och instabiliteten kan uppkomma av olika anledningar till exempel via en ekonomisk kris, hög personalomsättning eller att organisationen är nystartad. En organisation som går igenom en instabil period imiterar en annan organisation som upplevs som stabil, framgångsrik och legitim.

Normativ isomorfism

en process som drivs av professionalism. Individer från samma akademiska bakgrund har ofta liknande förhållningssätt, tankar och attityder som de sedan för med sig till den organisation som de arbetar i

Journalistisk kultur

Normer, praktiker och roller som formar journalistikens funktion i samhället

Journalistiska roller

Olika uppfattningar om vad journalister bör göra, t.ex. granskare (monitorial), samhällsförändrare (interventionist), samarbetspartners (collaborative) eller publik orienterade (accommodative) (MINNE: MICA → fråga Nike eller Beata)

Kapital

Kan vara symboliskt, socialt, kulturellt, ekonomiskt – resurser som ger status och inflytande i olika sociala sammanhang

Legitimitet

Legitimitet är ett juridiskt och sociologiskt begrepp som betyder att någonting är rättmätigt eller berättigat. Erkänt av många, man accepterar varför de gör som de gör och ifrågasätter det inte. Uppfattas som riktigt och relevant i vissa sammanhang

Medialisering

Hur nyhetsmedier har kommit att bli en autonom institution som skapat en egen logik för urval, presentation och distribution.

Kolonialisering

Hur andra institutioner (politik, marknad, idrott, religion och organisationer inom dessa) anpassar sin verksamhet till medielogiken som därmed blir styrande

Nudging

En form av beteendepåverkan där små förändringar i en persons valmiljö styr deras beteende utan att begränsa valfriheten.

Organisation

En organisation är en struktur som verkar mot gemensamma mål. En organisation är en struktur som samarbetar för att nå gemensamma mål. Alla organisationer har någon form av struktur som bestämmer förhållandet mellan de olika funktionerna och som delar upp ansvar för att utföra olika arbetsuppgifter.

Socialisation

Den process genom vilken individer lär sig de normer, värderingar och arbetssätt som gäller i en viss profession eller organisation. Inom journalistik innebär socialisation att journalister lär sig "hur saker görs" på en redaktion genom utbildning, praktik och arbetsplatskultur.

The logic of appropriateness

1. Fokus på normer och identitet

2. Beslut baseras på vad som “rätt”

3. Socialt och kulturellt präglad

4. Långsiktig legitimitet

The logic of consequences

1. Fokus på måluppfyllelse och resultat

2. Beslut baseras på vad som “lönar sig”

3. Rationellt och kalkylerande

4. Kort - eller långsiktig effektivitet

Varumärkenas fält

Relationen mellan reklamproducenters konkurrens värld och omvärlden som har starka åsikter om deras produkter. Två dominerande estetik (kreatörer) och kommers (strateger)

Latour

idéer fördas “horisontellt” mellan organisationer och sammanhang och används i det nya sammanhanget - på ett anpassat sätt

Decentralisera

för att få fram kreativiteten, måste centrera för att effektivisera. Hur ska vi ta in och ändra vår organisation så lånar man in från management och då kolliderar det med myndigheten. Det är lagen som är viktigt inom myndigheter.

Essensiontalism

syn är journalistik är alltid densamma (har en kärna som alltid är samma) tidlös, motsatsen till diskursiva = då kommer den förändras, kommer kallas för samma men vara ganska annorlunda. Tex tog tid innan man började intervjua folk. hanich säger att det inte finns en kärna och att journalistik är vad vi säger att det är. (Minne: DADLAR, fråga Nike & Beata hehe)

Att studera journalistiska kulturer

Samhälleliga faktorer (Faktorer som formar förutsättningar för journalistik, tex politik och ekonomi), Yttre faktorer (Upplevd autonomi och Journalisters tolkningar av faktorer i omgivningen) samt inre faktorer (Hur journalister ser på sig själv i förhållande till samhället i stort)

Två styrfälten

1. Föreställningar om vad publiken VILL veta (marknadslogik) → Logik

2. Föreställningar om vad publiken BÖR veta (ideologi) → Idé

Marknadslogik

är ett helt genomgripande sätt att tänka i en relation, som tex utbud och efterfrågan, pris.

Medielogiken

är ett begrepp som syftar på de ideal, rutiner, format och arbetsprocesser som styr urval och innehåll i nyhetsmedier

Exogena schocker

Hur branscher förhåller sig till utomstående situationer som väcker stor uppmärksamhet i samhället, exempelvis coronapandemin. Visade en byrå upp när kändisar vaccinerade sig blev de som en “vård–förmedlare” vilket gav branschen högre erkännande. 

Fyra faser inom medialiseringen

1. Föreställningar om kommunikation är avgörande för framgång (medier som "informations hinder")

2. Journalistikens professionalisering och autonomi (objektivitet, granskning)

3. Förändrat medieinnehåll (polarisering, sensationer, förenklingar osv)

4. Anpassning och adaption (ansvarsfördelning, resurser osv)

Managementprinciper

Syfte att producera nyhet, populärt, journalistik princip och organisation. Rationalitet: strategi. Medier är intimt förknippade med “management” (konkurrens, autonomi, anseende)

Vetenskapens principer

Kunskapsförmedling, objektivitet, princip vetenskap, lojalitet till vetenskapssamhället samt rationalitet: fakta

Byråkratins principer

Syfte att bidra till samhället, relevans, principen är användbarhet samt lojalitet till allmänheten, rationalitet: anpassning

Heterodoxa

Förändring, vill förändra

Ortodoxa

Vill bevara

illusio

Förutsätter att du accepterar fältets doxa och de insatser som krävs, att du anser att det är besväret värt

Logik

Logiker styr vertikalt, inom ett visst institution.Vi lånar in idéen marknad därifrån och den kan bli en logik inom institutionen. (Minne: Droppar! Fråga Nike & Beata)

minerva modellen

• Ska inte kunna minerva modellen. Men förstå Idén bakom att vi placeras in utifrån summan av vad vi gör och tycker. Det faktum att vi tror att vi tar individuella beslut men det finns en orsak. Vissa ställen vill man inte bi, vi kan inte förklara varför vi tycker så och vi tror att det är individuella beslut varför man tar dem men det är också för att vi vill bo nära dem som är som oss. Vi tror att vi fattar beslut efter individuella saker men i själva verket är det inte det. 

  • inbillad egen vilja, exempelvis marknadsföring som får oss tro att vi behöver något, Frankfurt skolan och kapitalistiska samhället