Cellbiologi och genetik

Astrocyt

Stjärnformad. Kopplad till blodkärlen i hjärnan och fungerar som immunförsvar: kan aktivera antiinflammatoriska processer och bidra till vävnadsreparation.

Ependymalcell

Finns i hjärnans ventriklar och längst ryggmärgskanalen. Producerar cerebrospinalvätska (vilket skyddar hjärnan)

Microgliacell

Finns i blodet, en del av immunförsvaret. När hjärnceller skadas invarderar mikrogliaceller området för att reparera. Frontlinjefigur för att skydda nervsystemet och ta bort slaggprodukter. Reagerar på infektioner i CNS genom att äta upp skadade celler

Oligiodendrocytes

Finns i CNS. Producerar och underhåller myelinskidan runt axoner

Schwanncell

Finns i PNS (alltså delar av kroppen utanför hjärna och ryggmärg). binder myelinskidan runt axoner och säkerhetsställer snabb nervöverföring!

Nr 1. strävt ER samt slätt ER (de mindre bitarna på bilden). Här finns ribosomerna vilket är cellens så kallade proteinfabrik!

Placera ut endoplasmatiska retikulum. Vad fyller den för funktion i cellen?

Nr 3. Cellens krafthus! Samlar, lagrar och frigör energi så att cellen kan utföra sina funktioner.

Placera ut mitokondrierna: vilken funktion fyller de?

Nr 2. Här sker ihoppackade och skickande av proteinmolekyler. Proteinet kan inkorporeras i membranet, stanna kvar i cellen och fungera som ett enzym, eller utsöndras från cellen genom exocytos.

Placera ut golgiapparaten. Vilken funktion fyller den?

Gen

En DNA-sekvens som kodar för ett protein

Transkription

Första steget i proteinsyntesen. I cellkärnan finns vårt DNA som kan liknas med en receptbok. De olika sidorna i boken är våra gener. De gener som är aktiva innehåller recepten för vilka protein som ska skapas. Alltså: generna innehåller själva recepten på protein!

För att bygga proteinet måste receptet ut ur själva cellkärnan. Detta löses genom att KOPIERA informationen. Delen av DNA:t som ska transkriberas öppnas upp av stort proteinkomplex: RNA-polymeras, så att det bildas en bubbla. Då blir DNA-sekvensen enkelsträngad.

I DNA-sekvensen sitter kvävebaser: A,T,C och G, i olika ordning längst DNA-strängen. Ordningen på kvävebaserna är det som ska skrivas om till mRNA.

Runtom i cellkärnan finns det nukleotider. De kopplas samman till en lång mRNA-sekvens: det kan dom göra tack vare att de basparar med kvävebaserna i DNA-sekvensen. Denna mRNA-molekyl kan därefter transporteras ut från cellkärnan till ER:s ribosomer där själva proteinsyntesen sker.

Translation

Andra delen av proteinsyntesen där infortmationen i mRNA-sekvensen översätts till protein. Tre aktörer: -mRNA-sekvensen som bär på informationen

-tRNA-sekvensen som bär på aminosyror

-Ribosomen som skjöter proteinsyntesen.

Det första som sker är att ribosomen binder till mRNA-sekvensen. På mRNA-sekvensen finns tripletter som kallas för kodon. Detta passar ihop med en annan tripplet som finns på tRNA-molekylen, som kallas för antikodon. Varje tRNA-molekyl innehåller en aminosyra. tRNA-molekylerna med dess antikodon finner sina platser genom att para ihop sig med rätt kodon på mRNA- molekylen. Det som sker är att tRNA:ts antikodon kopplas samman med mRNA:ts startkodon. Sedan binder Därefter binder en ny tRNA-molekyl till kodonet på nästa plats. Detta fortsätter tills att en släppfaktor (RF) kopplas samman med mRNA:ts stoppkodon, alltså slutet på mRNA-sekvensen. Då är aminosyra- kedjan färdig och allting lossnar! (Det är ribosomalt RNA som kopplar samman aminosyrorna). Efter translationen kan det nybildade proteinet transporteras till golgiapparaten där det förpackas och antingen stannar i cellen som enzym, flyttas till en annan del av cellen eller skickas vidare till en annan cell.

Homozygot

En individ som har likadana varianter (alleler) av en gen, båda kromosomerna i kromosomparet innehåller samma variant av genen. Antingen två dominanta anlag eller två recessiva anlag.

Heterozygot

En individ som har olika varianter (alleler) av en gen. Kromosomerna i kromosomparet innehåller alltså olika varianter av genen. Om kromosomparet innehåller ett anlag för blå ögon och ett anlag för gröna ögon så är individen heterozygot med avseende på ögonfärgen.

Kalle har två blommor, en vit och en blå. Kalle vet att anlaget för vit är recessivt och anlaget för blå är fullständigt dominant. Kalle vill ta reda på om den blå blomman är hetero eller homo, och korsar därför de två blommorna med varandra. Kalle fann att 50% av avkomman fick vit färg och 50% fick blå färg. Vilken slutsats drar Kalle?

Kalle kommer fram till att blomman är heterozygot (att den har anlag för både blå och vit)(olika varianter på allelerna) . Om blomman varit homozygot (två likadana anlag) hade all avkomma fått blå färg. Eftersom hälften blev vita kan vi dra slutsatsen att den blå blomman bär på anlaget för vit färg.

Dominanta anlag

Genetiskt anlag som alltid uttrycks

Recessiva anlag

Generiskt anlag som endast uttrycks om båda allelerna är recessiva

Genotyp

Alla de olika arvsanlag en individ bär på

Fenotyp

Det arv som kommer i uttryck fysiskt eller i beteende

Varför är färgblindhet vanligare hos män?

Den skadade genen som kan ge färgblindhet sitter på x-kromosomen. Tjejer har alltid två x-kromosomer, så om en blir skadad finns kanske fortfarande en hel som räddar upp det: det krävs nämligen att BÅDA är skadade för att färgblindheten ska tas i uttryck i fenotypen. När man har kille har man ingen backup.

Varför sker proteinsyntesen?

Därför att proteiner är avgörande för cellens funktion. Proteiner är grundläggande byggstenar för cellerna och utgör strukturer som cellmembran och organeller. Många proteiner fungerar som enzymer vilka är avgörande för regleringen av metaboliska processer. Vissa proteiner fungersr som budbärare och är ansvariga för att transportera olika ämnen, joner och näringsämnen över cellmembranet. Genom att syntetisera specifika proteiner kan cellen anpassa sig till sina omgivande förhållanden, reglera sina processer och utföra sina funktioner.

Var finns vårt DNA?

I cellkärnan. En jättemolekyl som bär på all vår arvsmassa. (I varje cellkärna finns 2 METER DNA)

Var finns generna?

På DNA:t som finns i cellkärnan. En del av en DNA-sekvens som påverkar en viss egenskap. Recept på protein!

Var finns kromosomerna?

I vårt DNA. Kromosomerna är DNA och som veckat ihop sig.

Allel

En variant av en gen. En individ har två alleler (genvarianter) för varje egenskap.