Muskeloskeletala systemet

med inslag av histologi och embryologi

vilka är de två proteinfilamenterna som glider mot varandra vid en muskelkontraktion?

Aktin (tunna filament), myosin (tjocka filament)

VIlken jon igångsätter muskelkontraktionen genom att blotta bindningställen på aktinet? vart kommer jonerna ifrån?

Kalciumjoner från det sarkoplasmatiska retiklet

vad kallas den minsta funktionella enheten i en muskel som förkortas vid kontraktion?

Sarkomer

Vilken roll spelar ATP i muskelkontraktionscykeln?

ATP behövs i flera olika steg av cykeln:

• ATP behövs för att myosin ska släppa aktin filamentet efter en “power stroke”

• för att ladda om myosinhuvudet och förberada sig för ännu en “power stroke”

• samt för att pumpa tillbaka kalcium till SR vid avslappning

Vad är anaerob cellandning? vart sker den?

anaerob cellandning är energiutvinning som sker utan syre. muskeln kan då producera atp i muskelcellens cytoplasma för att snabbt utvinna energi. det skapas dock färre atp molekyler vid anaerob cellandning kontra aerob cellandning. det bildas även mjölksyra som biprodukt.

Vad är aerob cell andning? vart sker den?

Aerob cellandning är energiutvinning som sker när syre finns tillägnligt. detta sker i mitokondrierna i muskelcellen. här utvinns fler atp molekyler än vid anaerob cellandning.

vad kallas den speciella synaps där en motorisk nervcell möter en muskelcell?

neuromuskulär synaps

vilken neurotransmittor släpps ut från nervänden för att starta signalen i muskelcellen?

ACh - Acetylkolin

Vad kallas de rörfromade inskränkningarna i muskelmembranet som spirder elektriska impulser djupt in i muskelcellem (så att kalcium kan frigöras)?

T-tubuli

vad krävs för att en museklkontraktion ska upphöra och muskeln kan slappna av?

det krävs att

1. Nervimpulserna upphör

2. ACh bryts ner av acetylkolinesteras

3. Ca²⁺ pumpas aktivt tillbaka till sarkoplasmatiska retikulet via SERCA-pumpar

4. Ca²⁺ lossnar från troponin

5. tropomyosin täcker åter aktinets bindningsställen, detta gör att tvärbryggscykeln kan inte fortsätta

= muskeln relaxerar

förklara hela muskelkontraktions cykeln överskådligt

1, nervändan släpper ut ett signalämne kallat acetylkolin som binder till nikotin receptorer i musklen på sarkolemmat. aktionspotentialen sprids genom sarkolemmat ner i t tubuli - där den elektriska signalen känns av av receptorer som öppnar kanaler för kalciumjoner att strömma ut ur det sarkoplasmatiska retiklet.

2, kalciumjonerna binder till troponin som sitter på aktinfilamenten som. det får tropomyosinet som blockerar bindningställena att dra sig undan och exponera bindningställena. då kan myosinhuvudet fästa sig till bindningstället och förkorta sarkomeren = muskelkontraktion!

3, För att myosinet ska kunna släppa aktin och göra ett nytt "drag" behöver det ny energi (ATP). ATP binder till myosinhuvudet, som då släpper taget. När ATP sedan bryts ner spänns myosinhuvudet igen, redo för nästa grepp.

4, När signalen från nerven upphör, pumpas kalcium tillbaka in i det sarkoplasmatiska retiklet. Utan kalcium täcks bindningsställena på aktin igen av tropomyosin – myosin kan inte längre haka fast, och muskeln slappnar av.

Vilka är skelettets primära funktioner?

• utgör en stomme/hävstång för muskler och hud

• ge skydd åt våra vitala organ

• Blodkroppsbildning(hematopoes) - i den röda benmärgen (som finns i tex, i bäcken, revben, bröstben och kotor) bildas blodcellerna : erytrocyter, leukocyter och trombocyter

• mineralförråd för kalcium och fosfat - vid behov kan den frigöra kalcium eller fosfat när nivåerna är låga.

• gula benmärgen agerar som en energireserv

Hur skiljer sig ett barns rörben från en vuxens rörben?

Barns ben:

• mindre mineraliserade, mer elastiska = ger snabbare läkning pga aktivt periost.

• öppen tillväxtzon (metafys) mellan epifyserna och diafysen, där längdtillväxten sker genom brosk som successivt omvandlas till ben.

• Epifyserna inte fullt förbenade och diafysen har tunnare kortikalt ben jämfört med en vuxens.

• Hos vuxna är epifyser och diafys helt förbenade, tillväxtzonen sluten och skelettet starkare men mindre formbart.

Vad är skillnaden mellan kompakt och spongiöst ben?

Kompakt benvävnad utgör det yttre, hårda skiktet på alla ben och finns särskilt i skaften på långa ben (rörben) och är hårt. Den består av koncentriska benlameller som bildar osteoner (Haverska system).

Spongiös benvävnad är poröst och svampliknande. Den är uppbyggd av ett nätverk av tunna benbalkar (trabekler). Finns inuti ändarna på långa ben (rörben), samt inuti platta och oregelbundna ben. Utrymmena mellan trabeklerna är fyllda med röd benmärg, där blodkroppar bildas.

Vilka är de huvudsakliga typerna av ben i kroppen? Ge exempel på varje.

• Platta ben - sternum, scapula

• rörben - femur, humerus

• korta ben- falanger

• oregelbundna ben - capitate, hamate, trapezium

Beskriv uppbyggnaden av ett rörben och namnge dess delar

• rörben som humerus, femur etc. har 2 ändar “epifyser” bestående mestadels av spongiöst ben och 1 skaft “diafys” beståendes till större del av kompakt ben

• Mellan epifysen och resten av benet finns hos barn och ungdomar en epifysplatta (tillväxtzon) av brosk, där benet växer på längden. Hos vuxna har denna brosk förbenats och blivit en tunn epifyslinje.

• Området mellan epifysen och diafysen kallas metafys – en övergångszon där tillväxten sker.

• Ytterst på epifysen finns ledbrosk (hyalint brosk) – en glatt yta som minskar friktion i lederna.

Vilka ben ingår i axialskelettet?

• columna vertebralis (C1-4,T1-12,L1-5,S1-5)

• pelvis

• bröstkorgen (24 revben)

• sternum

• scapula

• clavicula

Vilka ben ingår i extremitetsskelettet?

• humerus

• ulna

• radius

• metakarpalbenen

• proximala falanger

• media falanger

• distala falanger

• femur

• patella

• fibula

• tibia

• tarsus

• calcaneus

Vilka ben bildar bäckenet?

Bäckenet (pelvis) bildas av fyra huvudben hos en vuxen människa:

• två höftben (os coxae)

• korsbenet (os sacrum)

• svansbenet (os coccygis).

Höger och vänster höftben (os coxae): Varje höftben består i sin tur av tre sammansmälta delar:

• tarmbenet (os ilium)

• sittbenet (os ischii)

• blygdbenet (os pubis).

Vilken roll spelar D-vitamin och kalcium i benbildningen?

Kalcium ger benet dess styrka och hårdhet. Kalcium tillsammans med fosfat den mineral som gör skelettet hårt och hållfast - Utan tillräckligt med kalcium kan inte ny benvävnad mineraliseras korrekt, vilket leder till svagare ben som har svårare att läka och lättare att frakturera.

D-vitamin möjliggör effektivt kalciumupptag och reglerar balansen i kroppen.

• D- vitamin stimulerar upptag av kalcium i tarmen från födan

• D-vitamin hjälper till att hålla nivåera av kalcium och fosfat inom rätt intervall, vilket är nödvändigt för normal mineralisering av skelettet.

• D-vitamin främjar mognaden av osteoblaster (benuppbyggande celler) och reglerar aktiviteten hos osteoklaster (bennedbrytande celler).

När frisätts hormonet PTH? Vad gör PTH och varför är det viktigt?

paratyroidea hormon frisätts från bisköldkörtlarna när kalcium nivåerna i blodet är låga.

vad gör PTH?

• Stimulerar osteoklaster att bryta ner benvävnad → frigör kalcium från skelettet till blodet

• Ökar återupptaget av kalcium i njurarna (mindre kalcium utsöndras i urinen)

• Stimulerar njurarna att aktivera D-vitamin (till kalcitriol), vilket i sin tur ökar kalciumupptaget i tarmen

• Minskar återupptaget av fosfat i njurarna (så fosfat utsöndras i högre grad)

När frisätts kalcitonin, och vad gör det?

Kalcitonin frisätts från sköldkörteln (C-cellerna) vid högt blodkalcium. Det sänker kalciumnivån genom att

(1) hämma osteoklaster så att mindre kalcium frigörs från ben

(2) öka utsöndringen av kalcium via njurarna.

Fungerar som PTH:s motpol – tillsammans håller de blodets kalciumnivå inom ett stabilt intervall.

Vilka strukturer utgör en synovialled?

• Ledbrosk (hyalint brosk) – täcker epifysernas/ändarnas ledytor, minskar friktion och stötdämpar

• Ledkapsel (kapsula articularis) – omsluter leden, består av ett yttre fibröst lager och ett inre synovialt lager

• Synovialmembran – klär insidan av ledkapseln, producerar synovialvätska

• Synovialvätska – smörjande vätska i ledhålan, minskar friktion och ger näring åt brosket

• Ledhåla (cavitas articularis) – utrymmet mellan benen, fyllt med synovialvätska

• Ledband (ligament) – förstärker och stabiliserar leden, förbinder ben till ben

• Ofta även: bursor (vätskefyllda "kuddar" som minskar friktion mellan senor/ben) och ibland menisker (broskskivor, t.ex. i knäleden) som extra stötdämpning

Ge exempel på olika typer av synnoviala leder och vart de finns

Synoviala leder (fria, rörliga):

• Kulled (tillåter rörelse i alla riktningar) – t.ex. höftled, axelled

• Gångjärnsled (rörelse i ett plan, som ett gångjärn) – t.ex. armbågsled, knäled, fingerlederna

• Sadelled – t.ex. tumens grundled (karpometakarpalleden)

• Vridled/pivotled (roterande rörelse) – t.ex. leden mellan atlas och axis i nacken (tillåter att man vrider huvudet i sidled)

• Planled (glidande rörelse) – t.ex. leder mellan handlovens ben (karpalbenen) och fotens ben (tarsalbenen)

• Ellipsoidled (rörelse i två plan, men ingen rotation) – t.ex. handledsleden

Vilka är de olika typerna av brosk och var återfinns de?

• Hyalint brosk – vanligast, glatt och relativt styvt. Finns på ledytor (ledbrosk), i näsan, luftstrupen (trakea), bronkerna, och utgör grunden för tillväxtzonerna i barns ben.

• Elastiskt brosk – innehåller elastiska fibrer, mer böjligt och formstabilt. Finns i ytterörat (öronmusslan) och i epiglottis (struplocket).

• Fibröst brosk (fibrobrosk) – starkast och mest motståndskraftigt mot tryck/drag, innehåller mycket kollagena fibrer. Finns i mellankotsdiskarna, menisker i knäleden, och i symfysen (blygdbensfogen).

Vilken funktion har mellankotsdiskarna?

Mellankotsdiskarna (disci intervertebrales) sitter mellan kotkropparna och fungerar som stötdämpare – de absorberar tryck och belastning på ryggraden vid rörelse (hopp, lyft, gång). De ger också ryggraden dess flexibilitet.

Vad är skillnaden mellan neurocranium och viscerocranium?

Neurocranium – den del av skallen som omsluter och skyddar hjärnan. Består av bland annat pannbenet, tinningbenen, hjässbenen och nackbenet.

Viscerocranium (ansiktsskelettet) – utgör ansiktets ben, t.ex. överkäksbenet, underkäksbenet, kindbenet och näsbenen. Ger form åt ansiktet och stöd åt strukturer som ögon, näsa och tänder.

Hur är ryggradens kotor uppbyggda?

En typisk kota (vertebra) består av:

• Kotkropp (corpus vertebrae) – den tjocka, cylinderformade delen som bär tyngd, riktad framåt

• Kotbåge (arcus vertebrae) – går bakåt från kotkroppen och omger ryggmärgskanalen (foramen vertebrale), där ryggmärgen löper

• Tagg­utskott (processus spinosus) – sticker ut bakåt, kännbart under huden längs ryggen

• Tvärutskott (processus transversus) – sticker ut åt sidorna, fäste för muskler och ledband

• Ledutskott (processus articularis) – både övre och nedre, bildar leder mot angränsande kotor

Beskriv broskets egenskaper och dess roll i leder.

Brosk är en avaskulär (saknar blodkärl), fast men ändå flexibel bindväv, får näring genom diffusion. I leder minskar brosk friktionen mellan två benytor samt skyddar den mot slitage, brosk är även stötdämpande och fördelar trycket jämnt över ledytan.

Vad är en fog?

En fog (sutur) är en typ av fibrös, orörlig led, framför allt mellan skallbenen. Benen är sammanfogade av en tunn bindvävshinna, vilket gör fogen mycket stabil men helt orörlig hos vuxna. Hos spädbarn är fogarna (t.ex. fontanellerna) mjukare och mer flexibla för att underlätta förlossningen och tillåta hjärnans tillväxt, men de förbenas med tiden.

Identifiera och namnge benen som ingår i axelleden

humerus (överarmsbenet)

scapula (skulderbladet), närmare bestämt caput humeri mot scapulas ledpanna (cavitas glenoidalis)

Identifiera och namnge benen som ingår i armbågsleden

humerus (överarmsbenet),

ulna (armbågsbenet)

radius (strålbenet)

Identifiera och namnge benen som ingår i höftleden

femur (lårbenet)

os coxae/bäckenbenet (närmare bestämt caput femoris mot acetabulum)

Identifiera och namnge benen som ingår i knäleden

femur (lårbenet)

tibia (skenbenet)

patella (knäskålen)

ibland nämns även fibula (vadbenet) som ligger nära men inte direkt i själva ledens huvudledyta

Vilka är de tre huvudsakliga bencellstyperna och vilka funktioner har de?

osteoklaster - nedbryter benvävnad (aktiviteten påverkar av PTH och kalcitonin och östrogen)

Osteoblaster - bygger upp ny benvävnad 

Osteocyter - mogna osteoblaster som håller ihop vävnaden

hur påverkar östrogen benhälsan?

Östrogen har en viktig skyddande roll för skelettet genom att reglera balansen mellan benuppbyggnad och bennedbrytning:

• Östrogen hämmar osteoklasternas aktivitet – det minskar bennedbrytningen genom att dämpa bildningen och överlevnaden av osteoklaster.

• Östrogen bidrar indirekt till att främja osteoblaster (benuppbyggande celler), vilket gynnar benbildning.

• Östrogen påverkar även regleringen av RANKL/OPG-systemet (ett signalsystem som styr osteoklastaktivering) – lågt östrogen leder till ökad RANKL-aktivitet, vilket stimulerar fler och mer aktiva osteoklaster.

Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt benbildning.

Direkt benbildning (intramembranös ossifikation):

Ben bildas direkt från mesenkymala celler utan brosk som mellansteg. Förekommer i kraniets plattben och clavicula.

Indirekt benbildning (endokondral ossifikation):

En broskmall bildas först och ersätts sedan successivt av benvävnad. Förekommer i långa rörben, kotor och revben – och det är denna process som ger upphov till epifysplattan och möjliggör längdtillväxt.

Hur påverkar belastning skelettets remodelleringsprocess

Wolffs lag – benet anpassar sin massa och inre struktur efter de mekaniska krav som ställs på det.

Vid regelbunden belastning signalerar osteocyterna till osteoblasterna att öka sin aktivitet, vilket leder till ökad syntes av osteoider och mineralisering vilket innebär mer nybildning av benvävnad. Samtidigt hämmas osteoklasternas relativa aktivitet, vilket minskar nedbrytningen. nettoresultatet blir att benmassan ökar.

hur påverkar kalcitonin kontra PTH benvävnaden?

• PTH (parathormon, från bisköldkörtlarna) frisätts vid lågt blodkalcium. Det höjer blodkalcium genom att stimulera osteoklaster (bennedbrytning → kalcium frigörs), öka kalciumåterupptag i njurarna, och aktivera D-vitamin (ökat kalciumupptag i tarmen).

• Kalcitonin (från sköldkörtelns C-celler) frisätts vid högt blodkalcium. Det sänker blodkalcium genom att hämma osteoklaster och öka kalciumutsöndringen via njurarna.

hur påverkar fysisk aktivitet skelettet?

Mekanisk belastning (t.ex. viktbärande träning, gång, styrketräning) stimulerar osteoblaster att bilda ny benvävnad – kroppen anpassar benets styrka efter den belastning det utsätts för. ökad beslastning ger ökad bentäthet och benmassa.

Under embryoutvecklingen utvecklas segmentella strukturer vid sidan om notochorden, dessa uppträder först under v 3 och det bildas totalt 42-44 par av dessa strukturer. Vad heter strukturerna och vilka vävnads/organgrupperingar ger de upphov till?

somiter heter strukturerna, utvecklas från paraxiala mesodermet.

• Sklerotom (den inre delen): Ger upphov till brosk och benvävnad, som bildar ryggraden och delar av skallen.

• Myotom (mellan delen): Ger upphov till all skelettmuskulatur i kroppen (bål, extremiteter och huvud).

• Dermatom (den yttre delen): Ger upphov till dermis (läderhuden) i huden och underhudsfett.

Cellens adaptationsfömåga kan avspeglas på olika sätt. Definiera hur atrofi yttrar sig i vävnaden, samt jämför denna med hypertrofi.

Celler anpassar sig till förändrad belastning, minskad stimulering eller skada ger tydliga strukturella förändringar i vävnaden.

• Atrofi innebär en minskning av en vävnads eller ett organs storlek. enskilda cellerna krymper på grund av förlust av cellsubstans (proteiner och organeller).

• Hypertrofi innebär att vävnaden eller organet ökar i storlek. Cellerna sväller (ökad proteinmassa och organeller)

vad betyder atrofi?

minskning av en vävnads eller ett organs storlek.

I vävnaden yttrar sig atrofi på följande sätt:

• Minskad cellvolym: Cellerna blir mindre, men de är initialt inte döda.

• Ökad proteinnedbrytning

• Autofagi: Cellerna bryter ner sina egna organeller i vakuoler för att överleva energibrist.

vad betyder hypertrofi?

Hypertrofi betyder att en vävnad eller ett organ ökar i storlek för att de enskilda cellerna blir större.

• Ökad proteinsyntes: Cellen producerar mycket mer nya proteiner och organeller än vanligt.

• Minskad proteinnedbrytning: Den normala nedbrytningen (via ubiquitin-proteasomsystemet) bromsas upp för att de nya proteinerna ska kunna ansamlas och bygga upp cellen.

vad betyder apoptos?

programmerad celldöd. används för att städa bort celler som är gamla, skadade eller inte längre behövs, utan att skada omgivningen.

• Membranet förblir intakt: Under hela processen håller sig cellmembranet helt. Det spricker inte.

• Cellen krymper: Cellen och dess kärna kondenseras och blir mindre.

• Ingen inflammation: Eftersom cellmembranet är intakt läcker inga skadliga eller frätande enzym ut i den omgivande vävnaden. Därför orsakar apoptos ingen inflammation

vad betyder nekros?

nekros en okontrollerad, passiv celldöd som sker till följd av en akut yttre skada (till exempel syrebrist vid en hjärtinfarkt, gifter, brännskador eller infektioner)

• Cellen sväller och spricker: Till skillnad från vid apoptos förlorar cellen förmågan att reglera sin vätskebalans. Cellen och dess organeller sväller upp tills cellmembranet spricker.

• Innehållet läcker ut: När membranet går sönder läcker cellens alla frätande enzymer och toxiska innehåll ut i den omgivande vävnaden.

• Kraftig inflammation: Det utläckta cellinnehållet irriterar granncellerna och aktiverar immunförsvaret, vilket alltid leder till en inflammationsreaktion med rodnad, svullnad och smärta.

• Alltid patologiskt

Beskriv utseende, funktion och förekomst hos flerradigt cilierat cylinder epitel ?

Flerradigt (pseudostratifierat) cilierat cylinderepitel

Enkelt skikt med kärnor på olika höjder ("falska lager"), toppat med cilier och insprängda bägarceller.

Funktion: Fångar upp och transporterar bort partiklar med slem och cilier.

Var: Luftvägarna (näshåla, trachea, bronker).

Beskriv utseende, funktion och förekomst hos flerskiktat oförhornat platt epitel?

Flerskiktat (stratifierat) oförhornat skivepitel (platt epitel)

Flera celllager; platta ytceller med levande kärnor (inget keratin). Funktion: Skyddar mot nötning och hålls fuktigt. Var: Munhåla, matstrupe, vagina, cornea.

Beskriv utseende, funktion och förekomst hos enkelt cylinderepitel

Utseende: Ett lager höga, pelarlika celler med ovala kärnor i botten. Funktion: Absorption och sekretion (slem/enzymer).

Var: Tarmkanalen, matsäcken, gallblåsan och äggledarna.

Beskriv utseende, funktion och förekomst hos enkelt plattepitel

Utseende: Ett lager extremt tunna, platta celler med avlånga kärnor. Funktion: Snabb diffusion, filtration och minskad friktion.

Var: Alveoler, blodkärl (endotel), serösa hinnor (mesotel), Bowmans kapsel.

Förklara skillnaden mellan direkt och indirekt benbildning och ge exempel på var respektive process kan förekomma

Vid direkt (intramembranös) benbildning bildas ben direkt från mesenkymal bindväv utan broskmellansteg – mesenkymceller blir osteoblaster som bildar benmatrix direkt. Detta sker t.ex. i skallens platta ben (som os frontale och ossa parietalia) och delar av clavikeln.

Vid indirekt (endokondral) benbildning bildas ben istället via en broskmodell som successivt ersätts av benvävnad. Detta sker i rörben (t.ex. femur, humerus), kotor och bäckenben, och är även den process som ligger bakom längdtillväxt i epifysplattan

Vad är den främsta strukturella skillnaden mellan oförhornat och förhornat flerskiktat plattepitel?

Rökning utsätter luftvägarna för kronisk irritation. Detta kan leda till att det flerradiga cylinderepitelet ersätts av ett mer tåligt flerskiktat plattepitel. Vad kallas denna form av reversibel cellanpassning?

metaplasi

Namnge de tre groddbladen som bildas under tredje fosterveckan (gastruleringen), och ge två exempel på vad varje groddblad ger upphov till hos den färdiga individen.

Under gastruleringen i tredje fosterveckan bildas tre groddblad:

• Ektoderm → bildar epidermis och nervsystemet

• Mesoderm → blir skelettmuskulatur/skelett och hjärta/blodkärl

• Endoderm → bildar epitel i mag-tarmkanalen och lungorna

Definiera hypertrofi i cell eller vävnad, samt ge ett exempel på närr denna anpassning sker?

Definition: Celler blir större i storlek (ej fler).

Exempel: Muskeltillväxt vid träning (fysiologisk) eller hjärtförstoring vid högt blodtryck (patologisk)

Ange var du hittar nedanstående epiteltyper.

1. Flerskiktat platt epitel

1. Flerskiktat platt epitel

• Oförhornat: munhåla, esofagus, vagina, cornea

• Förhornat: epidermis (huden)

Ange var du hittar nedanstående epiteltyp.

1. Enskiktat platt epitel

Enskiktat platt epitel

• Alveoler i lungorna

• Endotel (blodkärlens insida)

• Mesotel (peritoneum, pleura, pericardium)

• Bowmans kapsel i njuren

Ange var du hittar nedanstående epiteltyp.

1. Övergångsepitel

Övergångsepitel (urotel)

• Urinvägarna: njurbäcken, uretär, urinblåsa, del av uretra

Ange var du hittar nedanstående epiteltyp.

1. Enskiktat cylindriskt epitel

Enskiktat cylindriskt epitel

• Magsäcken (ventrikeln)

• Tarmen (tunntarm och tjocktarm)

• Livmodern (endometriet)

• Gallblåsan

Vilken roll spelar D-vitamin och kalcium i benbildningen?

• Kalcium ger benet dess styrka och hårdhet.Kalcium utgör tillsammans med fosfat den mineral som gör skelettet hårt och hållfast (hydroxiapatit).Utan tillräckligt med kalcium kan inte ny benvävnad mineraliseras korrekt, vilket leder till svagare ben.

• D-vitamin möjliggör effektivt kalciumupptag och reglerar balansen i kroppen. 

  • Stimulerar kalciumupptag i tarmen: D-vitamin ökar upptaget av kalcium från kosten i tunntarmen, vilket är nödvändigt för att kroppen ska få tillräckligt med kalcium till benvävnaden. 

  • Reglerar kalcium- och fosfatnivåer i blodet: D-vitamin hjälper till att hålla dessa nivåer inom rätt intervall, vilket är nödvändigt för normal mineralisering av skelettet.

  • ​​​​ Påverkar osteoblaster och osteoklaster: D-vitamin främjar mognaden av osteoblaster (benuppbyggande celler) och reglerar aktiviteten hos osteoklaster (bennedbrytande celler).

Tillsammans är de avgörande för normal benbildning och för att upprätthålla ett starkt skelett genom hela livet.

Gastrocnemius och Soleus bildar tillsammans våra vadmuskler. Vilka rörelser kan dessa muskler utföra

Gastrocnemius och soleus utför tillsammans plantarflexion i fotleden (stå på tå). Eftersom gastrocnemius även korsar knäleden bidrar den dessutom till flexion i knäet, vilket soleus inte gör eftersom den bara korsar fotleden.

Hos skelettmuskler finns olika typer av muskelfibrer. Vad är sant gällande typ 1 fiber

Typ I fibrer har god förmåga att förbränna fett och kolhydrater under långvarigt arbete

Muskler som är involverade i vår hållning (så kallade posturala muskler), som jobbar under lång tid och med relativt låg kraft består till största delen av typ I fibrer

Beskriv stegvis vad som sker i skelettmuskelcellen vid en muskelkontraktion. Startpunkten i ditt svar är när en aktionspotential i motorneuronet ska föras över till en muskelcell. r

Aktionspotential i motorneuron → ACh frisätts → binder receptorer på sarkolemmat → aktionspotential i muskelcell → sprids via T-tubuli → Ca²⁺ frisätts från SR → Ca²⁺ binder troponin → tropomyosin flyttas → myosin binder aktin → kraftslag (ATP-beroende) → filamenten glider → kontraktion → Ca²⁺ återupptas i SR → relaxation.

En patient med långvarig immobilisering efter en ryggoperation upplever ökad
benskörhet. Förklara mekanismen bakom detta.

Benvävnad kräver mekanisk belastning för att osteoblaster ska stimuleras till benuppbyggnad (Wolffs lag). Vid immobilisering minskar belastningen kraftigt, vilket gör att balansen mellan osteoblast- och osteoklastaktivitet förskjuts mot ökad resorption. Benmassan minskar därför gradvis, vilket leder till benskörhet (disuse-osteoporos)

En äldre man med osteoporos behandlas med kalcium och D-vitamin. Förklara hur
dessa ämnen påverkar skelettet

D-vitamin behövs för att kalcium ska kunna absorberas i tarmen. Kalcium används sedan för att mineralisera benmatrix till hydroxyapatit, vilket ger skelettet dess hårdhet.

Tillsammans minskar de risken att kroppen bryter ner skelettet för att frigöra kalcium. vilket motverkar den benskörhet som ses vid osteoporos

vad är tvärbryggscykeln?

Tvärbryggscykeln är den process där myosinhuvudet binder till aktin (tvärbrygga), drar aktinfilamentet i ett kraftslag (då Pi och sedan ADP frisätts), släpper när nytt ATP binder, och sedan laddas om (ATP hydrolyseras till ADP+Pi) inför nästa cykel. Detta upprepas så länge Ca²⁺ och ATP finns, och gör att filamenten glider mot varandra så att muskeln kontraherar.