Biologi 1

Allel

Vi kan ha flera alternativa former av en gen, som alla kodar

för en viss egenskap. En allel är en genvariant.

Arvsanlag

Arvsanlagen, de gener som vi har, d.v.s. långa strängar av
DNA. Arvsanlagen påverkar hur vi kommer att se ut och
hur vår kropp fungerar.

ATP

Är en förkortning av engelskans adenosine triphosphate
(på svenska adenosintrifosfat). ATP är en energirik
molekyl som finns i alla celler. Den används som bränsle i
cellernas ämnesomsättning vid energikrävande processer.

Autosomala kromosomer

Till de autosomala kromosomerna räknas alla kromosomer
förutom könskromosomerna. Människan har totalt 23 par
kromosomer varav 22 par är autosomala kromosomer och
ett par är könskromosomer.

Basparning

Syftar på de vätebindningar som finns mellan kvävebaserna
i nukleinsyror. A basparar alltid med T (gäller DNA) eller
U (gäller RNA), medan G alltid basparar med C och vice
versa.

Befruktning

Befruktningen sker då spermien smälter samman med
äggcellen varvid en zygot (befruktad äggcell) bildas.

Budbärar-RNA

Se mRNA.

Cellcykeln

Cellcykeln är den process som en eukaryot cell genomgår
då den tillväxer och delar sig till två identiska celler, s.k.
dotterceller. Man delar in cellcykeln i olika faser, t.ex.
interfasen – då replikation och tillväxt sker – eller mitosen
– då det genetiska materialet separeras och hamnar i
vardera av de två nya cellerna.

Centrala dogmat

Det centrala dogmat kan ses som informationsflödet i
cellen från DNA till protein via RNA. Vid replikationen
bildas en identisk DNA-kopia medan budbärarmolekylen
mRNA bildas vid avskrivningen (transkriptionen). mRNA
används sedan som mall vid translationen, då ribosomen
översätter budskapet till en aminosyrasekvens under
proteinsyntesen.

Deoxiribonukleotid

Se nukleotider.

Dihybrid klyvning

Man följer nedärvningen av hur två olika egenskaper, som

bestäms av två olika gener sker.

Diploida celler

Diploida celler har dubbel kromosomuppsättning, det
vill säga två kromosomer av varje slag. Den resulterande
zygot som bildas då en spermie befruktat en äggcell får en
diploid kromosomuppsättning, en kromosomuppsättning
från mamman och en från pappan. En diploid
kromosomuppsättning har beteckningen 2n.

DNA-polymeras

Denna enzymklass är verksam vid replikationen,
kopieringen av DNA, och katalyserar (påskyndar) denna
process.

Dominanta anlag

Det räcker att man ärver ett dominant anlag för
egenskapen i fråga för att egenskapen ska visa

Exoner

De delar av en gen som kodar för ett protein.

Fenotyp

De egenskaper som individen uppvisar och som beror på

genotypen samt miljön.

Fria radikaler

Fria radikaler är molekyler eller atomer som har en eller
flera opariga elektroner i sitt yttersta skal. De är därför
instabila och mycket reaktiva. Om de reagerar med viktiga
molekyler i cellen, som till exempel DNA, kan de orsaka
skador som antas spela en stor roll vid både åldrandet och
uppkomsten av cancer.

Genotyp

De arvsanlag (gener) som kodar för en viss egenskap hos

en individ.

Haploida celler

Celler med en enkel kromosomuppsättning, det vill säga
en kromosom av varje slag. Man brukar beteckna denna
enda kromosomuppsättning med ett n. Könsceller har en
haploid kromosomuppsättning.

Histoner

Histoner är en grupp proteiner som DNA-molekyler hos

eukaryoter viras upp kring.

Homologa kromosomer

I diploida celler finns kromosomerna i par. Vi har ärvt den
ena kromosomen i varje par av vår pappa och den andra
av vår mamma. Homo betyder lika och varje homologt par
bär på samma gener i samma ordning, men allelerna kan
skilja sig åt. Varje homologt par är också lika vad det gäller
storlek och struktur.

Inavel

Fortplantning där individerna som fortplantar sig med

varandra är nära släkt.

Intermediär nedärvning

När ingen av generna i ett genpar dominerar över
den andra utan de är jämnstarka så att avkommans
fenotyp blir en blandning av föräldrarnas fenotyper. Ett
exempel på detta är om man korsar en homozygot röd
lejongapsblomma med en homozygot vit lejongapsblomma
och alla avkommor blir rosa.

Introner

De delar av en gen som skrivs av, transkriberas, men
vars mRNA sekvens sedan klipps bort, splitsas. Dessa
nukleotidsekvenser kodar alltså inte för proteiner.

Kloning

När individer som har samma arvsanlag bildas genom
könlös förökning, t.ex. när en växt skjuter skott eller en
bakterie delar sig.

Kodominant nedärvning

När ett allelpar (CWC
R
) där både allel CW och allel CR
båda
kommer till uttryck i fenotypen hos en heterozygot individ
(CWC
R
). Ett exempel på kodominans är nedärvningen
av blodgrupper i AB0 systemet där allelerna A och B är
kodominanta. Har man blodgrupp AB uttrycks både
antigen A och antigen B på de röda blodkropparnas
cellmembran.

Komplementär

Man säger att basparningen mellan kvävebaserna är
komplementär eftersom baserna paras ihop specifikt (se
basparning). De båda strängarna i DNA blir på så sätt
komplementära kopior av varandra och den ena kan
återskapas om den andra finns som mall.

Konjugation

Ett sätt för en bakterie att överföra genetiskt material till
andra bakterier med hjälp av sexpili, s.k. könsutskott.

Korsning

Genom att korsa – selektivt fortplanta – olika individer kan
man studera vilka egenskaper avkommorna får. I klassisk
genetik används korsningsscheman där man studerar hur
olika egenskaper ärvs om man kombinerar/korsar föräldrar
med olika egenskaper.

Kromosomer

Kromosomer är mikroskopiskt synliga strukturer i cellen
som man kan studera under celldelningen. Strukturellt
består de eukaryota kromosomerna av DNA som är
tätpackat runt histoner (proteiner). Pratar man om
prokaryota celler brukar man benämna deras genetiska

material (som består av en enda lång, cirkulär DNA-
molekyl) för bakteriekromosom, trots att den inte är

uppvirad kring proteiner.

Könsbundna anlag

Är anlag som är bundna till könskromosomerna, d.v.s. de
gener som har sitt locus på X- eller Y-kromosomen.

Könsceller

Kallas även för gameter och innefattar ägg, spermier och

pollen.

Könskromosomer

X- och Y-kromosomerna kallas gemensamt för

könskromosomer.

Locus

En gen kan ses som ett avsnitt DNA som har en bestämd
plats på en kromosom i ett kromosompar och denna plats
kallas för ett locus.

Meios

Reduktionsdelning varvid antalet kromosomer halveras

och könsceller bildas.

Mitos

Mitosen är delningen av en cells genetiska material så att
de två resulterande dottercellerna blir genetiskt identiska.
Mitosen delas in i fyra olika faser: profas, metafas, anafas
och telofas.

Monogena egenskaper

Monogena egenskaper är egenskaper som bara påverkas av

en gen d.v.s. allelerna i ett locus.

Monohybrid nedärvning

Hur nedärvningen av en egenskap som bestäms av ett enda

genpar sker.

mRNA

Budbärar-RNA (förkortningen kommer av engelskans
messenger-RNA), den molekyl som överför det genetiska
budskapet från DNA i cellkärnan till ribosomerna.
I ribosomerna används informationen till att länka
samman aminosyrorna i rätt ordning till det protein som
motsvarande gen kodade för.

Multigena egenskaper

En egenskap som påverkas av flera olika gener.

Ofullständig dominans

Se intermediär nedärvning.

Polygena egenskaper

Polygena egenskaper är egenskaper som påverkas av fler än

en gen.

Recessiva anlag

För att egenskapen ska uppvisas krävs det att man har ärvt
två recessiva anlag, det vill säga att man är homozygot för
anlaget i fråga.

RNA-polymeras

Det enzym som är ansvarigt för att en att en mRNA kopia

bildas med DNA som mall.

rRNA

Ribosomalt RNA (förkortat rRNA) utgör tillsammans med
proteiner de beståndsdelar som bygger upp ribosomerna.

Sekvens

Ordningsföljd. Man brukar tala om proteiners
aminosyrasekvens och då menar man ordningen av
de ingående aminosyrorna. Man pratar också om
nukleotidsekvensen hos DNA och RNA. Då menar man
ordningen av nukleotider i DNA eller RNA.

Skräp-DNA

kodar för några proteiner för skräp-DNA. Man vet ännu
inte vilken funktion skräp-DNA har, men 98 % av allt DNA
du har i dina celler är skräp-DNA.

Spermie

Den manliga könscellen.

(Differentiell) splitsning

Den process som klyver bort introner från det
nytillverkade mRNA:t och lämnar kvar enbart exonerna,
den sekvens som sedan översätts till protein av
ribosomerna. Ibland klipps även delar av vissa exoner
bort. Det kallas för differentiell splitsning. Detta kan ge
upphov till olika varianter av mRNA, och därmed olika
proteinvarianter från en och samma gen.

Styrsekvens

Styrsekvensen är en sekvens som sitter vid beskrivningen
(genen) för ett protein och som innehåller information
om hur mycket och i vilka celler mRNA:t för proteinet ska
bildas.

Systerkromatider

De två DNA-molekyler som ingår i en replikerad

kromosom.

Transkription

Processen där DNA i cellkärnan används som mall för att
bilda mRNA, som är en komplementär kopia av ett avsnitt
DNA motsvarande en gen.

Translation

Ordet translation kommer från engelskan och betyder
översättning. I genetiken innebär translationen
att den genetiska informationen översätts till en
aminosyrasekvens.

tRNA

T:et i tRNA är en förkortning av engelskans transfer som
betyder överföring. tRNA är en molekyl som för fram
aminosyror till ribosomen under translationen. För varje

ord på mRNA-molekylen finns en matchande tRNA-
molekyl som då den aktiverats binder till en av kroppens

20 olika aminosyror.

X-bundna anlag

Anlag som är könsbundna och vars gener enbart finns på
X-kromosomen. Exempelvis finns genen som kodar för
färgseende på X-kromosomen.

X-kromosom

Den kromosom som om den finns i dubbel uppsättning
(XX) leder till utvecklingen av en hona hos människor och
många andra djurarter.

Y-kromosom

Den manliga kromosomen. En individ som bär på en
Y-kromosom är hos människor och många andra djurarter
oftast en hane.

Zygot

Vid befruktningen sammansmälter spermien med ägget
och bildar en zygot som är en befruktad äggcell.