viktiga begrepp inom externredovisning, principer, osv.
Tillgångar (2 sorter)
Anläggningstillgångar: tillgångar som är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Består av materiella, immateriella och finansiella.
Omsättningstillgångar: andra tillgångar än anläggningstillgångar (finns i företaget under en kortare tidsperiod). Lager, fordringar, likvida medel.
Hur eget kapital påverkas (formel)
EKIB + insättning – uttag + periodens resultat = EKUB
Inkomst (utgift)
den ekonomiska ersättning som ett företag kräver för tillhandahållanden tjänst eller vara. Inkomsten uppkommer vid försäljningstillfället.
Utgift (inkomst)
den ekonomiska ersättning som ett företag krävs på för att anskaffa resurser. Utgiften uppkommer vid anskaffningstillfället.
intäkt (kostnad)
försäljningsvärdet av de prestationer (varor eller tjänster) som levererats eller utförts under en viss period
Kostnad (intäkt)
anskaffningsvärdet för de resurser företaget förbrukar under en viss period (vanligen ett räkenskapsår)
in- och utbetalning
Är in- eller utflöde av likvida medel, dvs. kassaflöden. Detta sker när någonting betalas, men det betyder inte att man har levererat/mottagit en tjänst eller vara som motsvarar in/utbetalningen. Dvs. In- och utbetalningar kan vara förskjutna från faktisk prestation eller förbrukning
baskontoplanen
· Tillgångar [1]
· Eget kapital och Skulder [2]
· Intäkter (inkomster) [3]
· Kostnader (utgifter) [4–7]
· Intäkter och kostnader som inte hör till primära verksamheten [8]
Mervärdesskatt (moms)
Ingående moms = varor eller tjänster in (avdragsrätt när man köper in varor med moms) —> Momsfordran.
Utgående moms = varor eller tjänster ut (försäljning). (ska lägga på moms på varor/tjänster) —> Momsskuld.
Momssatser
25% (majoriteten av varor/tjänster)
12% (livsmedel, hotell, camping)
6% (tidningar, böcker, taxi, buss, tåg)
Momsfritt (sjukvård, tandvård, bank och försäkring)
inventarier (kostnad eller anläggningstillgång?)
Korttidsinventarier/inventarier av mindre värde får företag, enligt K3, kostnadsföra, när inventarier har en nyttjandeperiod som uppgår till högst 3 år (i linje med IL) eller som är av mindre värde. Väsentliga belopp räknas till ett halvt prisbasbelopp eller mer (för 2025 hälften av 58 800 kr).
Annars anläggningstillgång
bokföring av inköp utländsk valuta
Direkt matchning: inköp registreras på kontogrupp 14 och kostnad registreras (kontogrupp 40–45) sedan när uttag från lager görs. Detta är lite mer komplicerat då man måste ha en bruttomarginal och sedan beräkna kostnaden när man säljer varorna. Gör detta då man ett lager av råvaror kan vara en tillgång.
Bokslutsmatchning: inköp registreras på kontogrupp 40–45 och matchning av intäkter och kostnader sker först vid bokslut. Detta är lättare, då man kostandsför inköpet och sedan vid årets slut räknar ut den totala kostanden för sålda varor och vad lagret är värt.
Oavsett måste lagervärdering göras och bokföras på balansdagen!!
traktamente
ersättning vid tjänsteresor som ska täcka ökade levnadskostnader. I Sverige 2025 är det för heldag 290 kr (halvdag 145 kr).
interimsfordringar
förutbetalda kostnader: utgifter som har bokförts men som inte har förbrukats och därför inte ska redovisas som kostnader för perioden
upplupna intäkter: inkomster som vid bokslutet inte har bokförts men som motsvarar en prestation och därför ska redovisas som intäkt för perioden
interimsskulder
förutbetalda intäkter: inkomster som har bokförts men som inte motsvarar någon prestation och därför inte ska redovisas som intäkter för perioden
upplupna kostnader: utgifter som vid bokslutet inte har bokförts men som motsvarar en resursförbrukning och därför ska redovisas som kostnader för perioden
Bruttometoden
Bokföring sker i början av året förs eventuella ingående balanser på fordran/skuldkontona till respektive kostnads/intäktskonto och sedan bokföra löpande årets transaktioner på dessa konton för att sedan vid periodens slut boka bort den del som är fordran/skuld vid periodens slut.
nettometoden
Man låter fordran/skuld kontot vara vilande och bokför periodens transaktioner på intäkt/kostnadskontot för att vid periodens slut justera bokföringen med hänsyn till förändringen i fordran/skulden.
bruttoredovisningsprincipen (kvittning)
tillgångar och skulder, intäkter och kostnader samt fordringar och skulder får normalt inte kvittas mot varandra.
Det innebär att varje post måste redovisas separat. Ett företag kan alltså inte minska sina skulder genom att dra av tillgångarna direkt i redovisningen. Samma sak gäller för intäkter och kostnader - en intäkt får inte “nollas ut” genom att kvitta den mot en kostnad.
enhetsprincipen
företags förmögenhet är skild från ägares förmögenhet, och den valda redovisningsenheten måste definieras
Exempel: om du äger ett företag får du inte använda företagets pengar för privata utgifter eller blanda ihop företagets skulder med dina egna.
försiktighetsprincipen
bedömningar som görs under osäkerhet ska göras med rimlig försiktighet så att värdet på tillgångar och intäkter inte överskattas och så att värdet på skulder och kostnader inte underskattas
fortlevnadsprincipen
företaget förutsätts fortsätta sin verksamhet inom överskådlig tid. om det föreligger eller förutsätts händelser eller förhållanden som medför betydande tvivel om företagets förmåga att fortsätta verksamheten (minst 12 månader efter balansdagen) ska upplysningar lämnas om skälen för dessa tvivel
man ska sköta företaget som om de ska finnas för evigt
kongruensprincipen
alla intäkter och kostnader ska redovisas via resultaträkningen. det innebär att förändringen i eget kapital under en period, exkl. ägartransaktioner, motsvaras av periodens resultat
kontinuitetsprincipen
den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för närmast föregående räkenskapsår
matchningsprincipen
man utgår från periodens intäkter och fastställer sedan kostnaderna genom att bestämma vilken resursåtgång som krävts för att generera intäkterna
monetärprincipen
beloppen i redovisningen ska anges i företagets redovisningsvaluta. denna princip brukar även innebära att man utgår från att penningvärdet är stabilt
objektivitetsprincipen
redovisningen ska i möjligaste mån anknyta till händelser som kan verifieras och så långt som möjligt grunda sig på objektiva ställningstaganden
periodiseringsprincipen
intäkter och kostnader som avser räkenskapsåret ska redovisas denna period, oavsett tidpunkt för betalning
principen om ekonomisk innebörd framför juridisk form
transaktioner samt andra händelser och förhållanden ska redovisas och presenteras i enlighet med sin ekonomiska innebörd
principen om historiska anskaffningsvärden
utgångspunkten för värdering av tillgångar och skulder är det historiska anskaffningsvärdet
principen om konsekvent tillämpning och jämförbarhet
begrepp och principer samt värderingsgrunder ska tillämpas på ett likartat sätt för liknande transaktioner och andra händelser, dels i ett och samma företag under en längre tid, dels i olika företag
principen om post-för-post-värdering (individuell värdering)
de olika beståndsdelar som balansräkningens poster består av ska värderas var för sig
realisationsprincipen
endast under räkenskapsårets konstaterande intäkter får redovisas i resultaträkningen
väsentlighetsprincipen
företaget får avvika från redovisningsbestämmelser om följden av avvikelsen inte är väsentlig, dvs. påverkar en användares beslut. det kan ex. innebära att endast utgifter och inkomster som uppgår till större belopp (i relation till företagets storlek) behöver periodiseras. mindre utgifter kan i sådana fall kostnadsföras och minde inkomster intäktsföras även om de omfattar flera perioder
bruttomarginal
beskriver produkternas lönsamhet
rörelsemarginal
beskriver rörelsens normala lönsamhet
nettomarginal
beskriver bidraget till ägarnas lönsamhet och vad som kan delas ut i aktieutdelning
likviditet
betalningsförmåga på kort sikt
soliditet
betalningsförmåga på lång sikt
lönsamhet
resultat i förhållande till eget och främmande kapital (skulder)
marginal
resultat i förhållande till nettoomsättning
rörelsekapital
skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder
dotterbolag
moderbolag äger, eller kontrollerar, mer än 50% av rösterna
intresseföretag
moderbolag äger, eller kontrollerar, mer än 20% och upp till 50% av rösterna
minoritetsintresse
del av dotterbolag som inte ägs av moderbolaget
holdingbolag
moderbolag som inte bedriver verksamhet, endast ägande
avsättningar
ska redovisas om de på balansdagen är säkra eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Avskrivningar och nedskrivningar får inte redovisas som avsättningar.