Redovisning 2

Ekonomistyrning

Handlar om att hushålla med resurser och säkerställa att de används för att nå organisationens mål.

Strategisk nivå

Långsiktig planering för att uppfylla visionen och målen på tre till fem års sikt.

Finansiella logiken

Planera och följa upp verksamheten utifrån ett finansiellt perspektiv med fokus på pengar.

Business controller

Ansvarar för strategiska frågor och arbetar nära organisationsledningen.

New Public Management (NPM)

En rad reformer inom styrning och ledning av offentliga verksamheter.

Aktieägarperspektiv

Fokus på att skapa vinst och ägarvärde för aktieägare.

Intressentperspektivet

Tar hänsyn till olika intressenters intressen för att skapa värde.

Triple Bottom Line

Ekonomiskt, socialt och miljömässigt värdeskapande för organisationer.

Hållbarhet

Att organisationer skapar värde utan att kommande generationer lider av dagens beteende.

Styrmix

Relationen mellan olika styrverktyg för att styra och utvärdera organisationens prestationer.

Ledningsstruktur

Handlar om ägarstyrning, intern chefsstruktur, ansvarsfördelning och horisontella grupperingar inom en organisation.

Organisationsstruktur

Fokuserar på hur den operativa verksamheten är organiserad, med vertikala, horisontella, matris- eller projektperspektiv.

Policyer och tillvägagångssätt

Används för att påverka beteenden, t.ex. tidsbegränsningar för tentamensresultat.

Administrativ styrning

Innefattar planering och uppföljning av budgetar samt olika mätsystem.

Belöningar och bonus

Innebär incitamentsstrukturer av formell och informell karaktär.

Kulturstyrning

Innefattar klaner, värderingar och symboler för att forma önskat beteende.

Inkomst

Ekonomisk ersättning vid avtal med kund.

Utgift

Ekonomisk kostnad för köpande organisationen.

Intäkt

Periodiserad inkomst redovisad när kundnyttan uppstår.

Kostnad

Periodiserad utgift redovisad när den förbrukas.

Resultat

Skapas av intäkter och kostnader, målet är noll för icke-vinstdrivande organisationer.

Balansräkning

Visar tillgångar, eget kapital och skulder vid en given tidpunkt.

Kassaflödesanalys

Presenterar in- och utbetalningar under en period för att förstå pengaflödet.

Produktivitet

Mäter prestationer genom kvantitet resurser och prestationer.

Effektivitet

Handlar om att göra rätt saker för att nå önskat resultat.

Ekonomiska effekter

Resultatet för en organisation (vinst/förlust) och för en individ (disponibel inkomst).

Sociala effekter

Förändringar hos människor eller organisationer som medarbetare, kunder och volontärer.

Miljömässiga effekter

Förändringar i miljön som land, hav, luft och djur.

Effektivitet

Förhållandet mellan värdet av effekter och resurser, visar om organisationen gör rätt saker.

Produktivitet och effektivitet

Förhållandet mellan att göra saker på rätt sätt och att göra rätt saker.

Organisationens mål

Skillnader mellan näringslivet och den offentliga sektorn gällande mål och medel.

Värdekedja

Organisationen som en kedja av aktiviteter för att skapa värde för kunden/användaren.

Matrisorganisation

En kombination av vertikala och horisontella perspektiv, där medarbetare har två chefer att rapportera till.

Risk för konflikt och maktkamp

Gemensamt ansvar mellan chefer från olika divisioner kan leda till konflikter kring resursfördelning och prioriteringar.

Oklar ansvarsfördelning

Risk för oklarhet kring vem som ansvarar för vad i en matrisorganisation, vilket kan leda till ineffektiva beslut och osäkerhet.

Oklar rapporteringsstruktur

Två chefer per medarbetare kan skapa förvirring kring vem medarbetarna ska rapportera till, vilket kan resultera i dubbelkommunikation.

Ansvarsstruktur

Organisationens centralisering/decentralisering syns i ansvarsstrukturen och fördelningen av ekonomiskt ansvar genom olika enheter som kostnads-, intäkts-, resultat- och lönsamhetsenheter.

Kostnadsenheter

Enheter som ansvarar för sina kostnader utan att påverka intäkterna, t.ex. produktions- och IT-avdelningar.

Standardkostnadsenhet

Enheter med förutbestämda kostnader för att producera varor/tjänster, fokuserar på kostnadseffektivitet.

Diskretionär kostnadsenhet

Enheter med total budget för verksamheten under året, vilket kan minska kostnadsmedvetenheten.

Intäktsenheter

Ansvarar för intäkter i organisationen och kan påverka intäkterna men inte produktionskostnader.

Resultatenheter

Ansvarar för både intäkter och kostnader, balanserar för att uppnå positiva resultat, men riskerar att prioritera sig själva.

Lönsamhetsenheter

Ansvarar för kostnader, intäkter och delar av balansräkningen, fokuserar på kapitalanvändning och effektiv resursanvändning.

Projektorganisation och ansvar

Projektägare finansierar och leder projektet, medan styrgruppen ansvarar för den övergripande ekonomistyrningen tillsammans med andra nyckelpersoner.

Projektledare

Personen ansvarig för att planera, koordinera och genomföra ett projekt för att uppfylla projektmålen inom beslutade ramar.

Projektmedarbetare

Individer som utför den operativa delen av ett projekt och kräver koordinering mellan projektledning och linjechefer för att tillhandahålla nödvändiga resurser.

Projektkontor

En administrativ enhet som administrerar och stödjer projekt, inklusive koordinering mellan projekt och utbildning av projektledare.

Nyckeltal

Mätvärden som ger relevant information för beslutsfattare, kan vara finansiella, icke-finansiella eller hybridnyckeltal.

Konceptuell dimension

En dimension av nyckeltal som reflekterar organisationens intresse och vikt för ett specifikt mätvärde, såsom nöjda medarbetare eller lönsamhet.

Teknisk dimension

En dimension av nyckeltal som beskriver hur de konstrueras, antingen som absoluta (enskilda tal) eller relativa (kvoter) nyckeltal.

Hybridnyckeltal

En kombination av finansiella och icke-finansiella nyckeltal för att ge en mer heltäckande bild av organisationens prestationer.

Drivande och släpande nyckeltal

Drivande nyckeltal styr beteendeförändringar på kort sikt, medan släpande nyckeltal ger en bakåtblickande översikt utan att specificera hur mål ska nås.

Icke-finansiella nyckeltal

Mätvärden som fokuserar på aspekter som personalomsättning, jämställdhet, frisktal, arbetsmiljö och kompetensutveckling för att bedöma organisationens prestationer.

Marknadsandel

Ett nyckeltal som visar företagets omsättning i förhållande till total omsättning på marknaden för att bedöma företagets styrka och konkurrenskraft.

Nöjdhet

Ett nyckeltal som mäter graden av kundnöjdhet, vanligtvis med hjälp av index som Nöjd-Kund-Index (NKI), för att utvärdera kundens syn på verksamheten.

Utbud av varor/tjänster

Ett nyckeltal som visar antalet varor eller tjänster inom en kategori för att bedöma organisationens attraktivitet för kunder och relationsskapande.

Processnyckeltal

Mätvärden som relaterar till organisationens processer och aktiviteter för att följa upp och förbättra dess verksamhet och ansvarsstruktur.

Kapacitetsutnyttjande

Faktiskt resursanvändning dividerat med total möjlig resursanvändning.

Genomströmning

Antalet enheter som passerar genom en process dividerat med resursåtgången, mäter produktivitet.

Produktivitet

Förhållandet mellan prestation och resursanvändning.

Klimatpåverkan

Mäts med volymen koldioxidekvivalenter per prestation.

Tidsåtgång

Mäter den faktiska tiden för en aktivitet och dess påverkan på verksamheten.

Kvalitetsrelaterade nyckeltal

Inkluderar kassations- och reklamationsgrad för att mäta kvalitet.

Prestanda

Mäter hur väl en vara/tjänst levererar sin funktionalitet jämfört med andra.

Tillgänglighet

Mäter kundens möjlighet att ta del av en vara/tjänst.

Räntabilitet

Förhållandet mellan resultat och kapital, viktigt för att bedöma lönsamhet.

Finansiell ställning

Visar hur organisationen finansierar sin verksamhet och dess belastningsförmåga.

Likviditet

Mäter organisationens betalningsförmåga på kort sikt, viktigt för överlevnad.

Balanserade styrkort

Ett styrverktyg som bryter ner organisationens vision och strategier i konkreta nyckeltal relaterade till finansiella och icke-finansiella perspektiv som kunder, processer och utveckling för att skapa en balanserad ekonomistyrning.

Ekonomiperspektivet

Perspektiv inom det balanserade styrkortet som fokuserar på nyckeltal av tillbakablickande karaktär relaterade till organisationens ekonomiska prestationer.

Kund-/brukarperspektivet

Perspektiv inom det balanserade styrkortet som handlar om relationen till kunder, marknaden och kundens uppfattning av organisationen.

Processperspektivet

Perspektiv inom det balanserade styrkortet som fokuserar på verksamhetens genomförande av processer med nyckeltal som beläggningsgrad, kassationer och genomsnittlig ledtid.

Utvecklingsperspektivet

Perspektiv inom det balanserade styrkortet som handlar om organisationens framtida förbättringar med nyckeltal som investeringar i ny teknologi och antal genomförda utbildningsdagar.

Benchmarking

En jämförelseprocess som kan vara intern (inom organisationen) eller extern (med andra organisationer) baserad på nyckeltal för att främja lärande och förbättringar inom ekonomistyrningen.

Lean

Ett styrverktyg för att förbättra effektivitet, produktivitet och kvalitet i tillverkningsprocesser med fokus på ständiga förbättringar, processorientering och kundvärde.

Processorientering

En motvikt eller komplement till funktionsorientering i organisationer, där förbättringsarbetet utförs av dem som utför arbetet istället för av högsta ledningen.

Nyckeltal

Används för att bidra till förbättringar på övergripande och lokal nivå i organisationen, vilket leder till viktigt lärande och verksamhetsutveckling.

Lean-principer

Inkluderar långsiktigt tänkande, rätt process för rätt resultat, värdeskapande genom medarbetarutveckling och ständig sökning efter grundorsaker till problem för att driva lärande.

DuPont-formeln

Nyanserar räntabilitet på totalt kapital genom att baseras på vinstmarginal och kapitalomsättningshastighet.

DuPont-modellen

Bryter ner DuPont-formeln för att tydliggöra finansiella samband och strategier för att öka lönsamheten i en organisation.

Hävstångsformeln

Visar samband mellan räntabilitet på eget och totalt kapital, totala skulder, samt affärsrisk och finansiell risk i en organisation.

Belöningssystem

Policys, processer och praxis för att belöna medarbetare baserat på kunskap, bidrag och kompetens, vilket är en viktig del av ekonomistyrningen.

Budget

En plan i kvantitativa termer för en tidsperiod, inkluderar försäljningsvolymer, kostnader, tillgångar och kassaflöden, och används för att allokera resurser, samordna, följa upp, motivera och kommunicera inom organisationen.

Inkrementalistisk budget

En budgetmodell där marginella tillägg görs utifrån föregående års budget, vilket resulterar i en ökning av den totala budgeterade nivån för kostnader och/eller intäkter.

Nollbasbudget

En budgetmodell som innebär en kontinuerlig granskning av verksamheten och budgetposterna utifrån ett strikt ekonomiskt perspektiv.

Prestationsbudget

En budgetmodell där resursfördelningen i organisationen bestäms av volymen av prestationer.

Aktivitetsbaserad budget

En budgetmodell som fokuserar på aktiviteter istället för funktioner och inkluderar identifiering av kostnadsdrivare för att underlätta förbättringar och ökad effektivitet.

Nedbrytningsmetoden

En metod för att skapa en budget där huvudbudgetar bryts ner till olika delbudgetar på olika nivåer i organisationen.

Uppbyggnadsmetoden

En metod där huvudbudgetar byggs upp baserat på delbudgetar från lägre nivåer och sedan "vandrar uppåt" i organisationen.

Iterativa metoden

En metod där budgeten skapas genom en växelverkan mellan nedbrytnings- och uppbyggnadsmetoden.

Budgetuppföljning

Processen där budgeterade värden jämförs med det faktiska utfallet för att identifiera avvikelser och bidra till lärande och ansvarsutkrävande i organisationen.

Rörlig budget

En budgetmodell som möjliggör ändringar baserat på förändringar i verksamheten och volymen av prestationer.

Flexibel budget

En mer avancerad rörlig budget som tar hänsyn till fler faktorer än volymen, såsom antal kunder och anställda, och uppdateras vid betydande förändringar.

Divisionskalkyl

Enkel och tidseffektiv kalkyl där kostnader för en period summeras och relateras till produktionsvolymen.

Normalkalkyl

Fördelar fasta kostnader till en normal volym, beräknar självkostnad per enhet.

Ekvivalentkalkyl

Används vid varierande material- eller tidsåtgång, beräknar självkostnad per ekvivalentmängd.

Påläggskalkylering

Beräknar självkostnad per enhet oberoende tidsperiod, med tvåstegsfördelning.

ABC-kalkylering

Fokuserar på aktiviteter som påverkar varan eller tjänsten, fördelar kostnader baserat på aktiviteter.

Bidragskalkylering

Beräknar täckningsbidrag och täckningsgrad för att analysera olika alternativs lönsamhet.

Investeringskalkyl

Används vid stora kapitalsatsningar för att minska osäkerhet och analysera investeringens fördelar.