Malnutrition och malabsorption

Varför behövs vitaminer?

De är organiska ämnen som behövs för meatabolismen, de fungerar som co-enzymer. De flesta behöver tillföras från kosten med undantag för vitamin D och B3. De är uppdelade i vattenlösliga och fettlösliga vitaminer:

• Fettlösliga: A, D, E och K

• Vattenlösliga: C och alla B-vitaminer

Vilken funktion har de fettlösliga vitaminerna och vilka bristsymtom finns?

• A (retinol): pigmentering i retina. Nattblindhet.

• D (calciferol): Ca²⁺ metabolism. Benskörhet.

• E (tocoferol): Antioxidant. Neuronal störning.

• K (flera molekyler): Koenzym för koagulation.

Vilken funktion och bristsymtom har de vattenlösliga vitaminerna?

• B1: Co-enzym. Perifer och central nervstörning.

• B2: Co-enzym. Slemhinne- och hudskörhet.

• B3 (nikotinsyra): Co-enzym, del av NADP. Pellagra (fotodermatit, demens och diarré).

• B5: Co-enzym. Perifer nervpåverkan.

• B6: Co-enzym. Nervpåverkan och psykiska påverkan, störd omsättning av fett.

• B7: Co-enzym. Rubbad omsättning av fett och kolhydrater, makrocytär anemi, neuralrörsdefekt.

• B9 (folsyra): Co-enzym. Makrocytär anemi.

• B12 (kobalamin): Co-enzym. Perniciös anemi.

• C: Co-enzym. Skörbjugg och störd sårläkning.

Vilken funktion har mineraler?

De har katalytiska eller syrebindande funktioner i kroppen men även strukturella funktioner (kalcium, fosfor). De är oorganiska ämnen.

Vilken funktion har salter och vilka brist/överskottssymtom finns?

• K: Intracellulär jon. Brist ger arytmi, muskelstörning och nervstörning. Överskott ger arytmi och asystoli.

• Na: Extracellulär jon. Brist ger konfusion och dehydrering. Överskott ger övervätskning, tarmstörning, ödem och hypertoni.

• Ca: Finns i skelett. Brist ger benskörhet och psykiatriska symtom. Överskott ger njursten,

• P: Finns i membranet. Brist ger refeedingsyndrom. Överskott ger njursvikt samt kalk och fosfatutfällningar i kärl.

• Cl: Extracellulär. Brist ger dehydrering och metabol alkalos. Överskott ger metabol acidos.

• Mg: Intracellulär. Brist ger tetani (kramp) och arytmi. Överskott ger muskelpåverkan, arytmi, asystoli och hypokalcemi.

Vilka mineraler finns och vilka brist/överskottssymtom finns?

• Fe: Binder O2. Brist ger anemi, trötthet och muskelsvaghet. Överskott ger leverskada, kardiomyopati, diabetes osv.

• Zn: Co-enzym. Brist ger tillväxtstörning, håravfall osv. Det är ovanligt med överskott.

• Cu: Enzymdel. Brist ger muskelsvaghet och neurosymtom. Överskott ger leversjukdom och neurosymtom.

• Se: Enzym. Brist ger muskelsvaghet och kardiomyopati. Överskott ger illamående, diarré och kardiomyopati.

• I: Tyreoideahormon. Brist ger struma, hypotyreos, mental retardation. Överskott ger hypertyreos.

Vilka spårämnen finns och vilka bristsymtom finns?

• Co: Vitamin B12. Perniciös anemi.

• Cr: Behövs för kolhydratsmetabolism. Brist ger hyperglykemi och perifer neuropati.

• Mn: Antioxidant. Brist ger dermatit, hårfärgsförändringar och hypotrombinemi.

• Mo: Aminosyra- och purinmetabolism. Brist ger medvetandepåverkan och hypourecemi.

• F: Mineralisering av ben och tänder. Brist ger karies.

Vilka faktorer styr vår aptit?

• Kognition: Stress, känslor och associationer.

• Smak: födospecifika egenskaper, cefal fas.

• Neuroendokrina: orexigena och anorexigena peptider i GI-kanalen samt parasympaticus/sympaticus.

• Gastrointestinala: Matens sammansättning, osmolalitet, tömningshastighet osv.

• Metabola: Spjälkning och upptag, levermetabolism.

Vilka orexigena respektive anorexigena hormoner finns?

Orexigena:

• Motilin

• Neuropeptid Y

• GABA

• Galanin

• Glukokortikoider

• AGRP

• Endocannabinoider

• Ghrelin

• Opioider

Anorexigena:

• CCK

• Kokain

• ACTH

• Gastrin

• Glucagon

• GLP-1

• Insulin

• Leptin

• TNF-a

Vilken effekt har GI-hormonerna?

• CCK: Stimulerar exokrina pankreas, GI-motilitet och kontraktion av gallblåsa.

• Sekretin: Stimulerar exokrina pankreas.

• GIP: Ökar aktivitet av inkretiner.

• Motilin: Ökar GI-motiliet.

• Ghrelin: Stimulerar hunger och frisättning av GH.

• Gastrin: Stimulerar saltsyraproduktion.

• PP: Pankreatiskt polypeptid. Mättnad och motilitet.

• Amylin: Motlitet.

• GLP-1: Ökar inkretin-aktivitet. Mättnad.

Vilka hormoner frisätts i ventrikeln och vilken funktion har dessa?

• Gastrin: Frisätts från G-celler i antrum och binder till parietalcellerna → ökad produktion av saltsyra.

• Ghrelin: Frisätts från X-celler och stimulerar orexigena neuron i hypothalamus samt frisättning av GH från hypofysen.

Vad är definitionen av malnutrition?

Nutritionsstatus där brist, överskott eller obalans av energi, protein eller andra näringsämnen har negativa effekter på vävnads- eller kroppsfunktion som ger ett försämrat kliniskt utfall.

• Övernutrition: Som ovan utan brist.

• Undernutrition: Som ovan men utan överskott. Brukas jämställs med malnutrition.

Vilka orsaker finns till malnutrition?

• Svält

  • Matbrist

  • Anorexia nervosa

• Organisk sjukdom

  • Försämrat intag

  • Försämrat upptag

  • Ökade förluster

  • Ökat behov

Vad är det metabola svaret på trauma?

Vid sjukdom eller trauma sker följande;

1. Frisättning av ACTH och GH → stresshormoner såsom adrenalin och kortisol frisätts. Samtidigt ökar glukagon och glukoneogenes i lever.

2. Proteinnedbrytning i skelettmuskler och ökad lipolys → mer cirkulerande fria fettsyror.

3. Inflammatoriska cytokiner frisätts.

4. Hypermetabolism och insulinresistens uppstår.

Vad är marasm och komplikationer?

En form av akut malnutrition. Brist på totalt kaloriintag råder, och ofta även brist på protein och andra näringsämnen. Inga fettdepåer finns.

Barn med detta får hypoglykemi, hjärtsvikt, hypotermi och infektioner.

Vad är kwashiorkor och komplikationer?

Akut malnutrition med protein- och energibrist. Vikten kan vara både låg och normal för åldern. Det uppstår anasarka → ett generaliserat ödem/svullnad som beror på proteinbrist. Det ger leversteatos, apati, tarmsvullnad och hypotermi.

Vad är kakexi?

Det är ett katabolt tillstånd med snabb förlust av muskelmassa och fett, orsakas av ett kronisk inflammatorisk tillstånd såsom cancer, hjärtsvikt, AIDS eller KOL. Det försämras av dåligt näringsintag sekundärt till aptitförlust.

Vad är sarkopeni?

Det är en åldersrelaterad förlust av muskelmassa med normal-, under- eller övervikt. Det beror på normalt åldrande, hormonella faktorer och inaktivitet. Startar vid 30-års åldern.

Vad är refeedingsyndrom (metabolt överbelastningssyndrom)?

Det är en livshotande komplikation till återupptag av vätska och näring hos svårt malnutrierade personer. Näringstillförsel ger insulinpåslag → glukos, protein, elektrolyter och vatten → intracellulärt → akut brist på B1, fosfat, kalium och magnesium extracellulärt (från extracellulärt compartment till intracellulärt).

Symtom är hjärtsvikt, konfusion och perifera ödem. Det är viktigt att tillföra B1 och långsamt öka kaloriintaget hos de med grav malnutrition.

Vilka symtom finns vid maldigestion/malabsorption?

• Ofrivillig viktnedgång

• Dålig tillväxt hos barn

• Diarré och steatorré

• Gasbesvär och buksmärtor

• Specifika bristsymtom

• Trötthet, depression

Vilka specifika bristsymtom finns?

• Anemi: järn, B12, folsyra, B6

• Osteoporos: ökad frakturrisk, deformiteter

• Muskelatrofi: Energi, protein

• Muskelsvaghet: Muskelkramp (K, Mg)

• Neuropati: Vit B12, B6, B1

• Nedsatt sårläkning: zink

• Blödningsbenägenhet: Vitamin K

Vad är kronisk autoimmun gastrit?

Det är en autoimmun sjukdom där parietalcellsantikroppar förstör parietalcellerna vilket minskar produktion av saltsyra i magsäcken. När parietalcellerna dör minskar även produktion av intrinsic factor som binder B12, det krävs för upptag i distala ileum.

Symtom är perniciös anemi (makrocytär), neuropati, bakteriell överväxt i tunntarm. Det bildas höga nivåer gastrin och minskat pepsinogen-A. Atrofi i magsäck syns.

Vilka typer av laktosintolerans finns?

Det finns 3 former av laktosintolerans;

• Primär ärftlig form: Utbytt baspar i MCM6-genen som reglerar laktas-genen. När laktos inte bryts ner blir det till mat för bakterier i tjocktarmen → diarré, buksmärta och gasbildning. Behandling är laktosfrikost eller laktastabletter. Diagnos sker med genotyping;

  • T/T → bibehållen laktostolerans i vuxen ålder

  • T/C → bibehållen laktostolerans i vuxen ålder

  • C/C → Adult hypolaktasi → primär laktosintolerans

• Sekundär till annan tunntarmskada (celiaki, gastroenterit eller postinfektiöst).

• Kongenital laktosintolerans: Ovanligt autosomal recessiv sjukdom som finns i Finland. Det är en mutation i LCT-genen (för laktas) som ger svår diarré neonatalt.

När sker fettmalabsorption?

Det beror ofta på sjukdomar i följande organ;

• Pankreas

• Lever

• Tunntarm

→ Ger brist på fettlösliga vitaminer, steotorré och viktnedgång.

Vad ger proteinmalabsorption?

Det förekommer vid sjukdom i pankreas och tunntarm. Kronisk pankreatit kan ge malabsorption. Dess funktion kan mätas med fekalt elastas-1 (F-elastas 1) → ett pankreatisk enzym som inte bryts ner i tarmen.

Vilka typer av gallsalts-malabsorption finns och behandling?

• Typ 1: Med ileum sjukdom (Crohns, strålenterit, resektion av terminala ileum osv).

• Typ 2: Utan ileum-sjukdom.

• Typ 3: Efter galloperation, vagotomi och långvarig diabetes.

Det ger kronisk oblodig diarré eftersom gallsalterna åker till kolon och metaboliseras av bakterier där. Det kan ibland ge brist på B12. Behandlingen är gallsyrabindande läkemedel såsom kolestyramin.